Infektioner och sexuellt överförbara sjukdomar (STI)

Infektioner uppstår när kroppen angrips av bakterier, virus, svamp eller andra mikroorganismer. Många infektioner är milda och går över av sig själva, medan andra kan orsaka långvariga besvär eller allvarlig sjukdom om de inte upptäcks och behandlas i tid.

Vissa infektioner sprids via luftvägar, blod eller livsmedel, medan andra överförs genom sexuell kontakt. Sexuellt överförbara infektioner, ofta kallade STI (Sexually Transmitted Infections), är vanliga och kan drabba både kvinnor och män oavsett ålder.

Många infektioner ger tydliga symptom, men vissa kan utvecklas utan att man märker det. Därför är blodprov och annan provtagning ett viktigt sätt att upptäcka infektioner och minska risken för komplikationer och smittspridning.

Vad är en infektion?

En infektion innebär att mikroorganismer tar sig in i kroppen och börjar föröka sig. Immunförsvaret aktiveras då för att identifiera och bekämpa smittämnet.

Vanliga orsaker till infektion är:

  • Virus
  • Bakterier
  • Svamp
  • Parasiter

När immunförsvaret aktiveras uppstår ofta en inflammatorisk reaktion. Det är denna reaktion som kan ge symptom som feber, trötthet, svullnad eller smärta.

Vissa infektioner går över snabbt medan andra kan bli långvariga eller återkomma periodvis.

Immunförsvaret och infektioner

När kroppen utsätts för bakterier eller virus aktiveras immunförsvaret för att skydda kroppen mot smitta. Vita blodkroppar, antikroppar och inflammatoriska signalämnen samarbetar för att begränsa infektionen och förhindra spridning.

Immunförsvarets förmåga påverkas av många faktorer, bland annat sömn, stress, näringsstatus, ålder, fysisk aktivitet och kroniska sjukdomar.

Vid vissa infektioner lyckas kroppen snabbt bekämpa smittämnet, medan andra infektioner kan bli långvariga eller ligga vilande i kroppen under lång tid.

Vanliga symptom vid infektion

Symptomen varierar beroende på vilken typ av infektion det handlar om och vilken del av kroppen som påverkas.

Vanliga symptom vid infektion är:

  • Feber
  • Trötthet och sjukdomskänsla
  • Svullna lymfkörtlar
  • Ont i halsen
  • Hosta eller andningsbesvär
  • Hudutslag
  • Muskel- och ledvärk
  • Mag- och tarmbesvär

Vid sexuellt överförbara infektioner kan symptom även inkludera:

  • Sveda när man kissar
  • Flytningar
  • Sår eller blåsor i underlivet
  • Smärta vid sex
  • Blödningar
  • Klåda eller irritation

Vissa infektioner ger dock inga symptom alls.

Infektioner utan symptom

Många sexuellt överförbara infektioner ger inga tydliga symptom, särskilt i tidiga stadier. Det gäller exempelvis klamydia, gonorré och vissa virusinfektioner.

En person kan därför bära på och sprida en infektion utan att känna sig sjuk.

Detta är en av anledningarna till att STI ofta sprids vidare utan att upptäckas. Testning kan därför vara viktig även om man känner sig frisk beroende på vilken situation man befinner sig i.

När bör man testa sig eller söka vård?

Det kan vara svårt att veta när symptom eller besvär bör undersökas. Många infektioner går över av sig själva, men vissa kan behöva behandling eller uppföljning för att minska risken för komplikationer och smittspridning.

Provtagning eller medicinsk bedömning kan vara särskilt relevant vid:

  • Oskyddat sex eller ny sexpartner.
  • Symptom som sveda, flytningar, blåsor eller utslag.
  • Långvarig feber, trötthet eller svullna lymfkörtlar.
  • Misstanke om smitta från partner.
  • Graviditet eller fertilitetsutredning.
  • Återkommande infektioner.
  • Långvariga mag-, luftvägs- eller hudbesvär.

Eftersom vissa infektioner kan vara symptomfria rekommenderas ibland testning även om man känner sig frisk.

Sexuellt överförbara infektioner (STI)

Det finns många olika STI och de orsakas både av bakterier och virus.

Vissa infektioner kan behandlas effektivt medan andra kan bli kroniska eller finnas kvar latent i kroppen under lång tid.

Klamydia

Klamydia är en av de vanligaste sexuellt överförbara infektionerna i Sverige. Infektionen orsakas av bakterier och kan behandlas med antibiotika.

Många som smittas får inga symptom alls.

Obehandlad klamydia kan i vissa fall leda till inflammation i äggledare eller bitestiklar och påverka fertiliteten.

Gonorré

Gonorré är en bakteriell infektion som ökat i Sverige under senare år. Infektionen kan orsaka sveda vid urinering, flytningar och smärta, men kan också vara symptomfri.

Vissa typer av gonorré har utvecklat antibiotikaresistens vilket gör tidig upptäckt viktig.

Syfilis

Syfilis är en bakteriell infektion som utvecklas i olika stadier. Tidiga symptom kan vara sår eller hudutslag, men infektionen kan också ligga vilande under lång tid.

Obehandlad syfilis kan påverka nervsystem, hjärta och andra organ.

Läs mer om screening för syfilis.

Herpes simplex-virus (HSV)

Herpes orsakas av virus och kan ge blåsor och sår kring munnen eller underlivet (oral och genital herpes).

Efter den första infektionen finns viruset kvar i kroppen och kan senare orsaka nya utbrott.

Stress, infektioner, sömnbrist och nedsatt immunförsvar kan ibland trigga återaktivering.

HPV

Humant papillomvirus (HPV) är mycket vanligt och sprids framför allt sexuellt. Vissa typer kan orsaka kondylom medan andra är kopplade till cancerformer som livmoderhalscancer.

De flesta HPV-infektioner läker ut spontant, men vissa kan bli långvariga.

HIV

HIV är ett virus som angriper immunförsvaret. Utan behandling kan immunförsvaret successivt försvagas.

Idag finns effektiva behandlingar som gör att personer med HIV kan leva långa liv och minska risken för smittspridning kraftigt.

Läs mer om screening för HIV.

Hepatit B och C

Hepatitvirus påverkar framför allt levern och kan orsaka både akut och kronisk inflammation.

Långvarig infektion kan öka risken för leversjukdomar som levercirros och levercancer.

Läs mer om screening för hepatit b och hepatit c.

Bakterier och virus

Sexuellt överförbara infektioner kan orsakas både av bakterier och virus, men dessa fungerar på olika sätt i kroppen.

Bakteriella infektioner som klamydia, gonorré och syfilis kan oftast behandlas med antibiotika.

Virusinfektioner som HIV, herpes och HPV fungerar annorlunda och kan i många fall finnas kvar i kroppen under lång tid även om behandling kan minska symptom och smittsamhet.

Latenta och vilande infektioner

Vissa virusinfektioner kan stanna kvar i kroppen även efter att den första infektionen läkt ut. Viruset kan då befinna sig i ett vilande eller latent tillstånd.

Herpesvirus är ett vanligt exempel, men även Epstein-Barr-virus (EBV) som orsakar körtelfeber, cytomegalovirus (CMV) och vattkoppsvirus kan finnas kvar i kroppen under lång tid.

Återaktivering kan ibland triggas av stress, sjukdom, sömnbrist eller nedsatt immunförsvar.

Andra vanliga infektioner

Förutom sexuellt överförbara infektioner finns många andra virus-, bakterie- och parasitinfektioner som kan påverka kroppen på olika sätt. Vissa infektioner ger akuta symptom medan andra kan bli långvariga eller återkommande.

Infektioner kan bland annat påverka luftvägar, mage och tarm, lever, nervsystem eller immunförsvar och ge symptom som trötthet, feber, svullna lymfkörtlar, hudförändringar eller magbesvär.

Exempel på vanliga infektioner som ibland undersöks med blodprov är körtelfeber (EBV), cytomegalovirus (CMV), borrelia, TBE och Helicobacter pylori.

Helicobacter pylori är en bakterie som kan infektera magsäcken och bidra till magkatarr, magsår och långvariga magbesvär. Vissa infektioner kan också ligga vilande i kroppen under lång tid och återaktiveras vid exempelvis stress eller nedsatt immunförsvar.

STI och fertilitet

Vissa sexuellt överförbara infektioner kan påverka fertiliteten om de inte upptäcks och behandlas i tid.

Obehandlad klamydia och gonorré kan orsaka inflammation i äggledare, prostata eller bitestiklar. Detta kan i vissa fall leda till ärrbildning och försämrad fertilitet hos både kvinnor och män.

Hos kvinnor kan infektioner i underlivet även öka risken för utomkvedshavandeskap och kronisk bäckensmärta.

Toxoplasma och graviditet

Toxoplasma är en parasitinfektion som oftast ger milda eller inga symptom hos friska personer, men som kan vara allvarlig under graviditet.

Infektionen kan överföras till fostret och därför undersöks ibland antikroppar mot toxoplasma vid fertilitetsutredningar eller graviditet.

IVF och graviditetsscreening

Inför IVF-behandling och ibland även inför eller under graviditet screenas ofta vissa infektioner och virusinfektioner för att minska risken för komplikationer och smittspridning.

Vanliga analyser inkluderar bland annat HIV, hepatit B, hepatit C, syfilis, CMV och ibland även toxoplasma eller rubellaantikroppar beroende på situation och klinik.

Syftet är både att skydda den gravida personen och fostret samt att identifiera infektioner som kan påverka fertilitet, graviditet eller behandling.

Läs mer om IVF screening för infektionssjukdomar.

Inflammation och långvariga infektioner

När kroppen utsätts för en infektion aktiveras immunförsvaret och en inflammatorisk reaktion uppstår.

Vid vissa infektioner blir inflammationen kortvarig medan andra kan orsaka långvarig eller låggradig inflammation i kroppen.

Kronisk inflammation har kopplats till flera sjukdomar och kan påverka bland annat hjärt-kärlhälsa, leverfunktion och immunförsvar.

Inflammationsmarkörer och leukocyter

Vid infektioner och inflammationer används ofta blodmarkörer som CRP, hs-CRP (högkänsligt CRP) och SR för att undersöka om immunförsvaret är aktiverat.

CRP stiger ofta snabbt vid bakteriella infektioner och annan akut inflammation, medan SR ibland används som komplement vid mer långvariga eller kroniska inflammatoriska tillstånd.

hs-CRP är en mer högkänslig analys som framför allt används för att undersöka låggradig inflammation.

Leukocyter, även kallade vita blodkroppar, är en viktig del av immunförsvaret och analyseras ofta tillsammans med CRP och SR vid misstanke om infektion eller inflammation. Förhöjda nivåer kan ses vid bland annat infektioner, inflammatoriska tillstånd och vissa immunologiska reaktioner.

Dessa prover visar däremot inte vilken infektion som förekommer utan används som stöd tillsammans med symptom och andra analyser.

Antikroppar och immunitet

När kroppen utsätts för virus eller bakterier bildar immunförsvaret antikroppar.

Olika typer av antikroppar kan ge information om infektionen är aktuell, nyligen genomgången eller äldre.

IgM, IgG och IgA

Antikroppar, som även kallas immunglobuliner, är en viktig del av immunförsvaret och används ofta vid utredning av infektioner.

Nivån av IgM-antikroppar stiger vanligtvis tidigt vid en ny infektion och kan tala för en aktuell eller nyligen genomgången infektion.

IgG-antikroppar utvecklas senare och kan finnas kvar under lång tid efter infektion eller vaccination. Ett positivt IgG-prov kan därför ibland tyda på tidigare genomgången infektion eller immunitet.

IgA är särskilt kopplat till slemhinnor i luftvägar och mag-tarmkanal och analyseras ibland vid vissa infektioner eller immunologiska tillstånd.

Antikroppsanalyser används både för att undersöka tidigare infektioner och för att bedöma immunitet efter vaccination eller genomgången sjukdom.

Vaccination mot vissa infektioner

Det finns idag vaccin mot vissa virusinfektioner som kan orsaka allvarlig sjukdom eller långvariga komplikationer.

Vaccination mot HPV används för att minska risken för bland annat livmoderhalscancer och vissa andra cancerformer.

Vaccin mot hepatit B kan skydda mot kronisk leverinflammation och leverskador.

Immunitet mot virusinfektioner

Blodprov används ibland för att undersöka om kroppen har antikroppar mot virus som mässling, röda hund eller påssjuka.

Detta kan vara relevant inför graviditet, arbete inom vården eller vid utredning av immunitet efter vaccination eller tidigare infektion.

Vaccination är ett viktigt komplement till provtagning och säkrare sex för att minska smittspridning.

När kan man testa sig?

Olika infektioner har olika inkubations- och fönsterperioder. Det innebär tiden mellan smittotillfället och när infektionen kan upptäckas med provtagning.

Vissa infektioner kan upptäckas redan efter några dagar medan andra kräver flera veckor innan blodprov eller andra tester blir tillförlitliga.

Om prov tas för tidigt finns risk att resultatet blir falskt negativt trots att smitta förekommer.

I vissa fall rekommenderas därför upprepad provtagning.

Blodprov vid sexuellt överförbara infektioner

Vid sexuellt överförbara infektioner används blodprov framför allt för att undersöka virusinfektioner, antikroppar och vissa bakteriella infektioner. Analyserna kan användas både för att upptäcka en pågående infektion och för att undersöka om kroppen tidigare varit utsatt för smitta.

Vilka analyser som är relevanta beror bland annat på symptom, tid sedan möjlig smitta, tidigare infektioner och vaccinationsstatus. Vissa tester används som screening medan andra används för att bekräfta infektion eller bedöma smittsamhet och sjukdomsaktivitet.

Vid vissa infektioner analyseras både antigen, antikroppar och viruspåvisning för att få en tydligare bild av infektionens stadium och immunförsvarets respons. Exempel på analyser är:

Blodprov vid andra infektioner

Blodprov används även för att undersöka många andra virus-, bakterie- och parasitinfektioner som kan påverka immunförsvaret, levern, nervsystemet eller ge långvariga symptom som trötthet, feber och inflammation.

Vissa analyser används för att upptäcka en aktuell infektion medan andra visar om kroppen tidigare varit infekterad eller utvecklat antikroppar. Antikroppstester används också ibland för att undersöka immunitet efter vaccination eller genomgången sjukdom. Exempel på analyser är:

Vid misstanke om infektion kompletteras analyserna ofta med inflammationsmarkörer som CRP, hs-CRP, SR och leukocyter för att undersöka om immunförsvaret är aktiverat och om det finns tecken på inflammation i kroppen.

Mer kring Infektioner och sexuellt överförbara sjukdomar (STI)

Se alla blodprov inom infektion och inflammation

Texterna i kunskapsbanken skall betraktas som populärvetenskapliga och skall ej ses som vetenskapligt säkerställda avseende råd eller rekommendationer. Medisera kan inte garantera att texterna baseras på den allra senaste forskningen.