Alkohol påverkar i princip hela kroppen. Ett tillfälligt alkoholintag kan ge kortsiktiga effekter som försämrat omdöme, sämre reaktionsförmåga och störd sömn, medan regelbunden eller hög konsumtion över tid kan bidra till mer långvariga skador på organ, hormonsystem och nervsystem.
För många sker utvecklingen gradvis. Det som börjar som ett socialt eller tillfälligt drickande kan över tid bli ett riskbruk eller ett beroende. Hjärnans belöningssystem påverkas av alkohol, vilket kan göra att kroppen vänjer sig vid alkoholen och kräver större mängder för samma effekt.
Långvarig hög alkoholkonsumtion är kopplad till flera sjukdomar och hälsoproblem, bland annat fettlever, alkoholhepatit och levercirros, men även högt blodtryck, hjärtsjukdom, inflammation i bukspottkörteln, sömnproblem, psykisk ohälsa och kognitiva besvär.
Alkohol och blodmarkörer
Alkohol påverkar flera blodvärden och laboratoriemarkörer. Genom blodprov vid alkoholkonsumtion går det att få en bild av både alkoholkonsumtion över tid och eventuell påverkan på lever, blodfetter och allmän hälsa.
PEth (fosfatidyletanol)
PEth är en av de mest specifika blodmarkörerna för alkoholkonsumtion. Ämnet bildas endast i kroppen när alkohol finns närvarande, vilket gör markören användbar vid bedömning av regelbundet eller högt alkoholintag.
PEth kan vanligtvis påvisas i blodet i upp till 2–4 veckor efter alkoholkonsumtion och används ofta för att upptäcka återkommande drickande över tid.
CDT (kolhydratfattigt transferrin)
CDT är en markör som framför allt används för att upptäcka långvarig hög alkoholkonsumtion. Vid regelbundet intag av större mängder alkohol förändras sammansättningen av transferrin, ett protein som transporterar järn i blodet.
Förhöjda CDT-värden ses oftast hos personer som under flera veckor haft ett högt alkoholintag. CDT används bland annat inom beroendevård, företagshälsovård och vid medicinska utredningar.
Se blodprover som används vid bedömning av alkoholkonsumtion.
Levervärden och alkohol
Levern är det organ som påverkas mest direkt av alkohol. Vid regelbundet eller högt intag kan flera leverrelaterade blodmarkörer förändras. Medisera erbjuder bland annat leverprov där viktiga markörer för leverfunktion analyseras.
GGT (Gamma-glutamyltransferas)
GGT är ett enzym som finns i levern och gallvägarna. Förhöjda nivåer är vanliga vid hög alkoholkonsumtion och kan vara ett tidigt tecken på alkoholrelaterad leverpåverkan.
ASAT och ALAT
ASAT och ALAT är leverenzym som stiger vid inflammation eller skada på levercellerna. Alkoholrelaterad leversjukdom ger ofta högre ASAT än ALAT, vilket ibland används som stöd vid medicinsk bedömning.
ALP och bilirubin
Alkaliskt fosfatas (ALP) och bilirubin kan påverkas vid mer avancerad lever- eller gallvägspåverkan. Förhöjda värden kan förekomma vid exempelvis alkoholhepatit eller levercirros.
Se blodprover som används vid bedömning av levervärden.
Alkohol och andra blodvärden
MCV
MCV visar den genomsnittliga storleken på de röda blodkropparna. Vid långvarig alkoholkonsumtion blir blodkropparna ofta större än normalt, vilket ger ett förhöjt MCV-värde. MCV ingår ofta som en del av blodstatus.
Triglycerider och blodfetter
Alkohol påverkar kroppens fettomsättning och kan leda till förhöjda triglycerider. Höga triglyceridnivåer kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom och ses ofta tillsammans med andra metabola förändringar vid hög alkoholkonsumtion.
Urat (urinsyra)
Alkohol kan höja halten urinsyra i blodet. Hos personer som är känsliga för detta kan det bidra till gikt, där urinsyrakristaller orsakar inflammation och smärta i lederna.
Blodsocker
Alkohol påverkar leverns förmåga att reglera blodsockret. Det kan leda till både lågt och högt blodsocker beroende på situation och mängd alkohol. Blodsocker ingår bland annat i flera bredare hälsokontroller, till exempel Hälsokontroll Bas, och kan beställas som ett enskilt glukostest.
Blodstatus och immunförsvar
Långvarigt alkoholbruk kan påverka benmärgen och blodets sammansättning. Det kan leda till blodbrist, låga nivåer av vita blodkroppar och minskat antal blodplättar. Dessa värden kan analyseras genom blodstatus.
Se blodprover som används vid bedömning av blodbild, blodfetter och blodsocker.
Hur påverkas kroppen av alkohol?
Alkohol påverkar både kropp och psyke, även vid nivåer som inte alltid upplevs som problematiska.
Hjärnan och nervsystemet
Alkohol försämrar koncentration, omdöme, minne och reaktionsförmåga. Sömnkvaliteten påverkas negativt även om alkohol ibland upplevs som avslappnande.
Hjärtat och blodkärlen
Större mängder alkohol ökar risken för högt blodtryck, hjärtrytmrubbningar och hjärt-kärlsjukdom. För den som vill undersöka riskmarkörer kopplade till hjärta och kärl kan ett hjärt- och kärltest vara relevant.
Levern
Levern bryter ner större delen av alkoholen i kroppen. Regelbundet högt intag kan leda till fettlever, inflammation och så småningom levercirros. Läs mer om leversjukdom och blodprov.
Hormoner och fertilitet
Alkohol påverkar könshormoner och fertilitet hos både kvinnor och män. Hos kvinnor kan hormonbalansen rubbas och menstruationscykeln påverkas. Hos män kan testosteronnivåerna minska och fertiliteten försämras.
Sexuell funktion
Alkohol kan tillfälligt öka den sexuella lusten, men samtidigt försämra den sexuella funktionen. Hög alkoholkonsumtion är kopplad till impotens och minskad sexuell förmåga.
Fysisk prestation
Alkohol försämrar återhämtning, koordination och fysisk prestationsförmåga. Även måttliga mängder kan påverka träning och idrott negativt.
Hur vet man om alkoholkonsumtionen är för hög?
Det är inte alltid lätt att avgöra när alkoholkonsumtionen börjar bli skadlig. Ofta är det närstående, familj eller vänner som först reagerar på förändringar i beteende eller vanor.
Riskbruk av alkohol är ett begrepp som används inom hälso- och sjukvården för att identifiera alkoholkonsumtion som kan öka risken för fysisk eller psykisk ohälsa. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer räknas det som riskbruk om en vuxen person:
- dricker 10 standardglas eller mer per vecka.
- dricker 4 standardglas eller fler vid samma tillfälle minst en gång per månad.
Samma gränsvärden gäller för både män och kvinnor eftersom hälsoriskerna bedöms vara likvärdiga vid dessa nivåer av alkoholkonsumtion.
Det finns dock ingen helt riskfri nivå för alkohol, eftersom individuella faktorer som ålder, hälsotillstånd och dryckesmönster påverkar hur kroppen påverkas av alkohol. För gravida och personer under 18 år betraktas all alkoholkonsumtion som riskbruk.
Ett standardglas innehåller cirka 12 gram ren alkohol, vilket motsvarar ungefär 33 cl starköl, 12–15 cl vin eller 4 cl sprit.
Vanliga tecken på att alkoholen blivit ett problem
- Du dricker mer eller oftare än du tänkt dig.
- Du behöver större mängder alkohol för att få samma effekt.
- Du tänker ofta på alkohol.
- Du dricker för att hantera stress, oro eller må dåligt.
- Du får minnesluckor efter att ha druckit.
- Du dricker ensam eller försöker dölja hur mycket du dricker.
- Närstående har uttryckt oro över din konsumtion.
- Du har svårt att minska eller sluta trots negativa konsekvenser.
- Du känner behov av att dricka dagen efter för att må bättre.
När kan blodprov vara värdefulla?
Blodprov kan vara ett stöd om du vill få en tydligare bild av hur alkoholen påverkar kroppen eller om du funderar över din konsumtion. För många kan det vara lättare att förhålla sig till konkreta laboratorievärden än till uppskattningar av mängden alkohol man dricker.
PEth, CDT och leverprover används ofta tillsammans för att ge en bredare bild av både alkoholkonsumtion och eventuell påverkan på lever och ämnesomsättning.
