Alkoholkonsumtion & PEth

PEth, som är förkortningen av fosfatidyletanol, är en alkoholmarkör. Fosfatidyletanol är ett samlingsnamn för gruppen fosfolipider som skapas av membranmolekylen fosfatidylkolin i kontakt med etanol. Olika former av PEth skiljer sig år gällande sammansättningen av fettsyror men eftersom PEth endast bildas vid förtäring av etanol kan mätning via blodprov användas som en specifik markör för just alkohol.

Är PEth en tillförlitlig blodmarkör?

Ja, Socialstyrelsen skriver att PEth både har en hög specificitet och en hög sensitivitet gällande att ”påvisa eller avfärda kronisk överkonsumtion av alkohol det vill säga riskbruk eller missbruk”, och ger metoden rekommendationen 2 på en tiogradig skala där 1 är den starkaste rekommendationen.

Vad är etanol?

Etanol, även kallat etylalkohol, är det som vi kallar alkohol eller sprit med den kemiska beteckningen C2H5OH. Etanol är beståndsdelen i drycker som öl, vin och sprit som framkallar känslan av rus vid intag. Etanol är den minst giftiga av alkoholerna och skall inte blandas samman med metanol (träsprit) som är farligt att förtära. Att få i sig små doser av metanol kan leda till blindhet och högre doser kan leda till döden. Sprit för industriellt bruk kan vara framställt av petroleum dvs. råolja.

Vad kan man avläsa genom att ta ett blodprov med analys av PEth?

Det är svårt att definiera exakta gränsvärden för att skilja ”normalkonsumtion” från överkonsumtion. Detta på grund av att bildandet av PEth i blodet är dosberoende och har en individuell variation. Det kan även vara så att enstaka större berusningsdrickande kan ge en mätbar PEth-nivå. Halveringstiden för PEht i blodet är ungefär fyra dygn. Därför kan man inte förlita sig på ett värde vid en tidpunkt och dra en slutsats från detta, resultatet av en blodanalys behöver alltid bedömas tillsammans med personens livshistorik, symtom och sjukdomsbild. Markören kan skilja total nykterhet (inget PEth i blodet) från alkoholkonsumtion (viss PEth i blodet). Markören skall användas som en indikation på alkoholkonsumtion och kan fungera som diskussionsunderlag vid, efter eller inför eventuell behandling.

Funderar du över om din alkoholkonsumtion kan vara skadlig för din hälsa?

Om du har funderat över din alkoholkonsumtion eller om dina närstående försökt göra dig uppmärksam på att det är ett problem så kan det ha ett värde att göra ett blodprov som en del i att närma sig problematiken. Detta kan vara svårt och omgärdat av social skam, skuld, förnekande och förstörda relationer. Inte sällan kan det vara ett problem även för en arbetsgivare.

Hur påverkas kroppen av alkoholkonsumtion?

  • Hjärnan påverkas; försämrat omdöme, reaktionsförmåga, tankeförmåga och minne.
  • Sömnen blir sämre
  • Känslorna påverkas, förstärks eller avtrubbas
  • Hög och långvarig konsumtion krymper hjärnan, du kan drabbas av epileptiska anfall, hjärnsjukdomar, organsjukdomar och demens.
  • Hjärta och kärl; låg eller måttligt intag kan skydda (kan dock inte rekommenderas för att förebygga sjukdom) men stora mängder är skadligt. Blodtryck och puls ökar, risk för hjärtarytmier ex. förmaksflimmer ökar.
  • Leverpåverkan; detta organ sköter avgiftningen och största delen av förbränningen av alkoholen. Dricker man mycket under lång tid kan man få skrumplever, gulsot eller fettlever.
  • Fertilitet och hormoner; hos kvinnor kan balansen mellan det kvinnliga och manliga könshormonet i kroppen rubbas, oftast ökar det manliga och det kvinnliga hormonet minskar. Hos män kan det omvända inträffa. Fertiliteten påverkas negativt hos båda könen vid hög alkoholkonsumtion.
  • Sexlivet; kan öka den sexuella lusten men kan påverka förmågan och leda till impotens.
  • Prestationsförmåga och idrottsutövande; kroppens prestationsförmåga försämras.

Hur kan jag veta om jag dricker för mycket?

Tecken på att din konsumtion börjar bli ett problem kan ta sig uttryck i sociala sammanhang, att vänner eller närstående påpekar att det är ett problem. Man kan tala om ett ”riskbruk” alltså i zonen där det är ett begynnande problem och en ökad risk för fysiska, psykiska och sociala konsekvenser, men där man inte ännu är beroende av alkohol. Dessa riktlinjer används ofta för att definiera riskbruk (där ett standarsglas innehåller 12 gram alkohol):

  • Om en man dricker mer än 14 standardglas per vecka.
  • Om en kvinna dricker mer än 9 standardglas per vecka
    alternativt
  • Om en man dricker mer än 4 standardglas vid ett och samma tillfälle
  • Om en kvinna dricker mer än 3 standardglas vid ett och samma tillfälle.

Vid graviditet, i ungdomen eller i arbetslivet eller trafiken kan även lägre konsumtion vara ett riskbruk. Det kan även gälla vissa sjukdomar, om man äter vissa mediciner eller om man är extra känslig för alkohol.

Andra tecken kan vara;

  • Du dricker mer och under längre tid än planerat
  • Du dricker för att må bra och när du inte dricker mår du dåligt
  • Du tänker ofta på alkohol
  • Det påverkar dig själv och dina närstående negativt, ändå kan du inte sluta
  • Toleransnivån ökar
  • Du dricker ensam, smusslar och smyger
  • Du tar dig en återställare dagen efter
  • Du får minnesluckor och kommer inte ihåg vad som hände
Välj & beställ hälsokontroll

Texterna under kunskapsbanken skall betraktas som populärvetenskapliga och skall ej ses som vetenskapligt säkerställda avseende råd eller rekommendationer. Medisera kan inte garantera att texterna baseras på den allra senaste forskningen.