Blodbrist, som även kallas anemi, och järnbrist är vanliga tillstånd som kan påverka kroppens syresättning, energinivå och fysiska prestationsförmåga. Blodbrist innebär att blodets förmåga att transportera syre är nedsatt, oftast på grund av lågt hemoglobin.
Järnbrist innebär att kroppens järnförråd är låga eller att det finns för lite tillgängligt järn för normal blodbildning och normal funktion i kroppens vävnader. Järnbrist är den vanligaste orsaken till blodbrist, men blodbrist kan även bero på exempelvis vitamin B12-brist, folatbrist, inflammation, kroniska sjukdomar eller blödningar.
Många förknippar järnbrist med lågt blodvärde, men järnbrist kan ge symtom även utan blodbrist. Det innebär att besvär som trötthet, nedsatt ork och koncentrationssvårigheter kan förekomma trots att hemoglobinvärdet fortfarande är normalt. Därför används ofta flera blodprover tillsammans för att bedöma kroppens järnstatus och blodbildning, till exempel ferritin.
Vid utredning av blodbrist och järnbrist analyseras ofta hemoglobin (Hb), ferritin, järn, transferrin, transferrinmättnad, TIBC samt blodstatus med markörer som MCV och MCH.
Vad är blodbrist?
Blodbrist (anemi), innebär att blodets förmåga att transportera syre är nedsatt. Det beror oftast på att mängden hemoglobin är för låg, men kan också orsakas av för få röda blodkroppar eller förändringar i blodkropparnas storlek och funktion.
Hemoglobin finns i de röda blodkropparna och ansvarar för att transportera syre från lungorna ut till kroppens vävnader. När hemoglobinvärdet sjunker får kroppen svårare att syresätta muskler och organ, vilket kan ge symtom som trötthet, yrsel, hjärtklappning och andfåddhet.
Blodbrist är inte en sjukdom i sig utan ett tillstånd som kan ha flera olika orsaker. Vanliga orsaker är järnbrist, vitamin B12-brist, folatbrist, inflammatoriska sjukdomar, kroniska sjukdomar eller blödningar.
Vad är järnbrist?
Järnbrist innebär att kroppens järnförråd är låga eller att det finns för lite tillgängligt järn för normal blodbildning. Järn behövs framför allt för att bilda hemoglobin, men mineralen är också viktig för muskelfunktion, energiomsättning och immunförsvar.
Kroppen lagrar järn främst i form av ferritin. När järndepåerna börjar tömmas sjunker ofta ferritin innan hemoglobinet påverkas. Därför kan järnbrist förekomma trots att hemoglobinvärdet fortfarande är normalt.
Vid långvarig järnbrist kan kroppens förmåga att producera hemoglobin försämras, vilket till slut leder till järnbristanemi.
Järnbrist utan blodbrist
Det är vanligt att ha järnbrist utan att ännu ha utvecklat blodbrist. I detta skede kan ferritin vara lågt medan hemoglobinvärdet fortfarande ligger inom referensintervallet.
Många upplever ändå symtom som trötthet, koncentrationssvårigheter, nedsatt fysisk prestationsförmåga, frusenhet, huvudvärk, restless legs och försämrad återhämtning.
Järnbrist utan blodbrist förekommer framförallt hos personer med rikliga menstruationer, gravida, idrottare och personer med lågt järnintag via kosten.
Vanliga symtom vid järnbrist och blodbrist
Symtomen utvecklas ofta gradvis och kan variera beroende på hur uttalad bristen är och hur länge den har funnits. Vanliga symtom är:
- Trötthet och orkeslöshet.
- Yrsel och huvudvärk.
- Andfåddhet vid ansträngning.
- Hjärtklappning.
- Frusenhet.
- Koncentrationssvårigheter.
- Nedsatt fysisk prestationsförmåga.
- Bleka slemhinnor.
- Håravfall.
- Spröda naglar.
- Restless legs.
Eftersom symtomen är relativt ospecifika behövs ofta blodprover för att avgöra om besvären beror på järnbrist, blodbrist eller andra tillstånd.
Håravfall och järnbrist
Järnbrist kan hos vissa personer vara kopplat till ökat håravfall eller försämrad hårkvalitet. Hårsäckar är beroende av näring och syresättning för normal hårväxt, och låga järndepåer kan påverka hårväxtcykeln.
Håravfall vid järnbrist förekommer ibland även när hemoglobinvärdet fortfarande är normalt, särskilt vid låga ferritinvärden. Eftersom håravfall kan ha många olika orsaker behöver symtom och provsvar bedömas i ett större sammanhang.
Orsaker till järnbrist
Järnbrist uppstår när kroppen förlorar mer järn än den får i sig eller kan ta upp. Vanliga orsaker är blödningar, ökat järnbehov, nedsatt upptag från tarmen eller otillräckligt järnintag via kosten.
Järnbrist hos kvinnor
Rikliga menstruationer är en av de vanligaste orsakerna till järnbrist hos kvinnor i fertil ålder. Även graviditet och amning ökar kroppens järnbehov betydligt.
Under graviditeten ökar blodvolymen samtidigt som fostret och moderkakan behöver järn för sin utveckling. Låga järndepåer under graviditet kan öka risken för trötthet, blodbrist och nedsatt återhämtning efter förlossning. Av den anledningen följs ofta blodvärde och järnstatus upp under graviditeten.
Järnbrist hos män och efter klimakteriet
Hos män och kvinnor efter klimakteriet behöver järnbrist ofta utredas närmare eftersom långvariga blödningar från mag-tarmkanalen kan vara en bakomliggande orsak.
Exempel på orsaker kan vara magsår, polyper, inflammatorisk tarmsjukdom eller andra tillstånd som leder till små men långvariga blodförluster.
Graviditet och järnbrist
Under graviditeten ökar kroppens järnbehov betydligt. Blodvolymen ökar samtidigt som fostret och moderkakan behöver järn för normal tillväxt och utveckling.
Järn är viktigt för fostrets blodbildning, syresättning och neurologiska utveckling. Om järndepåerna är låga redan innan graviditeten ökar risken för järnbrist och blodbrist under graviditeten.
Ferritin sjunker ofta successivt under graviditeten eftersom kroppens järnförråd används för att täcka det ökade behovet. Därför är järnbrist vanligt, särskilt under andra och tredje trimestern.
Låga järnnivåer under graviditet kan bidra till trötthet, nedsatt ork och försämrad återhämtning hos den gravida. Därför följs ofta blodvärde och järnstatus upp inom mödravården.
Vid låga järndepåer kan kostförändringar eller järntillskott ibland rekommenderas för att minska risken för järnbristanemi under graviditeten.
Kost och järnupptag
Kostens innehåll påverkar kroppens järnstatus. Animaliska livsmedel innehåller hemjärn som generellt tas upp bättre än växtbaserat järn.
Personer som äter vegetarisk eller vegansk kost kan därför behöva vara extra uppmärksamma på sitt järnintag.
C-vitamin kan förbättra upptaget av järn medan kaffe, te och vissa spannmålsprodukter kan minska upptaget.
Även sjukdomar som påverkar tarmen, exempelvis celiaki eller inflammatorisk tarmsjukdom, kan försämra kroppens förmåga att ta upp järn.
Järnbrist hos idrottare
Idrottare, särskilt personer som tränar uthållighetsidrott, kan ha ökad risk för järnbrist. Intensiv träning kan öka kroppens järnbehov samtidigt som små järnförluster kan uppstå via svett, mag-tarmkanalen och den mekaniska belastning som upprepade fotisättningar innebär.
Låga järndepåer kan påverka syretransport, återhämtning och fysisk prestationsförmåga. Kvinnliga idrottare är särskilt utsatta eftersom menstruation samtidigt kan bidra till järnförlust.
Hos idrottare kan ferritin ibland vara lågt trots normalt hemoglobin, vilket gör att järnbrist utan blodbrist är relativt vanligt även hos personer med hög fysisk kapacitet.
Vilka blodprover används vid utredning?
Vid misstanke om blodbrist eller järnbrist används ofta flera analyser tillsammans eftersom ett enskilt prov sällan ger hela bilden.
Hemoglobin (Hb)
Hemoglobin används för att bedöma om blodbrist föreligger. Låga värden kan tala för anemi, men visar inte alltid orsaken.
Ferritin
Ferritin speglar kroppens järndepåer och är ofta den viktigaste markören vid misstänkt järnbrist. Låga ferritinvärden talar starkt för tömda järnförråd.
Ferritin är samtidigt ett inflammationsprotein och kan stiga vid infektion eller inflammation. Därför kan CRP analyseras samtidigt för att underlätta tolkningen.
Det innebär att ferritin i vissa fall kan vara normalt trots underliggande järnbrist.
Järn
Järn visar mängden cirkulerande järn i blodet vid provtagningstillfället. Värdet kan påverkas av bland annat kost, tid på dygnet och inflammation och tolkas därför ofta tillsammans med ferritin, transferrin och transferrinmättnad.
Låga järnvärden kan förekomma vid järnbrist, men även normala järnvärden utesluter inte underliggande järnbrist.
MCV och MCH
MCV visar den genomsnittliga storleken på erytrocyterna (de röda blodkropparna) och MCH visar mängden hemoglobin i varje blodkropp.
Vid järnbrist ses ofta låga värden eftersom de röda blodkropparna blir mindre och innehåller mindre hemoglobin.
Transferrin och transferrinmättnad
Transferrin transporterar järn i blodet. Vid järnbrist kan transferrin öka samtidigt som transferrinmättnaden sjunker.
Transferrinmättnad visar hur stor andel av transferrinet som är bundet till järn och kan bidra till att bedöma hur mycket tillgängligt järn som finns i cirkulationen.
Dessa analyser används tillsammans med ferritin och järn för att ge en mer komplett bild av kroppens järnstatus.
Övriga analyser vid blodbrist
Vid utredning av blodbrist kombineras järnprover ofta med analyser som vitamin B12, folat, retikulocyter och inflammationsmarkörer.
Även EVF (hematokrit) och andra delar av blodstatus kan bidra till att bedöma blodbildningen.
Läs mer om sambandet mellan blodbrist, järnbrist, ferritin, transferrin, hemoglobin och erytrocyter.
Hur tolkas låga järnvärden?
Tolkningen av järnstatus bygger vanligtvis på en helhetsbedömning av flera blodprover samtidigt. Ett enskilt prov räcker sällan för att avgöra om järnbrist eller blodbrist föreligger.
Lågt ferritin talar ofta för tömda järndepåer medan lågt hemoglobin talar för blodbrist. Transferrinmättnad, transferrin och blodstatus används samtidigt för att bedöma hur järnet transporteras och används i kroppen.
Eftersom ferritin kan påverkas av inflammation behöver resultaten tolkas tillsammans med inflammationsmarkörer som CRP.
Bedömningen påverkas också av faktorer som ålder, kön, graviditet, sjukdomstillstånd och eventuell behandling.
Funktionell järnbrist och inflammation
Vid funktionell järnbrist finns järn lagrat i kroppen, men järnet är inte tillgängligt för normal blodbildning och vävnadsfunktion. Detta kan förekomma vid inflammation, kroniska sjukdomar och vissa infektioner.
Vid inflammatoriska tillstånd kan ferritin vara normalt eller förhöjt trots att kroppens tillgängliga järn är otillräckligt. Därför behöver ferritin ofta tolkas tillsammans med andra järnmarkörer och inflammationsprover.
Funktionell järnbrist kan förekomma vid exempelvis kroniska inflammatoriska sjukdomar, njursjukdom och långvarig infektion.
Inflammation och hepcidin
Inflammation påverkar kroppens järnomsättning genom att öka nivåerna av hormonet hepcidin. Hepcidin reglerar upptaget och frisättningen av järn i kroppen.
Vid förhöjda nivåer av hepcidin minskar upptaget av järn från tarmen samtidigt som järn binds in i kroppens depåer. Detta kan leda till att tillgängligt järn för blodbildning minskar trots att ferritinvärdet är normalt eller förhöjt.
Därför kan inflammatoriska tillstånd göra det svårare att tolka järnstatus och bidra till funktionell järnbrist.
Skillnaden mellan olika typer av blodbrist
Blodbrist kan delas in efter bakomliggande orsak och mekanism.
Järnbristanemi är den vanligaste formen och orsakas av låga järndepåer. Blodbrist kan också uppstå vid brist på vitamin B12 eller folat, vid inflammatoriska sjukdomar, kroniska sjukdomar eller ökad nedbrytning av röda blodkroppar.
Olika typer av blodbrist kan ge liknande symtom, men skiljer sig åt när det gäller bakomliggande orsaker, blodprover och behandling.
Mikrocytär, normocytär och makrocytär anemi
Vid utredning av blodbrist används ofta MCV för att bedöma storleken på de röda blodkropparna. Blodbrist kan då delas in i mikrocytär, normocytär och makrocytär anemi beroende på om blodkropparna är mindre, normala eller större än vanligt.
Denna indelning kan ge viktiga ledtrådar om bakomliggande orsaker. Mikrocytär anemi ses ofta vid järnbrist, medan makrocytär anemi exempelvis kan förekomma vid vitamin B12- eller folatbrist.
Läs mer om mikrocytär, normocytär och makrocytär anemi.
Behandling och återhämtning
Behandlingen beror på orsaken till järnbristen och hur uttalad bristen är. Vanligtvis används järntabletter för att återställa kroppens järnförråd, men vid svårare järnbrist eller nedsatt upptag kan intravenöst järn bli aktuellt.
Det är samtidigt viktigt att identifiera och behandla den bakomliggande orsaken, exempelvis blödningar, näringsbrist eller sjukdomar som påverkar järnupptaget.
Vid behandling följs ofta ferritin och hemoglobin upp för att bedöma om järndepåerna återhämtar sig. Det kan ta flera månader innan kroppens järnförråd är återställda.
Biverkningar av järnbehandling
Järntabletter kan ibland ge biverkningar från mag-tarmkanalen. Vanliga besvär är förstoppning, illamående, magsmärta, diarré och mörk avföring.
Vissa personer tolererar järntillskott bättre om tabletterna tas tillsammans med mat, även om upptaget då kan minska något.
Vid uttalade biverkningar eller nedsatt upptag från tarmen kan intravenöst järn ibland bli aktuellt.
När behöver järnbrist utredas vidare?
Vid återkommande eller uttalad järnbrist kan ytterligare utredning behövas för att identifiera bakomliggande orsaker.
Det gäller särskilt vid järnbrist hos män, kvinnor efter klimakteriet eller personer som inte förbättras trots behandling.
Långvariga blödningar från mag-tarmkanalen, nedsatt järnupptag eller inflammatoriska sjukdomar kan ibland ligga bakom låga järndepåer.
Vid misstanke om bakomliggande sjukdom kan vidare medicinsk utredning behövas.
När kan det vara aktuellt att kontrollera sina värden?
Det kan vara aktuellt att kontrollera blodvärde och järnstatus vid långvarig trötthet, nedsatt ork, yrsel, hjärtklappning, andfåddhet eller försämrad fysisk prestationsförmåga.
Provtagning kan också vara relevant vid rikliga menstruationer, graviditet, vegetarisk kost, intensiv träning eller sjukdomar som påverkar mag-tarmkanalen.
Eftersom järnbrist kan förekomma trots normalt hemoglobin kan det ibland vara värdefullt att analysera ferritin och andra järnmarkörer även när blodvärdet ligger inom referensintervallet.
