Socialstyrelsen: Vi rekommenderar inte allmän screening med PSA-blodprov för upptäckt av prostatacancer

Socialstyrelsen: Vi rekommenderar inte allmän screening med PSA-blodprov för upptäckt av prostatacancer

20 februari 2018
Dela:
Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someone

PSA-blodprov används idag inom sjukvården för att bedöma risken för prostatacancer, som är Sveriges vanligaste cancerform, samt för att följa utvecklingen eller effekter av behandling om man redan är drabbad. PSA-provet är omtvistat eftersom ett högt värde oftast inte beror på cancer utan kan vara en godartad förstoring, bero på urinvägsinfektion, kronisk prostatit eller på att man har svårigheter att tömma urinblåsan. Ett normalt värde kan inte heller helt utesluta cancer. Befolkningsgruppen i fokus är män mellan 50-70 år samt de män som har nära släktingar som fått prostatacancer, de rekommenderas att lämna prov varje eller vartannat år.

Vad är PSA?

PSA står för prostataspecifikt antigen, det tillverkas i mannens prostatakörtel, och finns i hög koncentration i sädesvätskan. PSA är ett enzym, ett äggviteämne, och en del kommer ut i blodet även hos helt friska män och halten ökar med åldern. Det är halten PSA i blodets plasma som mäts med hjälp av ett vanligt blodprov i armvecket, provet kallas ibland för P-PSA. PSA brukar betraktas som normalt om det är under tre mikrogram per liter, det finns nationella gränsvärden.

Fördelar och nackdelar med PSA-prov

Socialstyrelsen avråder inte från PSA-testning generellt utan menar att detta bör erbjudas de män som önskar. Det finns både fördelar och nackdelar med PSA-prov. Om du vill läsa mer, ta del av Socialstyrelsens broschyr ”Om PSA-prov – för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede – fördelar och nackdelar” via denna länk: Socialstyrelsen publikationer 2014-8-4

Hur ställer man diagnos?

Det räcker inte med ett blodprov för att ställa diagnos, detta behöver kompletteras med en utökad läkarbedömning och andra prover och undersökningar. Bedömningen är komplicerad och det finns inte ett enkelt svar eller en mall som passar för samtliga män. Detta innebär att resultatet man får riskerar att öka oron och onödiga provtagningar. Prostatacancer är en sjukdom som kan yttra sig på många olika sätt, vissa får en aggressiv form och avlider av den, andra kan gå med odiagnostiserad cancer under ett årtionde och dör av andra anledningar.

Ny forskning om prostatacancer

Gällande ny forskning finns ett kliniskt diagnostiskt test, ”Stockholm-3 testet”, som kan användas vid misstanke om prostatacancer. Testet kombinerar fem biomarkörer; tPSA, fPSA, fhK2, PSP94 samt GDF-15 med över 100 genetiska markörer samt kliniska data exempelvis familjehistoria avseende prostatacancer, ålder och tidigare vävnadsprov. Testet har utvärderats på cirka 60 000 svenska män mellan 50 och 70 år och studien har publicerats i The Lancet Oncology (2015). Resultatet är positivt och forskarna menar att detta kan vara ett steg mot en mer individualiserad modell gällande diagnostisering av prostatacancer.

Sammanfattning

I korthet kan man säga att Socialstyrelsen grundar sin rekommendation på forskning som visar att det inte alltid är en fördel att upptäcka tidiga former av prostatacancer; genom screening finns det risk för överdiagnostik och att män som aldrig hade mått dåligt av sin cancer ändå behandlas och får lida av bieffekterna ex. impotens och inkontinens. Man kan säga att fördelarna på befolkningsnivå inte uppväger riskerna på individnivå. Man konstaterar vidare att det behövs mer forskning inom området; bättre metoder för att bedöma risken, tumörens aggressivitet samt mer effektiva och lindrigare behandlingsformer. Socialstyrelsens rekommendation är ute på så kallad öppen remiss och en slutgiltig version väntas bli klar under hösten 2018. Sammanfattningsvis kan man säga att allmän screening på befolkningsnivå ej rekommenderas men att det för en enskild individ kan vara så att fördelarna med att testa sig överväger nackdelarna, det är således varje enskild mans beslut, efter konsultation med läkare, om man i förebyggande syfte önskar kontrollera sitt PSA.

Källor

1177.se om PSA-blodprov

Cancerfonden, om PSA-test

Karolinska, Stockholm-3 testet

Artikel, The Lancet Oncology, 2015

Prostatacancerförbundet, reaktioner i media efter beslutet