Klimakterietest

Klimakterietestet är utformat för dig som vill få en bättre förståelse av hormonella förändringar kopplade till klimakteriet. Testet analyserar relevanta blodmarkörer för att ge en indikation på var du befinner dig i övergångsfasen och hur hormonnivåerna påverkar din kropp. Följande ingår i testet:

  • 5 st analyser av hormonerna FSH, östrogen (östradiol) och AMH samt TSH och T4 (fritt)
  • Blodprovstagning på Karolinska, Unilabs eller SYNLAB drop-in (tidsbokning på ett fåtal orter)
  • Ett läkarkommenterat provsvar online i ”Min Journal” som du loggar in med via Bank-ID och kommer åt via mobil, surfplatta och dator (du behöver inte skapa ett konto)
  • En analys som konstaterar dina blodvärden jämfört med referensvärden
  • Ett telefonsamtal från ansvarig läkare vid gravt avvikande provsvar
  • Du kan ta blodprovet direkt efter beställning

Provtagningsanvisning: Om du fortfarande menstruerar skall du ta blodprov dag 2-5 i din menstruationscykel. En menstruationscykel löper från mensens första dag till nästa mens första dag. Den brukar pågå i mellan 21 och 35 dagar. Du behöver inte fasta när du skall ta detta blodprov.

Levaxinbehandling och biotin (>5 mg/dag) kan orsaka felaktiga provresultat avseende sköldkörteltester och hormoner. Läs mer under Frågor och Svar.

Varför skall du beställa Klimakterietestet?

Om du är kvinna och över 40 år och vill mäta dina hormonnivåer relaterade till klimakteriet kan detta vara ett test för dig. Du får även information om hur din sköldkörtel fungerar. När kvinnor går in i denna omställningsfas i livet påverkas hormonbalansen i kroppen, de flesta märker ingenting av detta men vissa får symtom och man kan behöva hjälp för att må bättre. Då kan det ha ett värde att ta reda på hur hormonnivåerna i kroppen ser ut. Om man lider av symtom i övergångsåldern finns det hjälp att få.

Klimakteriet eller ej?

Om du väljer att ta denna Hälsokontroll hos Medisera kommer du inte att kunna få en diagnos om du är i klimakteriet eller inte och vi kan inte hjälpa dig med eventuell behandling. Klimakteriet och förklimakteriet är sammansatta fenomen och kan behöva kompletteras med andra undersökningar. Även dina eventuella symtom är av vikt att väga in i bedömningen. Det du får av Mediseras läkare är en bedömning baserad på dina hormonnivåer i blodet i relation till de referensvärden som finns för klimakteriet. Det du får är en indikation på om du sannolikt är på väg in i eller redan är i klimakteriet. Under förklimakteriet kan hormonnivåerna variera kraftigt i relation till den normala menstruationscykelns regelbundna svängningar.

FSH

FSH står för follikelstimulerande hormon och kallas även för follitropin. FSH produceras av hypofysens framlob och styr bland annat kroppens produktion av progesteron och östrogen. Det går inte att tolka provresultatet exakt men som en riktlinje ligger FSH lägre när du har en normal menstruationscykel i fertil ålder, stiger något vid förklimakteriet och ligger högre vid uppnått klimakterium. Denna FSH stegring beror på äggstockarnas sviktande funktion och att det med tiden krävs mer och mer FSH för att stimulera äggstockarna till ägglossning. Efter menopausen ligger FSH högt eftersom äggstockarna inte svarar längre. Då har man oftast också ett lågt östradiol.

Östrogen – Östradiol

Det finns tre former av östrogen; östradiol, östron och östriol. När man mäter östrogen mäter man vanligtvis östradiol. Östradiol undersöks för att bedöma om en kvinna är i förklimakteriet eller klimakteriet, oftast tillsammans med FSH-tester. Många medelålders kvinnor lider av klimakteriesymptom och kan bland annat uppleva problem med humöret eller lida av värmevallningar. Kvinnor som är i klimakteriet och tar östrogen kan utföra en östradiolanalys för att följa behandlingen. Analysen kan även utföras vid misstanke av förhöjt eller för lågt värde av östrogen i kroppen.

AMH

Anti-Müllerin Hormon, även kallat anti-müllerskt hormon och Müllerinhiberande substans (MIS), är ett könshormon med viktiga funktioner hos både män och kvinnor. Mätning av AMH utförs vanligen när man utreder varför en kvinna inte kan få barn eller inför IVF (in-vitrofertilisering). Kroppen får naturligt lägre AMH-värden med åldern. Genom att mäta AMH-värdet i blodet kan man få en bild över hur många äggfolliklar en kvinna har. Studier har visat att AMH nivåerna korrelerar positivt med antalet äggceller samt med sannolikheten att bli gravid (spontant eller efter stimulation). Analysen säger ingenting om äggens kvalitet. Kvinnor med PCOS brukar ha högre AMH nivåer än kvinnor med en normal ovulatorisk cykel på grund av ett större antal antralfolliklar. Under menopausen (ålders betingat eller efter kemoterapi eller strålning) sjunker AMH nivåerna till att vara icke mätbara postmenopausalt.

Referensvärdet varierar med din cykel

Gällande östradiol och FSH varierar referensintervallet i din menstruationscykel.

Vilken dag i menstruationscykeln skall jag ta blodprovet?

Om du fortfarande menstruerar skall du ta blodprov på dag 2-5 i din menstruationscykel. En menstruationscykel löper från mensens första dag till nästa mens första dag. Den brukar pågå i mellan 21 och 35 dagar. Läs mer om menstruationscykeln här.

Om du inte längre har menstruation

Om du inte längre har mens spelar dagen då du tar blodprov ingen roll.

Läkemedel med hormoner, p-piller och hormonspiral

Observera att all tillförsel av hormoner till din kropp oavsett på vilket sätt påverkar dina hormonnivåer i sin helhet. Detta kommer alltså att påverka dina resultat på blodanalysen. Tillför du hormoner på något sätt kommer du alltså att få dina värden under dessa förutsättningar. Vi rekommenderar inte att man avbryter pågående behandling för att ta blodprov, detta behöver göras under överseende av en läkare.

Tolkning av provsvar; hormoner

Eftersom Mediseras läkare inte har tillgång till din anamnes  kommer vi inte kunna erbjuda en helhetstolkning av dina provsvar. I vissa fall väljer man att behandla symtom som uppkommer i samband med klimakteriet med hormoner. Då är blodproverna en del i att ta ställning till hormon behandling. Medisera kan inte hjälpa dig med att bedöma eventuellt behov av behandling. Vi kommer inte heller kunna jämföra olika testresultat med varandra i olika hormon-kontroller för en mer heltäckande bedömning, diagnos eller orsaksförklaring. Du kommer själv att kunna jämföra värden på blodprover tagna vid olika tidpunkter i relation till referensintervall. Om du känner dig sjuk eller vill ha en mer djupgående analys av din situation rekommenderar vi dig att ta dessa blodprover i samråd med behandlande läkare.

Följande blodmarkörer ingår

Analysgrupp Analys
Hormon

FSH – Follikelstimulerande hormon

Östradiol – östrogen

Anti-Müllerin Hormon (AMH)

Sköldkörtel

TSH

T4 (fritt)

Frågor & Svar

Om klimakteriet

Vad beror klimakteriet på?

Klimakteriet beror på att äggblåsorna i äggstockarna börjar ta slut. Kvarvarande äggblåsor blir samtidigt sämre på att bilda östrogen vilket gör att ägglossningarna blir oregelbundna liksom mensen.

Vad innebär förklimakteriet?

Tiden innan klimakteriet kallas förklimakteriet eller premenopaus. Läs mer om förklimakteriet, hormonnivåer och blodprov.

Upplever alla kvinnor besvär under klimakteriet?

Ca 75 procent av alla kvinnor som går igenom klimakteriet upplever besvär.

Vad händer i kroppen vid klimakteriet?

Samtidigt som äggstockarnas funktion minskar rubbas hormonbalansen i kroppen.

Hur behandlas klimakteriebesvär?

Den effektivaste behandlingen är östrogen vilket kan bidra till att du blir fri från svettningar och värmevallningar och får fuktigare och starkare slemhinnor. Lindring ges i form av östrogentabletter, gel eller plåster. Utmaningen är risken för bröstcancer kan öka om man behandlar hela kroppen med östrogen under en längre period.

Hur länge pågår klimakteriet?

Klimakteriet kan pågå från ett år upp till så länge som 10 år.

Kan man veta när man gått igenom klimakteriet?

Ett tydligt tecken på klimakteriet är att mensen blir mer oregelbunden. Det kan vara uppehåll under flera månader och när ca sex månader gått utan mens kan du ha haft din sista. När 12 månader gått har du troligtvis haft sista mensen.

Vad kallas den sista mensen?

Den sista mensen kallas för menopaus.

Vid vilken ålder inträffar menopaus?

Menopausen inträffar enligt svenska undersökningar i genomsnitt vid 51 års ålder, och vanligtvis går kvinnor in i klimakteriet från 40 till 57 års ålder.

Upphör östrogenproduktionen efter klimakteriet?

Östrogen fortsätter att bildas efter menopaus, men i mindre omfattning och minskar över tid. Därefter har kvinnor en låg nivå av östrogen i kroppen.

Hur påverkar en minskad mängd östrogen kroppen?

Östrogen påverkar kroppen på många olika sätt vilket gör att du kan få många olika symtom, till exempel:

  • Slemhinnor som blir torra i till exempel slida, ögon, näsa och hals
  • Nedstämdhet och sömnproblem
  • Humörsvängningar
  • Värmevallningar och plötsliga svettningar
  • Urinvägsbesvär
  • Förändrad fettfördelning i kroppen
  • Benskörhet på sikt

Läs mer om östrogen och blodprov.

Kan biotinintag påverka provresultaten?

Ja, intag av biotin (biotinbehandling vid neurologiska sjukdomar eller tillförsel via kosttillskott) kan orsaka felaktiga provresultat för sköldkörteltester samt hormoner. Därför bör prover inte tas tidigare än 24 timmar efter senaste biotindos för patienter med sådan behandling (biotindos >5 mg/dag). Rådfråga dock alltid din läkare innan du ändrar eller avslutar en behandling.

Kan levaxinbehandling påverka provresultaten?

Ja, provtagning för kontroll av Levaxinbehandling bör utföras på morgonen innan man tar sin tablett. Vid påbörjad behandling och vid dosändring bör kontroll av TSH och fritt T4 utföras tidigast sex veckor senare eftersom det ofta kan ta relativt lång tid för TSH att ställas in på en ny jämviktsnivå.

Om provet

För vem passar klimakterietestet?

Klimakterietestet riktar sig mot kvinnor som vill undersöka blodvärden kopplade till klimakteriet, som fertilitet och sköldkörtelfunktion.

Vad mäter klimakterietestet?

Klimakterietestet analyserar nivåerna av hormonella markörer som kan indikera var i klimakterieprocessen du befinner dig. Det ger information om östrogenbalans, follikelstimulerande hormon (FSH) och andra faktorer som kan påverka fertilitet, menstruationscykel och symtom kopplade till klimakteriet.

Avvikande värden kopplat till klimakteriet kan vara tecken på att hormonförändringar är på väg eller redan har skett. Högt FSH, lågt östradiol och lågt AMH är typiska markörer för att klimakteriet närmar sig. Samtidigt kan obalanser i sköldkörtelhormoner ge symtom som liknar klimakteriet och bör därför beaktas vid bedömning av hormonella förändringar.

Kan provet bekräfta att jag är i klimakteriet?

Provet kan ge en indikation på hormonella förändringar som är typiska för klimakteriet, men det bör tolkas tillsammans med dina symtom. Klimakteriet är en individuell process, och hormonnivåer kan variera från person till person.

Är klimakterietestet relevant även om jag inte har symtom?

Ja, testet kan vara användbart även om du inte har tydliga symtom, särskilt om du vill få en uppfattning om var i klimakterieprocessen du befinner dig eller om du har förändringar i din menstruationscykel.

Om provtagningen

Hur tas provet?

Provet tas som ett venöst blodprov som efter provtagning skickas till laboratorium för analys.

När skall blodprovet tas och behöver jag fasta?

Om du fortfarande menstruerar skall du ta blodprov på dag 2-5 i din menstruationscykel. En menstruationscykel löper från mensens första dag till nästa mens första dag. Den brukar pågå i mellan 21 och 35 dagar. Du behöver inte fasta när du skall ta detta blodprov.

Kan jag ta provet om jag har oregelbunden mens eller inte har haft mens på länge?

Ja, testet kan fortfarande ge värdefull information om din hormonella status, även om du har oregelbunden eller utebliven mens. Om du inte har haft mens på flera månader kan testet hjälpa till att avgöra om du befinner dig i perimenopaus eller postmenopaus.

Om resultatet

Vad innebär normala värden?

FSH (Follikelstimulerande hormon)

Normala nivåer av FSH under fertil ålder ligger relativt lågt, eftersom kroppen producerar tillräckligt med östrogen för att reglera menstruationscykeln. Under perimenopaus och klimakteriet börjar FSH öka, eftersom äggstockarna minskar sin produktion av östrogen. Ett normalt FSH-värde under fertil ålder tyder på att äggstockarna fortfarande fungerar som de ska och att klimakterieövergången ännu inte har påbörjats.

Östrogen (Östradiol)

Östradiol är den viktigaste formen av östrogen under fertil ålder och spelar en viktig roll i menstruationscykeln, för benhälsa, hjärthälsa och kognitiv funktion. Normala nivåer visar att äggstockarna fortfarande producerar tillräckligt med östrogen för att upprätthålla en regelbunden cykel. När klimakteriet närmar sig börjar östradiolnivåerna sjunka, vilket kan leda till typiska symtom som värmevallningar, humörsvängningar och torra slemhinnor.

AMH (Anti-Müllerskt hormon)

AMH produceras av äggstockarnas folliklar och fungerar som en indikator på äggreserven. Höga nivåer av AMH ses ofta hos yngre kvinnor med god äggreserv, medan låga nivåer tyder på att äggreserven minskar. Under klimakteriet sjunker AMH till mycket låga eller omätbara nivåer, eftersom äggstockarnas funktion avtar helt. Ett ”normalt” AMH-värde tyder på att äggreserven fortfarande är aktiv, vilket är relevant vid fertilitetsbedömning, men också som en markör för klimakterieövergången.

TSH (Tyreoideastimulerande hormon) och fritt T4

Sköldkörteln påverkar ämnesomsättningen och kan ha en indirekt koppling till klimakteriebesvär. Normala nivåer av TSH och fritt T4 tyder på att sköldkörteln fungerar stabilt och inte bidrar till symtom som kan misstas för klimakteriebesvär, som trötthet, viktförändringar eller humörsvängningar.

Vad innebär avvikande värden?

FSH (Follikelstimulerande hormon)

Förhöjda nivåer av FSH är en tydlig markör för att äggstockarnas funktion börjar avta, vilket är vanligt i perimenopaus och klimakteriet. När kroppen producerar mindre östrogen svarar hypofysen genom att öka frisättningen av FSH i ett försök att stimulera äggstockarna. Ett kraftigt förhöjt FSH-värde är en indikation på att klimakteriet är påbörjat eller redan inträtt. Om FSH är lågt eller inom fertilitetsintervallet kan det betyda att äggstockarna fortfarande fungerar normalt.

Östrogen (Östradiol)

Låga nivåer av östradiol är ett typiskt tecken på att klimakteriet närmar sig eller redan har inträtt. Minskad östrogenproduktion kan orsaka värmevallningar, torra slemhinnor, humörsvängningar, minskad sexlust och benskörhet. I vissa fall kan östradiol vara förhöjt, särskilt vid hormonella obalanser som östrogendominans i perimenopaus, vilket kan leda till oregelbundna blödningar och symtom som svullnad och humörpåverkan.

AMH (Anti-Müllerskt hormon)

Låga eller omätbara nivåer av AMH är en tydlig indikator på att äggreserven är uttömd och klimakteriet är nära eller redan inträtt. Eftersom AMH produceras av de äggstocksceller som omger äggen, sjunker värdet i takt med att äggreserven minskar. Ett mycket lågt AMH-värde ses ofta flera år innan menopaus och kan ge en tidig indikation på en sjunkande fertilitet.

TSH (Tyreoideastimulerande hormon) och fritt T4

Förhöjt TSH i kombination med lågt fritt T4 kan indikera hypotyreos (underfunktion i sköldkörteln), vilket kan ge symtom som liknar klimakteriet, inklusive trötthet, viktuppgång, nedstämdhet och frusenhet. Lågt TSH och förhöjt T4 kan indikera hypertyreos (överfunktion i sköldkörteln), vilket kan ge symtom som hjärtklappning, svettningar, oro och viktnedgång – symtom som ibland kan förväxlas med klimakteriebesvär.

Vad gör jag om mina värden är avvikande?

Om dina värden är avvikande kan det vara bra att följa upp med en läkare för vidare utredning. Beroende på resultatet och dina symtom kan det finnas olika alternativ för att hantera eventuella besvär, som livsstilsförändringar, kosttillskott eller hormonbehandling.

Beställ - 1595 kr

Så fungerar Min Journal