Blodgrupp

Blodgrupper

4 april 2021

Att dela in människans blod i blodgrupper är ett sätt att klassificera blod från olika individer baserat på skillnader i blodcellernas egenskaper. Detta är speciellt viktigt vid blodtransfusion då blodet från blodgivaren som ska tillföras måste stämma överens med blodgruppen hos patienten. De två vanligaste systemen för att dela in blodgrupper är ABO-systemet och Rh-systemet.

Det är små olikheter i proteiner (antigener) på de röda blodkropparnas yta som avgör vilken blodgrupp du har.

Nu kan du med ett enkelt blodprov via Medisera ta reda på vilken blodgrupp du har. Blodprovet tas på något av Karolinska Universitetslaboratoriets provtagningsställen som Medisera samarbetar med. Du väljer provtagningsställe i kassan. Du hittar mer information och kan beställa här.

Blodgrupp och Covid-19

En människas blodgrupp kan avslöja ökad eller minskad infektionsrisk för vissa sjukdomar. Detta har uppmärksammats mycket under Covid-19 pandemin då forskning visat att vissa blodgrupper är överrepresenterade och vissa underrepresenterade.

Slutsatsen är att blodgrupp A är överrepresenterad hos covidsjuka, medan blodgrupp 0 är underrepresenterad. Rh-negativa personer har också ett något bättre skydd.

I en artikel på forskning.se den 12 mars 2021 uttalar sig Johan Nordgren som är docent i medicinsk mikrobiologi vid Linköpings universitet på följande sätt:

“Vad man har sett hittills är att blodgrupp 0 är underrepresenterad hos covidpatienter. Vi vet inte varför, men en hypotes är att de med blodgrupp 0 har mindre risk att bli sjuka om de utsätts för viruset från en person med blodgrupp A eller B, eftersom de redan har antikroppar mot dessa blodgrupper, säger han.”

Enligt samma artikel har tidigare studier visat att blodgrupp A är överrepresenterad bland coronasjuka. En kanadensisk studie har också visat att Rh-negativa personer har ett något bättre skydd. Man tror att det förutom det naturliga antikroppsskyddet kan bero på att olika blodgrupper har olika sockermolekyler som binder olika bra till cellvävnaden. Det kan också bero på att personer med blodgrupp 0 löper mindre risk för vissa hjärt- och kärlsjukdomar, vilka i sin tur ökar risken för att bli allvarligt sjuk i covid-19.

Olika blodgrupper

Det finns ca 380 kända markörer för blodgrupper och av dessa är ca 345 indelade i 43 olika blodgruppssystem varav de viktigaste är ABO och Rh.

ABO-systemet

ABO-systemet är indelat i A, B, AB och O, som står för ”Ohne” (tyska för “utan”) och som används i de flesta länder. I Sverige benämns även O som 0 (noll). Enligt detta system kan du ha någon av följande blodgrupper:

A
B
AB
0, som står för noll.

A är vanligast i Sverige därefter blodgrupp 0. Blodgrupperna B och AB är relativt ovanliga.

Rh

Det som förr kallades Rh-faktorn (numera D), finns hos cirka 85 procent av Sveriges befolkning. Dessa kallas Rh-positiva (RhD+). Resten av befolkningen, som saknar denna faktor, kallas Rh negativa (RhD-). Vilken blodgrupp du har beror på dina gener.

Blodet och dess funktion

Blodkropparna bildas i benmärgen och vuxna har mellan fyra och sex liter blod i kroppen. Mängden blod beror på din kroppsstorlek. Viktiga funktioner är bl.a. att transportera syre och näring till cellerna samt att rensa kroppen på slaggprodukter. Blodet är också avgörande för vårt immunförsvar.

Blodet består av röda och vita blodkroppar samt trombocyter och blodplasma. De röda blodkropparna (erytrocyter) innehåller hemoglobin som transporterar syre till kroppens celler. Järn är viktigt för transporten av syre. De vita blodkropparna (leukocyter) deltar i kroppens försvar mot infektioner och i bildandet av antikroppar. Trombocyterna kallas också blodplättar och de får blodet att koagulera skada. Blodplasman består av äggviteämnen, salter och vatten.

Skillnader på de röda blodkropparnas yta avgör blodgrupp

Att vi kan dela in människans blod i olika blodgrupper beror på att det finns små olikheter (proteiner) på de röda blodkropparnas yta. Dessa proteiner kallas antigener. Antigenerna sitter på de röda blodkropparnas yta. Om du har blodgrupp A har du A-antigen på blodkropparnas yta, blodgrupp B har B-antigen. Har du blodgrupp AB innebär det att du både har A-antigen och B-antigen på blodkropparnas yta. VIssa saknar A-antigen och B-antigen vilket ger blodgrupp 0.

Antikroppar mot vissa blodgrupper

I blodet finns förutom antigen på blodkropparnas yta, även antikroppar (proteiner). Antikropparna angriper blodkroppar med en viss typ av antigen på sin yta vilket gör att blod från olika blodgrupper inte kan blandas. Blodgrupp A har antikroppar i blodet som angriper B-blodkroppar, blodgrupp B har antikroppar mot A-blodkroppar. Blodgrupp AB saknar antikroppar mot A-blodkroppar och B-blodkroppar medan blodgrupp 0 har antikroppar mot både A-blodkroppar och B-blodkroppar.

Rh-antigen

Utöver A-antigen och B-antigen finns flera antigener på blodkropparnas yta varav ett är Rh-antigen. Rh-antigen är Rh-positiv vilket förkortas Rh+. Saknas Rh-antigen kallas det Rh-negativ vilket förkortas Rh-. De flesta européer är Rh-positiva. Ibland används benämningen D+ respektive D- i stället för Rh+ eller Rh-.

Blodtransfusion

Vi en blodtransfusion är det av högsta vikt att säkerställa att det inte blir en reaktion mellan antigenerna och antikropparna. Får man fel blod klumpar de röda blodkropparna ihop sig och spricker, vilket kan vara fatalt. Inför en blodtransfusion måste därför blodet från både mottagaren och givaren testas ordentligt. Utöver blodgrupp behöver det även säkerställas att mottagarens och givarens blod passar. Inom AB0-systemet fungerar följande:

A kan ge blod till A och AB
B kan ge blod till B och AB
0 kan ge blod till alla blodgrupper
AB kan ge blod till AB

Inom Rh-systemet fungerar följande:

Rh+ kan ge blod till Rh+
Rh- kan ge blod till Rh+ och Rh-

0 Rh-

Typen 0 Rh- är speciell då denna blodgrupp fungerar och kan tas emot av alla övriga blodgrupper, varför 0 Rh- brukar finnas på akutmottagningar och sjukhus.

Fördelning av blodgrupper

I Sverige är A+ och 0+ de absolut vanligaste blodgrupperna vilket även stämmer för världen i stort. Det finns dock stora lokala variationer.

Blodgrupp Sverige Världen
A+ 37 % 34 %
0+ 32 % 38 %
B+ 10 % 9 %
A- 7-8 % 6 %
0- 6 % 7 %
AB+ 5 % 3 %
B- 2 % 2 %
AB- 1 % 0,75 %

Barns blodgrupp

De biologiska föräldrarna avgör vilken blodgrupp barnet får.

  • Om båda föräldrarna har 0 får barnet 0.
  • Om den ena föräldern har 0 och den andra föräldern A får barnet 0 eller A.
  • Ena föräldern 0 och den andra B får barnet 0 eller B.
  • Ena föräldern 0 och den andra AB får barnet A eller B.
  • Ena föräldern A och den andra A får barnet A eller 0.
  • Ena föräldern A och den andra B får barnet A, B, 0 eller AB.
  • Ena föräldern A och den andra AB får barnet A, B eller AB.
  • Ena föräldern B och den andra B får barnet B eller 0.
  • Ena föräldern B och AB får barnet A, B eller AB.
  • Ena föräldern AB och den andra AB får barnet A, B eller AB.

Källor

1177
Forskning.se

Testa din blodgrupp här