Blodpanel – depression

Frågor och svar

Vad är depression?

Depression kan ta sig olika uttryck. Vanligast är att man känner sig nedstämd, att man har svårt att känna glädje och lust, att man upplever trötthet och meningslöshet. Depression kan även ta uttryck som ångest, koncentrationssvårigheter, låg självkänsla, tankar på döden och kroppsliga besvär.

Vilka är orsakerna till depression?

Anledningen till att du blir deprimerad kan bero på såväl inre som yttre faktorer. En del påverkas negativt av årstidsskiftningar som till exempel på våren när ljuset kommer tillbaka. Andra blir nedstämda när den mörka perioden gör inträde. Du kan också påverkas av en traumatisk händelse som dödsfall eller separation. Även kronisk smärta, sjukdom, stroke eller sömnbrist är några faktorer som kan orsaka depression.

Hur kan jag avgöra om jag behöver hjälp?

Var femte svensk beräknas drabbas av depression någon gång under livet och det är en av de vanligaste orsakerna till psykisk ohälsa. Att känna sig nere några dagar utan större anledning är normalt. Även i samband med större förändringar i livet är det normalt att inte känna sig riktigt som sig själv. Det är när symtomen håller i sig under en längre tid som man kan misstänka att man lider av en depression, man brukar tala om ett par-tre veckor som riktlinje. Om negativa tankar och känslor tar över vardagslivet och hindrar en från att göra sådant man brukar, då kan det vara dags att söka professionell hjälp.

Några riktlinjer för när man ska söka hjälp

• Om du känt sig nere i mer än två veckor.
• Om du återkommande känner dig nere utan särskild anledning.
• Om det blir ordentligt besvärligt i perioder när ditt mående förändras.
• Om ditt mående påverkar relationer, arbete eller andra viktiga livsområden.

Några riktlinjer för när du behöver och ska söka hjälp

• Om du får/har tankar på att livet inte är värt att leva eller att döden vore en lättnad.
• Om du får större svårigheter med att lösa problem.
• Om du får svårt att göra vardagliga saker som att äta och gå på toaletten.

Blodprover och depression

Flera medicinska tillstånd kan ge symtom som nedstämdhet, trötthet och orkeslöshet, vilket gör det viktigt att undersöka möjliga kroppsliga orsaker till nedstämdhet. Blodprover kan inte utesluta alla tänkbara medicinska orsaker till depression, men de kan ge en indikation på vanliga brister och sjukdomar som kan påverka humör och energinivåer.

Obalanser i de blodmarkörer som ingår kan ge symtom som liknar depression, som trötthet, nedsatt koncentration och nedstämdhet. Till exempel kan låga nivåer av B12, folat och järn leda till anemi och därmed försämrad syretransport, medan rubbningar i sköldkörtelvärden (TSH och fritt T4) kan indikera hormonell obalans. Förhöjda leverenzymnivåer, nedsatt njurfunktion, ojämn blodsockerreglering och förhöjt CRP tyder på inflammation eller andra systemiska störningar. Avvikande värden kan med andra ord signalera att kroppens närings-, hormon- och inflammationsbalans är rubbad, vilket i sin tur kan påverka välmåendet och ge symtom som påminner om depression.

Om provet

För vem passar Blodpanel – depression?

Blodprovet passar dig som vill ta blodprov för att utesluta eller konstatera de vanligaste bristerna och sjukdomarna.

Vem kan beställa blodprovet?

Mediseras blodprover riktar sig i första hand till privatpersoner som fyllt 18 år som har ett tolvsiffrigt svenskt personnummer, en mobiltelefon, ett e-postkonto och mobilt bank-ID. Medisera behöver detta för att hantera elektroniska remisser.

Kan biotinintag påverka provresultaten?

Ja, intag av biotin (biotinbehandling vid neurologiska sjukdomar eller tillförsel via kosttillskott) kan orsaka felaktiga provresultat för sköldkörteltester. Därför bör prover inte tas tidigare än 24 timmar efter senaste biotindos för patienter med sådan behandling (biotindos >5 mg/dag). Rådfråga dock alltid din läkare innan du ändrar eller avslutar en behandling.

Kan levaxinbehandling påverka provresultaten?

Ja, provtagning för kontroll av Levaxinbehandling bör utföras på morgonen innan man tar sin tablett. Vid påbörjad behandling och vid dosändring bör kontroll av TSH och fritt T4 utföras tidigast sex veckor senare eftersom det ofta kan ta relativt lång tid för TSH att ställas in på en ny jämviktsnivå.

Om provtagningen

Hur tas provet?

Provet tas som ett venöst blodprov i armen, och skickas därefter till laboratorium för analys.

Var kan jag ta blodprovet?

Blodprovet kan tas över hela Sverige, från Ystad och Trelleborg i söder till Kiruna och Gällivare i norr. I Stockholm finns över 80 provtagningsställen, både i förorterna och inne i city på både Södersjukhuset och Karolinska.

Behöver jag tänka på något inför provtagning?

Du bör ta provet på fastande mage för att inte resultaten ska påverkas.

Om resultatet

Vad innebär normala värden?

Normala värden för de analyser som ingår i Blodpanel – depression tyder på att kroppen har en välbalanserad ämnesomsättning, hormonproduktion och blodbildning. Det innebär att syretransporten, energiproduktionen, immunförsvaret och nervsystemets funktion fungerar normalt.

• Vitaminer och mineraler. Tillräckliga nivåer av B12, folat och kalcium stödjer blodbildning, nervfunktion och kognitiv förmåga.
• Sköldkörtelfunktion. Normala nivåer av TSH och fritt T4 visar att sköldkörteln fungerar som den ska och att ämnesomsättningen är i balans.
• Lever- och njurfunktion. ASAT, ALAT och kreatinin inom referensvärdena indikerar att levern och njurarna effektivt hanterar avgiftning och vätskebalans.
• Blodsocker och elektrolyter. Glukos, natrium och kalium i normal nivå tyder på stabil energitillgång, välreglerad vätskebalans och god nervfunktion.
• Inflammation. Låga eller normala CRP-nivåer visar att det inte finns tecken på systemisk inflammation som kan påverka välmående och energi.
• Blodstatus. Hemoglobin, erytrocyter och MCV inom normalområdet indikerar en välfungerande syretransport.

Normala värden visar att kroppen fungerar i balans och att det inte finns tecken på näringsbrist, hormonella obalanser eller andra medicinska faktorer som kan påverka energinivåer och psykiskt välmående.

Vad innebär avvikande värden?

Obalanser i kroppen kan ge symtom som trötthet, nedstämdhet, brist på energi och koncentrationssvårigheter. Även om blodprover inte kan ställa diagnosen depression, kan de ge värdefull information om underliggande medicinska tillstånd som kan påverka psykiskt och fysiskt välmående. Avvikande värden kan tyda på hormonella rubbningar, näringsbrister, blodbrist, inflammation eller störningar i ämnesomsättningen.

• Vitamin B12 (kobalamin) och folat (B9). Brist på dessa vitaminer kan leda till blodbrist (anemi), vilket kan ge utmattning, minskad koncentrationsförmåga och yrsel. B12 är också viktigt för nervsystemets funktion, och en brist kan bidra till humörsvängningar och nedstämdhet.
• TSH och fritt T4. Sköldkörteln reglerar kroppens ämnesomsättning, och hypotyreos (underfunktion) kan orsaka trötthet, koncentrationssvårigheter, nedstämdhet och viktökning, medan hypertyreos (överfunktion) kan ge ångest, sömnproblem och irritabilitet.
• ASAT och ALAT. Dessa leverenzymer kan ge en indikation på leverpåverkan eller leversjukdom. Förhöjda nivåer kan vara kopplade till trötthet, minskad aptit och allmän orkeslöshet, vilket kan likna depressiva symtom.
• Natrium och Kalium. Obalanser i dessa elektrolyter kan påverka vätskebalans och nervsystemets funktion, vilket kan ge symtom som trötthet, muskelsvaghet, hjärndimma och nedstämdhet.
• Kreatinin. Ett mått på njurarnas filtrationsförmåga. Nedsatt njurfunktion kan leda till trötthet, koncentrationssvårigheter och energibrist.
• Albumin och Kalcium. Lågt albumin kan leda till lågt kalcium, vilket kan orsaka muskeltrötthet, nedsatt kognitiv funktion och nedstämdhet.
• Glukos och HbA1c. Förhöjda blodsockernivåer kan vara ett tecken på diabetes eller insulinresistens, vilket kan ge trötthet, hjärndimma och humörsvängningar. Kraftiga blodsockersvängningar kan också orsaka irritabilitet och energibrist.
• CRP (C-reaktivt protein). Ett förhöjt CRP-värde kan tyda på kronisk inflammation, vilket kan påverka energinivåer och bidra till utmattning, nedstämdhet och kroppslig smärta.
• Hemoglobin (Hb), erytrocyter (EPK), hematokrit (EVF) och MCV (medelcellvolym). Dessa markörer ger en bild av syretransporten i blodet. Blodbrist (anemi) kan ge trötthet, yrsel och nedsatt ork, vilket kan förväxlas med depression.
• Leukocyter (LPK). Vita blodkroppar kan indikera infektion eller kronisk inflammation, vilket kan bidra till utmattning och sänkt allmäntillstånd.
• Trombocyter (TPK). Påverkar blodets koagulation där låga nivåer kan vara kopplade till ökad blödningsbenägenhet och trötthet, medan höga nivåer kan signalera kronisk inflammation.
• MCH (medelcellhemoglobin). Anger hur mycket hemoglobin varje röd blodkropp innehåller. För låga nivåer kan vara kopplade till järnbrist, som kan orsaka trötthet och hjärndimma.

När får jag provresultatet?

Det tar 2-6 vardagar att få provresultatet. Skulle något värde avvika gravt ringer ansvarig läkaren upp. Mediseras läkare kommer dock inte kunna ställa diagnos gällande depression, men det finns hjälp att få. Läs mer om depression och blodprover samt om vilken hjälp man kan få här.

Kommenterar en läkare alltid resultatet?

Ja, när du loggar in på “Min journal” kommer du se ett utlåtande vid sidan av resultatet av en legitimerad läkare.