Prostatan är en körtel som ingår i mannens reproduktionssystem och sitter strax under urinblåsan runt urinröret. Prostatan producerar bland annat vätska som ingår i sädesvätskan och har betydelse för fertiliteten.
Med stigande ålder är det vanligt att prostatan förändras. Många män får någon gång besvär från prostatan, exempelvis godartad prostataförstoring, inflammation eller förhöjda PSA-värden. Även prostatacancer blir vanligare med åldern.
Eftersom prostatan omger urinröret leder förändringar i prostatan ofta till urinvägsbesvär. Samtidigt kan vissa prostatasjukdomar utvecklas under lång tid utan tydliga symptom.
PSA – den viktigaste blodmarkören för prostatan
Den viktigaste blodmarkören vid utredning av prostatahälsa är PSA, vilket står för prostataspecifikt antigen.
PSA är ett protein som bildas i prostatakörteln och som normalt finns i sädesvätskan. En mindre mängd PSA läcker naturligt ut i blodet och kan därför mätas med blodprov.
PSA-värdet påverkas av flera faktorer, bland annat:
- Ålder.
- Prostatans storlek.
- Inflammation i prostatan.
- Godartad prostataförstoring.
- Prostatacancer.
- Urinvägsinfektion.
- Vissa aktiviteter, exempelvis cykling eller utlösning.
Det är vanligt att PSA-värdet stiger något med stigande ålder eftersom prostatan ofta blir större med tiden.
Förhöjda PSA-värden innebär inte automatiskt cancer, men kan vara en signal om att prostatan behöver undersökas vidare.
Stockholm3 – mer avancerad prostatacancerriskbedömning
Stockholm3 är ett mer avancerat blodtest som används för att bedöma risken för kliniskt betydelsefull prostatacancer.
Till skillnad från ett vanligt PSA-test kombinerar Stockholm3 flera olika typer av information:
- PSA och andra proteinmarkörer i blodet.
- Genetiska markörer.
- Ålder.
- Familjehistoria.
- Kliniska uppgifter.
Syftet är att bättre kunna skilja mellan låg risk och högre risk för prostatacancer.
Stockholm3 används framför allt för att minska risken för onödiga vidare undersökningar och samtidigt förbättra möjligheten att upptäcka behandlingskrävande prostatacancer i tid.
Testet kan vara särskilt värdefullt vid lätt eller måttligt förhöjda PSA-värden där det annars kan vara svårt att bedöma risken.
Läs mer om Stockholm3.
Prostatacancer
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige. Risken ökar tydligt med åldern och sjukdomen är ovanlig före 50 års ålder.
Vid prostatacancer förändras prostatans celler och börjar växa okontrollerat. När fler prostataceller bildas ökar ofta även produktionen av PSA, samtidigt som mer PSA läcker ut i blodet.
Många former av prostatacancer växer långsamt, men vissa tumörer kan vara aggressiva och sprida sig till andra delar av kroppen.
Tidig upptäckt har därför stor betydelse eftersom möjligheterna till behandling generellt är bättre innan sjukdomen hunnit sprida sig.
Symptom vid prostatacancer
I tidiga stadier ger prostatacancer ofta inga symptom alls. Det beror bland annat på att tumören vanligtvis utvecklas i den yttre delen av prostatan och därför inte direkt påverkar urinröret.
När symptom uppstår handlar det ofta om urinvägsbesvär som:
- Svag urinstråle.
- Svårt att komma igång att kissa.
- Täta urinträngningar.
- Nattliga toalettbesök.
- Känsla av ofullständig tömning av blåsan.
Det kan även förekomma:
- Blod i urin eller sperma.
- Smärta vid urinering.
- Smärta vid utlösning.
Blod i urinen ska alltid undersökas inom vården.
Liknande symptom kan också orsakas av godartad prostataförstoring eller inflammation i prostatan och behöver inte innebära cancer.
Läs mer om PSA, prostatacancer och blodprov.
Godartad prostataförstoring
Godartad prostataförstoring, även kallat benign prostatahyperplasi (BPH), är mycket vanligt hos äldre män.
Vid godartad prostataförstoring växer prostatakörteln vilket gör att urinröret gradvis blir trängre.
Detta kan leda till:
- Svag urinstråle.
- Svårt att tömma blåsan.
- Täta toalettbesök.
- Nattkissning.
- Efterdropp.
Godartad prostataförstoring och prostatacancer är två olika sjukdomar, men symptomen kan likna varandra. Det är också möjligt att ha båda samtidigt.
Prostatit – inflammation i prostatan
Prostatit innebär inflammation i prostatan och kan orsakas av infektion eller andra inflammatoriska tillstånd.
Vanliga symptom kan vara:
- Smärta i bäcken eller underliv.
- Sveda vid urinering.
- Täta urinträngningar.
- Feber.
- Smärta vid utlösning.
Även prostatit kan orsaka förhöjda PSA-värden.
Testosteron och prostatacancer
Testosteron påverkar prostatans funktion och har även betydelse vid prostatacancer.
Vissa former av prostatacancer är hormonberoende och använder testosteron för att växa. Därför används ibland hormonbehandling som en del av behandlingen för att minska nivåerna av testosteron eller blockera hormonets effekt på cancercellerna.
Det finns flera typer av hormonbehandling vid prostatacancer och valet av behandling beror bland annat på:
- Cancerns utbredning.
- Ålder.
- Allmänt hälsotillstånd.
- Riskprofil.
Riskfaktorer för prostatacancer
Den exakta orsaken till prostatacancer är inte helt klarlagd, men flera faktorer påverkar risken.
Riskfaktorer inkluderar:
- Hög ålder.
- Ärftlighet.
- Familjehistoria av prostatacancer.
- Övervikt och metabol ohälsa.
- Fysisk inaktivitet.
- Rökning.
Det finns också forskning som undersöker kopplingar mellan kost, inflammation och prostatacancer.
När bör man kontrollera prostatan?
Det finns ingen exakt ålder som passar alla, men män med ärftlighet för prostatacancer rekommenderas ofta att börja kontrollera PSA tidigare.
Det kan vara aktuellt att undersöka prostatan vid:
- Urinvägsbesvär.
- Förändrade PSA-värden.
- Ärftlighet för prostatacancer.
- Blod i urin eller sperma.
- Oförklarliga symptom från bäcken eller skelett.
Blodprov för prostatahälsa
Blodprov används för att undersöka riskmarkörer kopplade till prostata och hormonhälsa.
Vanliga analyser inkluderar:
- PSA
- Fritt PSA
- PSA kvot – läs mer om när PSA kvoten räknas ut
- Stockholm3
- Testosteron
Tidig upptäckt av förändrade PSA-värden kan i vissa fall bidra till att prostatacancer upptäcks tidigare och därmed förbättra möjligheterna till behandling.
