Mät blodtryck
Blodtrycksmätning är för dig som vill undersöka om du har högt, lågt eller normalt blodtryck. Att mäta blodtrycket är en enkel åtgärd för att följa upp om en blodtrycksbehandling och/eller om livsstilsförändringar ger önskvärd effekt. Följande ingår:
- Blodtrycket tas av medicinskt utbildad personal på något av Unilabs provtagningsställen (kan ej erbjudas i Malmö och Kristianstad)
- Ett läkarkommenterat provsvar online i ”Min Journal” som du loggar in med via Bank-ID och kommer åt via mobil, surfplatta och dator (du behöver inte skapa ett konto)
- En analys som konstaterar normalt eller avvikande blodtryck
- Ett telefonsamtal från ansvarig läkare vid gravt avvikande provsvar
Vad innebär blodtryck?
Blodtrycket är det tryck som blodet utövar på kärlväggarna när det pumpas runt i kroppen av hjärtat. Det mäts i två värden:
- Systoliskt blodtryck som är det högre värdet, som uppstår när hjärtat drar ihop sig och pumpar blod ut i artärerna.
- Diastoliskt blodtryck som är det lägre värdet, som uppstår när hjärtat slappnar av mellan slagen och fylls med blod.
Blodtrycket anges i millimeter kvicksilver (mmHg) och normalt blodtryck varierar mellan individer, men högt blodtryck (hypertoni) och lågt blodtryck (hypotoni) kan påverka hälsan negativt om de är långvariga eller svåra.
Över- och undertryck
När man mäter blodtrycket undersöker man hur hög belastning kärlväggarna utsätts för vid varje hjärtslag. Detta brukar anges som över- och undertryck, exempelvis 120/80 mmHg. Enheten mmHg, det vill säga millimeter kvicksilver, är ett mått för tryckmätning och används mest inom sjukvården. Enhetens namn kommer ursprungligen av hur många millimeter kvicksilvret i en barometer sjönk respektive steg när lufttrycket förändrades. Det övre, systoliska trycket är en viktig faktor när man bedömer risken för kardiovaskulära sjukdomar.
Högt blodtryck – hypertoni
Blodtrycket bör ligga mellan 100-140/60-90 mmHg. Överstigande värden räknas som hypertoni, högt blodtryck. I de flesta fall går det inte att fastställa någon direkt orsak till hypertoni. Ofta handlar det om en kombination av livsstilsbetingade, ärftliga och medicinska faktorer.
Övervikt, ålder, dålig kondition, stress, rökning, högt salt-, koffein- och alkoholintag kan vara bidragande orsaker, liksom diabetes och underliggande njursjukdomar. P-piller, vissa hormonbehandlingar, antiinflammatoriska preparat (NSAID) och andra läkemedel kan också ha blodtryckshöjande effekt.
Ungefär en tredjedel av alla vuxna i Sverige har högt blodtryck.
Symtom vid förhöjt blodtryck
De vanligaste symtomen vid förhöjt blodtryck är huvudvärk och trötthet. Dessa blir mer påtagliga vid kraftig hypertoni och kan i svårare fall åtföljas av illamående och andnöd. Högt blodtryck kan med tiden försvaga kärlen och orsaka bestående skador på organen, vilket kan leda till allvarliga komplikationer. Högt blodtryck leder till att risken för framför allt hjärt-kärlsjukdomar som till exempel stroke och hjärtinfarkt ökar. Högt blodtryck innebär också ökad risk för hjärtsvikt, njursjukdom, demens och försämrad blodcirkulation i benen.
Lågt blodtryck – hypotoni
Lågt blodtryck, som kallas för hypotension eller hypotoni, är oftast ofarlig. Lågt blodtryck har du som vuxen om ditt blodtryck är under 90/60 samt om du känner av symtom. Om blodtrycket ligger strax under 90/60 och du inte har några symtom anses det inte vara lågt. Ett lågt blodtryck kräver sällan någon behandling, men kan innebära att du lättare får blodtrycksfall.
Symtom vid lågt blodtryck
Ett blodtrycksfall minskar blodtillförseln till hjärnan tillfälligt och det är då vanligt att man känner sig svimfärdig, yr, svag och eller kallsvettig. När kroppen försöker öka blodtrycket kan det visa sig genom att du får hjärtklappning.