Anabolism är kroppens uppbyggande processer. Det handlar om hur kroppen använder näring, hormoner och energi för att bygga upp celler, vävnad, muskler, skelett och andra strukturer.
Begreppet används ofta i samband med muskeluppbyggnad, träning och hormoner, men anabolism pågår hela tiden i kroppen. När aminosyror byggs ihop till proteiner, när kroppen lagrar energi eller när vävnader repareras efter belastning är det exempel på anabola processer.
Anabolism påverkas bland annat av näringsstatus, sömn, fysisk aktivitet, ålder, sjukdomar och hormoner som testosteron, insulin, tillväxthormon, kortisol och sköldkörtelhormoner.
Vad är anabolism?
Ordet anabolism beskriver processer där enklare ämnen byggs ihop till mer komplexa strukturer. Det är motsatsen till katabolism, där kroppen bryter ned ämnen för att frigöra energi.
Exempel på anabola processer är:
- Uppbyggnad av muskelprotein från aminosyror.
- Lagring av glukos som glykogen i lever och muskler.
- Bildning av fett från överskott av energi.
- Reparation av vävnad efter träning eller skada.
- Uppbyggnad och underhåll av skelett.
För att anabolismen ska fungera behöver kroppen tillgång till energi, protein, vitaminer, mineraler och en fungerande hormonell reglering.
Anabolism och katabolism
Kroppen växlar hela tiden mellan uppbyggande och nedbrytande processer. Anabolism bygger upp, medan katabolism bryter ned.
Efter måltid dominerar ofta anabola processer eftersom kroppen har tillgång till näring och energi. Vid fasta, sjukdom, stress eller energiunderskott ökar i stället katabola processer, där kroppen bryter ned lagrad energi och ibland även muskelvävnad.
Muskeluppbyggnad och proteinsyntes
Muskeluppbyggnad sker när kroppen reparerar och bygger upp muskelvävnad efter belastning. Styrketräning stimulerar musklerna, men själva uppbyggnaden sker framför allt under återhämtningen.
Proteinsyntes innebär att kroppen bygger nya proteiner av aminosyror. Denna process behövs för muskeltillväxt, vävnadsreparation och normal funktion i kroppens celler.
För att proteinsyntesen ska fungera behövs tillräckligt med protein, energi, sömn och återhämtning. Hormoner som testosteron, insulin och tillväxthormon påverkar också kroppens förmåga att bygga och bevara muskelmassa.
Muskelnedbrytning, energiunderskott och överträning
Om kroppen får för lite energi, för lite protein eller för lite återhämtning kan nedbrytande processer öka. Det kan påverka muskelmassa, prestationsförmåga och återhämtning.
Överträning eller långvarig belastning utan tillräcklig vila kan bidra till trötthet, sämre träningsresultat, sömnproblem och ökad skaderisk.
Även långvarig stress och förhöjt kortisol kan påverka balansen mellan uppbyggnad och nedbrytning. Därför är återhämtning, sömn och näringsintag viktiga delar av kroppens anabola förmåga.
Hormoner som påverkar anabolism
Flera hormoner har betydelse för kroppens uppbyggande processer. De påverkar bland annat proteinsyntes, energiomsättning, muskeltillväxt, fettinlagring och återhämtning.
- Testosteron påverkar muskelmassa, styrka, sexuell funktion, energi och blodbildning.
- Insulin hjälper cellerna att ta upp glukos och bidrar till lagring av energi.
- Tillväxthormon påverkar tillväxt, vävnadsreparation och ämnesomsättning.
- Sköldkörtelhormoner reglerar ämnesomsättning, energi och kroppstemperatur.
- Kortisol hjälper kroppen att hantera stress men kan vid långvarigt förhöjda nivåer bidra till ökad nedbrytning.
Tillväxthormon och IGF-1
Tillväxthormon bildas i hypofysen och påverkar tillväxt, ämnesomsättning och vävnadsreparation. En del av effekterna sker via IGF-1, ett hormonliknande ämne som framför allt bildas i levern.
IGF-1 har betydelse för celltillväxt, skelett, muskler och återhämtning. Nivåerna påverkas bland annat av ålder, näringsstatus, sömn, träning och sjukdom.
Tillväxthormon och IGF-1 är därför relevanta vid vissa medicinska frågeställningar kring tillväxt, hormonbalans och kroppens uppbyggande processer.
Anabolism och testosteron
Testosteron är ett av de hormoner som tydligast kopplas till anabolism. Det bidrar till att bygga och bevara muskelmassa, påverkar styrka och energi och har betydelse för sexuell funktion och fertilitet.
Hos män bildas det mesta testosteronet i testiklarna. Hos kvinnor bildas mindre mängder i äggstockarna och binjurarna. Testosteron kan även omvandlas till andra hormoner, bland annat dihydrotestosteron, DHT, och östradiol.
Testosteron påverkar inte bara muskler. Det har även betydelse för humör, motivation, bentäthet, blodbildning och kroppssammansättning.
Läs mer om testosteron, DHEAS och binjurar och binjurefunktion.
SHBG och fritt testosteron
Testosteron finns i blodet både bundet och obundet. En stor del är bundet till SHBG, sexualhormonbindande globulin, och albumin. Det fria testosteronet är den del som inte är bundet och som lättare kan påverka kroppens vävnader.
Därför räcker det inte alltid att enbart titta på totalt testosteron. SHBG kan påverka hur mycket biologiskt tillgängligt testosteron som finns i kroppen. Läs mer om skillnaden mellan totalt, bioaktivt och fritt testosteron.
SHBG kan påverkas av bland annat ålder, vikt, insulinresistens, sköldkörtelfunktion, leversjukdom och vissa läkemedel.
Testosteronbrist och nedsatt anabolism
Låga testosteronnivåer kan påverka kroppens uppbyggande processer. Det kan leda till minskad muskelmassa, sämre återhämtning, lägre energi och minskad sexlust.
Symtom som ibland kan förekomma vid testosteronbrist är:
- Minskad sexlust.
- Trötthet och nedsatt energi.
- Minskad muskelmassa eller styrka.
- Nedstämdhet eller minskad motivation.
- Sämre koncentration.
- Erektionsproblem.
- Sömnproblem.
Testosteronbrist kan ha flera orsaker, exempelvis ålder, övervikt, sjukdomar, läkemedel, skador på testiklarna eller påverkan på hypofysen. Därför behöver låga testosteronvärden tolkas tillsammans med symtom och andra prover.
Högt testosteron och androgen påverkan
Förhöjda nivåer av testosteron eller andra androgener kan ge olika symtom beroende på kön, ålder och orsak.
Hos kvinnor kan förhöjda androgener ibland vara kopplat till PCOS och ge symtom som akne, ökad hårväxt, oregelbunden mens eller svårighet att bli gravid.
Hos män kan höga testosteronnivåer ibland bero på läkemedel, testosteronbehandling eller användning av androgena-anabola steroider. Tolkningen beror på provnivåer, symtom och eventuell behandling.
Kvinnor, anabolism och hormoner
Anabolism är inte bara kopplat till manliga hormoner. Även hos kvinnor är kroppens uppbyggande processer viktiga för muskelmassa, skelett, ämnesomsättning, fertilitet och återhämtning.
Östrogen har betydelse för benhälsa, bindväv, ämnesomsättning och hormonell balans. Testosteron finns också hos kvinnor, men i lägre nivåer än hos män, och påverkar bland annat energi, sexlust och muskelmassa.
Vid hormonella rubbningar, exempelvis PCOS, kan nivåerna av androgener vara förhöjda. Det kan påverka hud, hårväxt, menstruation, fertilitet och ibland kroppssammansättning.
Fertilitet och androgena-anabola steroider
Androgena-anabola steroider (AAS) kan påverka kroppens egen hormonproduktion. Hos män kan användning av AAS hämma signalerna från hypofysen till testiklarna, vilket kan minska produktionen av både testosteron och spermier.
Det kan leda till nedsatt fertilitet, minskad testikelstorlek och förändrade nivåer av LH och FSH. I vissa fall kan återhämtningen ta lång tid efter avslutad användning.
Hos kvinnor kan androgen påverkan leda till mensrubbningar, akne, ökad hårväxt och påverkan på fertiliteten.
Androgena-anabola steroider
Androgena-anabola steroider, ofta förkortat AAS, är syntetiska ämnen som efterliknar effekterna av testosteron. De har både anabola effekter, som ökad muskeluppbyggnad, och androgena effekter, som påverkan på könshormoner och könskarakteristika.
AAS används medicinskt i vissa särskilda situationer, men missbruk förekommer även i tränings- och dopningssammanhang. Användning utan medicinsk indikation kan påverka kroppens egen hormonproduktion och medföra betydande hälsorisker.
Möjliga biverkningar av androgena-anabola steroider är bland annat:
- Akne och håravfall.
- Humörsvängningar, nedstämdhet eller aggressivitet.
- Förhöjt blodtryck.
- Påverkan på blodfetter.
- Nedsatt fertilitet.
- Minskad egen testosteronproduktion.
- Leverpåverkan vid vissa preparat.
- Ökad belastning på hjärta och kärl.
Blodprov kan ibland visa tecken på hormonell påverkan eller följdeffekter av AAS, till exempel förändrade testosteronnivåer, påverkan på blodfetter, levervärden eller blodstatus.
Blodstatus och testosteron
Testosteron påverkar även blodbildningen. Det kan stimulera produktionen av röda blodkroppar och därmed påverka hemoglobin och hematokrit.
Vid testosteronbehandling eller användning av androgena-anabola steroider kan Hb och hematokrit ibland bli förhöjda. Det kan göra blodet mer trögflytande och i vissa fall öka risken för blodpropp.
Näringsstatus och muskeluppbyggnad
Anabolism kräver tillgång till energi och näringsämnen. Protein behövs för att bygga och reparera muskler, medan kolhydrater och fett bidrar med energi. Vitaminer och mineraler behövs för många enzymreaktioner och hormonella processer.
Vid energiunderskott, brist på protein eller vissa näringsbrister kan kroppens återhämtning och uppbyggnad försämras. Det kan märkas som trötthet, svaghet, sämre träningsrespons eller långsammare återhämtning.
Blodprover som kan vara relevanta vid bedömning av näringsstatus är exempelvis vitamin D, vitamin B12, folat, ferritin och magnesium.
Blodsocker, insulin och anabolism
Insulin är ett viktigt anabolt hormon. Det hjälper cellerna att ta upp glukos från blodet och bidrar till att kroppen kan lagra energi i form av glykogen och fett.
Vid insulinresistens behöver kroppen producera mer insulin för att få samma effekt. Det kan påverka ämnesomsättningen och är kopplat till övervikt, bukfetma, typ 2-diabetes och metabolt syndrom.
Mitokondrier och energi
Mitokondrier är cellernas energiproducerande strukturer och behövs för att kroppen ska kunna omvandla näring till energi. Fysisk aktivitet, sömn, hormoner och näringsstatus påverkar mitokondriernas funktion och därmed även kroppens återhämtning, energinivåer och prestationsförmåga.
Metabol hälsa och kroppssammansättning
Kroppssammansättning handlar om fördelningen mellan muskelmassa, fettmassa, vätska och benmassa. Den påverkas av kost, fysisk aktivitet, hormoner, ålder och ämnesomsättning.
Mer muskelmassa kan bidra till bättre glukosupptag och metabol hälsa, medan ökad bukfetma ofta är kopplad till insulinresistens, inflammation och högre risk för hjärt-kärlsjukdom.
Levern och anabolism
Levern har en viktig roll i kroppens ämnesomsättning. Den lagrar glykogen, bildar viktiga proteiner som albumin och koagulationsfaktorer, reglerar blodfetter och deltar i omsättningen av hormoner och näringsämnen.
Levern är också viktig för produktionen av IGF-1, som förmedlar flera av tillväxthormonets effekter i kroppen.
Levervärden kan därför vara relevanta vid bedömning av ämnesomsättning, läkemedelspåverkan, alkoholintag, övervikt eller användning av vissa hormonella preparat.
Kreatinin, njurvärden och muskelmassa
Kreatinin är en nedbrytningsprodukt från musklernas energiomsättning och används ofta som markör för njurfunktion. Eftersom kreatinin påverkas av muskelmassa kan personer med hög muskelmassa ibland ha högre kreatinin utan att det behöver betyda njursjukdom.
Hård träning, kosttillskott, vätskebalans och muskelmassa kan påverka vissa njurmarkörer. Därför behöver kreatinin och eGFR tolkas i relation till kroppssammansättning, träning och övriga provsvar.
Inflammation och muskelnedbrytning
Kronisk låggradig inflammation kan påverka kroppens återhämtning, energiomsättning och muskelmassa. Inflammation kan bidra till ökad katabolism och sämre uppbyggnad av vävnad.
Inflammation kan påverkas av infektioner, övervikt, stress, sömnbrist, rökning och vissa kroniska sjukdomar.
Blodprover som CRP eller hs-CRP kan i vissa fall användas för att bedöma inflammation i kroppen.
Sömn och hormonproduktion
Sömn är viktig för återhämtning, hormonproduktion och kroppens uppbyggande processer. Under sömn sker bland annat vävnadsreparation och reglering av flera hormoner.
Brist på sömn kan påverka testosteron, kortisol, hungerhormoner, blodsocker och återhämtning. Det kan i sin tur påverka energi, träningsresultat, viktreglering och allmänt välmående.
Träning och hormoner
Fysisk aktivitet påverkar flera hormonsystem. Styrketräning stimulerar muskelproteinsyntes och kan bidra till ökad eller bevarad muskelmassa. Konditionsträning påverkar hjärta, kärl, blodsocker och mitokondriernas funktion.
Träning är i grunden positivt för hormonell och metabol hälsa, men effekten beror på balans mellan belastning, återhämtning och näringsintag.
För mycket träning utan tillräcklig återhämtning kan däremot öka risken för trötthet, skador och hormonell obalans.
Åldrande och anabolism
Med stigande ålder minskar ofta muskelmassa, muskelstyrka och återhämtningsförmåga. Detta kallas ibland sarkopeni och kan påverka rörlighet, balans och metabol hälsa.
Även hormonnivåer förändras med åldern. Testosteron, tillväxthormon och DHEAS sjunker ofta gradvis, samtidigt som fysisk aktivitet, kost och sjukdomar påverkar kroppens uppbyggande förmåga.
Styrketräning, tillräckligt proteinintag, sömn och kontroll av relevanta hälsomarkörer kan bidra till att bevara muskelmassa och funktion över tid.
Libido, energi och mental funktion
Hormoner som testosteron, sköldkörtelhormoner och kortisol kan påverka sexlust, energi, motivation och mental skärpa. Samtidigt kan symtom som trötthet, låg motivation eller koncentrationssvårigheter ha många olika orsaker.
Blodprov kan ibland ge viktig information, men resultaten behöver alltid tolkas tillsammans med sömn, stress, psykisk hälsa, läkemedel, näringsstatus och livssituation.
Blodprov vid anabolism och hormonell balans
Blodprov kan ge information om hormoner, näringsstatus och ämnesomsättning som påverkar kroppens uppbyggande processer. Vilka prover som är relevanta beror på symtom, ålder, kön, träningsnivå, läkemedel och eventuell sjukdomshistoria.
Vanliga blodmarkörer som kan vara relevanta är:
- Testosteron som påverkar muskelmassa, energi och sexuell funktion.
- SHBG som binder könshormoner och påverkar mängden fritt testosteron.
- LH och FSH som ger signaler från hypofysen till könskörtlarna.
- DHEAS som är en markör för binjurebarkens androgenproduktion.
- Östradiol som bland annat påverkar fertilitet, benhälsa och hormonell balans.
- IGF-1 som speglar delar av tillväxthormonsystemets aktivitet.
- TSH och fritt T4 som visar sköldkörtelns funktion.
- Glukos och HbA1c som visar blodsockerbalans.
- Blodfetter som kan påverkas av hormonell obalans och AAS.
- Levervärden som kan påverkas av läkemedel, alkohol, kost och vissa preparat.
- Kreatinin och eGFR som används för att bedöma njurfunktion, men påverkas även av muskelmassa.
- Blodstatus som bland annat visar hemoglobin, vita blodkroppar och trombocyter.
- Ferritin, B12, folat och vitamin D som speglar delar av kroppens näringsstatus.
- CRP eller hs-CRP som kan ge information om inflammation.
Tolkning av blodprov kopplade till anabolism
Blodprov som rör anabolism och hormoner behöver tolkas i sitt sammanhang. Ett enskilt värde ger sällan hela bilden.
Testosteron påverkas till exempel av tid på dygnet, ålder, sjukdom, sömn, vikt, läkemedel och SHBG. Sköldkörtelprover, blodsocker, levervärden, inflammationsmarkörer och näringsmarkörer kan också påverka hur kroppen fungerar och återhämtar sig.
Avvikande värden behöver därför bedömas tillsammans med symtom, livsstil, sjukdomshistoria och andra relevanta prover.
När kan blodprov vara relevanta?
Blodprov kan vara relevanta om man vill undersöka faktorer som kan påverka energi, återhämtning, muskelmassa, hormonbalans eller ämnesomsättning.
Det kan exempelvis vara aktuellt vid:
- Långvarig trötthet eller nedsatt ork.
- Minskad muskelmassa eller försämrad återhämtning.
- Misstanke om testosteronbrist.
- Oregelbunden mens, akne eller ökad hårväxt hos kvinnor.
- Misstanke om påverkan av androgena-anabola steroider.
- Övervikt, insulinresistens eller metabol påverkan.
- Uppföljning av näringsstatus.
- Allmän hälsokontroll vid träning eller livsstilsförändring.
