Syfilis TP – screening

Syfilis är en bakteriell könssjukdom som orsakas av Treponema pallidum, en spiroketbakterie som främst sprids genom sexuell kontakt eller från mor till foster under graviditet. Infektionen utvecklas i flera stadier, primär, sekundär, latent och tertiär, och kan ge mycket varierande symtom. Obehandlad syfilis kan leda till allvarliga skador på nervsystemet, hjärtat och andra organ.

Vad är syfilis?

Syfilis är en infektion som utvecklas i flera faser om den inte behandlas. Varje stadium har olika symtom och innebörd.

Primär syfilis uppstår vanligtvis 2 till 6 veckor efter smittotillfället. Det kännetecknas av ett smärtfritt sår (schanker) på det område där bakterien tagit sig in, ofta på könsorganen, ändtarmen eller i munnen. Såret läker spontant inom några veckor även utan behandling, men bakterien finns kvar i kroppen.

Sekundär syfilis kan utvecklas veckor till månader efter den primära fasen. I detta stadium sprider sig bakterien i kroppen och ger upphov till allmänna symtom som hudutslag, till exmepel på handflator och fotsulor, feber, trötthet, halsont och svullna lymfkörtlar. Symtomen kan vara kortvariga eller återkomma i perioder.

Latent syfilis innebär att infektionen finns kvar i kroppen utan att ge några tydliga symtom. Den tidiga latenta fasen (inom ett år efter smittan) kan fortfarande vara smittsam, medan sen latent syfilis (efter ett år) i regel inte smittar. Infektionen kan dock fortfarande ge allvarliga komplikationer längre fram.

Tertiär syfilis är det sista stadiet och kan uppträda flera år efter smittan, om infektionen inte behandlats. I detta skede kan bakterien orsaka skador på hjärta, blodkärl, nervsystem och andra organ. Det kan leda till allvarliga tillstånd som demens, förlamning, blindhet eller hjärtkärlsjukdom. Tertiär syfilis är inte smittsam, men potentiellt livshotande.

Blir man immun mot syfilis efter en infektion?

Nej, man blir inte immun mot syfilis efter en genomgången infektion. Till skillnad från vissa virusinfektioner ger syfilis ingen långvarig immunitet. Det innebär att en person som haft och behandlats för syfilis kan smittas igen om den utsätts för bakterien på nytt. Antikroppar bildas visserligen, men de skyddar inte tillräckligt för att förhindra återinfektion.

Hur skapas antikroppar mot syfilis?

När treponema pallidum bakterien tränger in i kroppen via slemhinnor eller små hudskador, aktiveras immunsystemet. Antigenpresenterande celler, som makrofager och dendritceller, tar upp bakteriens ytstrukturer och visar upp dessa för CD4+ T-hjälparceller via MHC klass II-komplex. Detta leder till aktivering av B-celler som initialt producerar IgM-antikroppar.

Efter en tid sker ett klassbyte där B-cellerna börjar tillverka IgG-antikroppar, som är mer specifika och långlivade. Dessa IgG-antikroppar kan finnas kvar i blodet i många år, även efter behandlad infektion.

Kan immunförsvaret utrota bakterien?

Immunförsvaret kan begränsa bakterien och dämpa inflammationen, men det lyckas inte helt utrota bakterien. Syfilisbakterien har flera egenskaper som gör att den kan undgå immunförsvaret:

• den har få ytproteiner som immunförsvaret kan känna igen.
• den kan gömma sig i vävnader där immunförsvaret har svårare att nå.
• den kan överleva under lång tid i låg aktivitet (latent infektion).

Resultatet blir att infektionen kan ligga vilande i kroppen i många år trots ett aktivt immunförsvar. Utan antibiotikabehandling finns därför alltid risk för att infektionen senare orsakar allvarliga skador.

Det är därför syfilis inte ger skyddande immunitet och inte heller självläker på ett säkert sätt. Endast korrekt antibiotikabehandling kan eliminera bakterien helt.

Vad är syfilis TP – screeningtest?

Syfilis TP, ibland kallat ”Treponema pallidum-ak”, är ett screeningtest som ofta utförs med chemiluminiscens metod och som detekterar både IgG- och IgM-antikroppar mot Treponema pallidum i serum. Testet är mycket känsligt och används för att avgöra om en person någon gång har varit smittad med syfilis. Ett positivt resultat innebär att kroppen har bildat antikroppar mot bakterien, men det kan inte avgöra om infektionen är aktuell eller tidigare genomgången. Ett positivt resultat i detta inledande skede följs upp med bekräftande analyser, vanligtvis TPHA/TPPA och RPR/VDRL.

TPHA/TPPA

TPHA är ett så kallat treponemtest som används som ett bekräftande test vid misstänkt syfilisinfektion. Ett positivt resultat indikerar att personen har eller har haft en syfilisinfektion. Eftersom TPHA kan förbli positivt i många år, ofta livet ut, även efter genomgången och behandlad infektion, är det inte lämpligt för att bedöma behandlingssvar. TPHA är jämförbart med den internationellt använda analysen TPPA.

RPR/VDRL

RPR (Rapid Plasma Reagin) är ett så kallat icke-treponemtest som används för att bedöma sjukdomsaktivitet samt för att följa upp behandling. För att diagnostisera en aktiv syfilisinfektion jämförs ofta två blodprov tagna med 4 till 6 veckors mellanrum. Ett fynd av serokonversion eller en fyrfaldig ökning i titer talar för pågående infektion. RPR motsvarar det äldre testet VDRL. RPR/VDRL används främst för att:

• Bedöma aktuell infektion.
• Följa behandlingssvar då värdet sjunker efter lyckad behandling.
• Identifiera återinfektion vid stigande titrar.

Vad innebär titer?

När resultatet rapporteras som en titer, exempelvis 1:8 eller 1:64, innebär det att laboratoriet har gjort en serie utspädningar av blodprovet för att se vid vilken nivå antikropparna fortfarande är detekterbara. Titern återspeglar den högsta utspädning där testet fortfarande ger ett positivt resultat.

Vad innebär ett treponemtest och icke treponemtest?

Treponemtest är specifika tester som påvisar antikroppar mot Treponema pallidum. De visar om personen någon gång varit infekterad, även efter behandling.

Icke-treponemtest är ospecifika tester som mäter antikroppar mot ämnen som frisätts vid vävnadsskada. De används för att bedöma aktuell sjukdomsaktivitet och följa behandlingseffekt.

Varför är test av syfilis viktigt?

Tester för syfilis är viktiga eftersom sjukdomen ofta är tyst i sina tidiga stadier, men kan ge allvarliga komplikationer om den inte upptäcks i tid. Testning är särskilt relevant i följande situationer:

• Vid utredning av sexuellt överförda infektioner (STI).
• Under graviditet, eftersom syfilis kan överföras till fostret (kongenital syfilis).
• Vid ospecifika neurologiska eller dermatologiska symtom.
• Inför blodgivning eller transplantationsutredning.

Varför tas blodprov för analys av syfilis?

Syfilistester används för att:

• Identifiera aktuell eller tidigare syfilisinfektion.
• Genomföra smittspårning vid bekräftad syfilis.
• Skydda fostret vid graviditet genom tidig upptäckt och behandling.
• Följa upp behandlingssvar hos personer med bekräftad infektion.

Screening för syfilis är en del av det svenska graviditetsscreeningprogrammet.

Blodprov för syfilis kan beställas som ett enskilt syfilistest.

Tolkning av provsvar

Negativt syfilis TP screeningtest

Ett negativt syfilis TP screeningtest innebär att inga antikroppar har påvisats. Personen har sannolikt aldrig haft syfilis, eller så är det för tidigt i förloppet för att antikroppar ska ha hunnit utvecklas. Vid misstänkt tidig infektion kan upprepad provtagning vara nödvändig.

Positivt TP screeningtest och TPHA/TPPA, negativt RPR/VDRL

Om syfilisantikroppar påvisas med TPHA/TPPA, men RPR/VDRL är negativ, tyder detta ofta på en tidigare genomgången eller latent syfilisinfektion. I sådana fall bör man överväga om det är en latent infektion som fortsatt kan vara behandlingskrävande. Personen bör då remitteras till hudläkare eller venereolog för vidare bedömning av behandlingsbehov, både för att minska risken för sena komplikationer och för att förebygga fortsatt smittspridning.

Positivt syfilis TP screningtest, TPHA/TPPA och RPR/VDRL

Ett positivt TP screeningtest, TPHA/TPPA och RPR/VDRL tyder på en aktiv infektion, särskilt vid höga RPR/VDRL-titrar. Behandling är aktuell och bör ske i samråd med eller av specialist inom hud- och könssjukvård. Uppföljning efter behandling sker genom att följa förändringar i RPR-titern där en minskning tyder på god behandlingseffekt.

Negativt provsvar trots misstänkt infektion

Under de första fyra veckorna av en primär syfilisinfektion kan serologiska tester vara negativa trots infektion. I denna tidiga fas (seronegativt fönster) bör uppföljande provtagning övervägas. Om man har ett typiskt sår kan diagnosen i vissa fall istället bekräftas genom påvisande av T. pallidum med PCR-teknik direkt från såret. I dessa fall rekommenderas läkarkontakt direkt.

Vid graviditet

Vid graviditet är det viktigt att känna till att intrauterin överföring av syfilis från mor till foster kan förekomma, vilket kan leda till kongenital syfilis. Detta kan identifieras hos nyfödda genom förekomst av IgM-antikroppar, eftersom IgM inte passerar moderkakan.

IgG-antikroppar kan däremot överföras från modern och kvarstå i barnets blod upp till 9 månader. För mer information om infektion under graviditet hänvisas till Infpreg.

Anmälningspliktig sjukdom

Syfilis är en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen, vilket innebär att bekräftade fall rapporteras till smittskyddsenheten.

Syfilis och korsreaktivitet

Korsreaktioner är ovanliga, men möjliga, särskilt i icke-treponemtest som RPR/VDRL. Vissa autoimmuna tillstånd, hepatit eller graviditet kan ibland ge falskt positiva resultat. Därför är det viktigt att alltid kombinera flera tester och tolka dem i relation till symtom och sjukdomshistoria och eventuell riskexponering.