Fertilitet handlar om kroppens förmåga att bli gravid eller bidra till en graviditet. För vissa sker en graviditet snabbt, medan andra behöver försöka under längre tid eller genomgå utredning för att förstå varför graviditet uteblir.
Både kvinnans och mannens hälsa påverkar fertiliteten. Hormoner, ägglossning, spermiekvalitet, ålder, livsstil och vissa sjukdomar kan ha betydelse för möjligheten att bli gravid.
Blodprov används ofta för att undersöka hormonbalans, äggstocksfunktion och hormonell påverkan på fertiliteten. Vid fertilitetsutredning kombineras blodprover ofta med spermaprov, ultraljud eller andra medicinska undersökningar.
Vad påverkar fertiliteten?
Fertiliteten påverkas av flera faktorer hos både kvinnor och män. Hormonbalans, ålder, ämnesomsättning, menstruationscykel och spermiekvalitet har stor betydelse för möjligheten att bli gravid.
Livsstilsfaktorer som rökning, hög alkoholkonsumtion, stress, sömnbrist, övervikt och undervikt kan också påverka fertiliteten.
Läs mer om vad som påverkar fertiliteten.
Fertilitet och ålder
Ålder är en av de viktigaste faktorerna för fertilitet. Hos kvinnor minskar fertiliteten gradvis med åren, särskilt efter 35 års ålder, eftersom både antal och kvalitet på äggen påverkas.
Män kan ofta vara fertila högre upp i åldrarna, men även spermiekvalitet och hormonbalans kan förändras med tiden.
Ålder kan också påverka risken för missfall, kromosomavvikelser och hur kroppen svarar på fertilitetsbehandling.
Fertilitetsutredning och hormonprover
Fertilitetstest för kvinnor används för att undersöka hormonbalans, ägglossning och äggstocksfunktion. Proverna kan ge information om kroppens förutsättningar för graviditet.
Vanliga blodprover vid fertilitetsutredning kan inkludera:
- FSH – follikelstimulerande hormon som påverkar äggmognad och äggstocksfunktion.
- LH – luteiniserande hormon som är viktigt för ägglossning.
- Östradiol – speglar äggstockarnas hormonproduktion.
- AMH – anti-müllerskt hormon som kan ge information om äggreserven.
- Testosteron och SHBG – används ibland för att bedöma hormonbalans och androgen påverkan.
- TSH och fritt T4 – används för att bedöma sköldkörtelfunktion som kan påverka fertilitet.
- Progesteron – används för att bedöma om ägglossning har skett.
- Prolaktin – förhöjda nivåer kan påverka menstruationscykel och ägglossning.
Sköldkörteln och fertilitet
Sköldkörteln påverkar kroppens ämnesomsättning och hormonbalans och kan därför ha betydelse för fertiliteten hos både kvinnor och män. Både låg och hög sköldkörtelfunktion kan påverka menstruationscykel, ägglossning och möjligheten att bli gravid.
Autoimmuna sköldkörtelsjukdomar, exempelvis Hashimotos sjukdom och Graves sjukdom, kan också påverka fertilitet och graviditet. Därför analyseras ofta TSH och ibland även andra sköldkörtelprover vid fertilitetsutredning.
PCOS och fertilitet
PCOS, polycystiskt ovarialsyndrom, är en vanlig hormonell störning som kan påverka fertiliteten. Tillståndet kan ge oregelbunden eller utebliven ägglossning och därmed göra det svårare att bli gravid.
Vid PCOS ses ofta hormonella förändringar och ibland även insulinresistens. Vanliga symtom är oregelbunden mens, ökad behåring, akne och svårigheter att bli gravid.
Blodprover som LH, FSH, testosteron, SHBG och insulinrelaterade markörer används ibland vid utredning av PCOS.
Läs mer om hur fertiliteten påverkas av PCOS.
Endometrios och fertilitet
Endometrios innebär att vävnad som liknar livmoderslemhinna växer utanför livmodern. Tillståndet kan orsaka inflammation, smärta och påverka fertiliteten.
Vanliga symtom är kraftig mensvärk, smärta vid samlag, kronisk bäckensmärta och ibland svårigheter att bli gravid.
Endometrios kan påverka äggstockar, äggledare och miljön i bäckenet, vilket ibland gör det svårare för graviditet att uppstå.
Mäns fertilitet
Hos män bedöms fertilitet framför allt genom spermieanalys. Hormoner och testikelfunktion påverkar spermieproduktionen.
Spermaprov och spermieanalys
Spermaprov används för att undersöka spermiernas antal, rörlighet och utseende. Analysen kan ge information om spermiekvalitet och används ofta vid utredning av manlig fertilitet.
Flera faktorer kan påverka spermiekvaliteten, exempelvis hormonbalans, infektioner, livsstil, läkemedel, feber och vissa sjukdomar.
Blodprover som FSH, LH och testosteron används ibland vid misstanke om hormonell påverkan på fertiliteten.
Livsstil, rökning, alkohol, övervikt, vissa läkemedel och sjukdomar kan också påverka spermiekvaliteten.
Ägglossning och menstruationscykel
Under menstruationscykeln samverkar flera hormoner för att ett ägg ska mogna och släppas från äggstocken. LH stiger vanligtvis strax före ägglossning och används ofta för att identifiera de mest fertila dagarna i cykeln.
Progesteron kan analyseras senare i cykeln för att bedöma om ägglossning sannolikt har skett.
Läs mer om progesteron och östrogen under en normal menstrationscykel.
Graviditet och hCG
Vid graviditet börjar kroppen producera hormonet hCG, humant koriongonadotropin. Hormonet bildas efter att ett befruktat ägg har fäst i livmoderslemhinnan.
hCG kan mätas både i urin och blod. Ett blodprov kan ofta upptäcka graviditet tidigare och mer exakt än ett vanligt graviditetstest i urin.
Vid tidig graviditet stiger hCG-nivåerna normalt successivt under de första veckorna.
Blodgrupp och Rh-faktor
Blodgrupp och Rh-faktor kan ha betydelse under graviditet. Om kvinnan har Rh-negativ blodgrupp och fostret är Rh-positivt kan immunförsvaret i vissa fall bilda antikroppar mot fostrets röda blodkroppar. Därför kontrolleras blodgrupp och Rh-faktor ofta tidigt under graviditeten för att minska risken för komplikationer.
Missfall och tidig graviditet
Missfall är vanligt och sker oftast tidigt i graviditeten. Många missfall beror på att embryot inte utvecklas normalt.
Vid misstanke om missfall eller avvikande tidig graviditet kan hCG analyseras upprepade gånger för att följa hur graviditeten utvecklas.
Upprepade missfall kan ibland behöva utredas vidare med hormonprover, genetiska analyser eller andra medicinska undersökningar.
IVF och assisterad befruktning
IVF, in vitro-fertilisering, innebär att ägg befruktas med spermier utanför kroppen. Behandlingen kallas också provrörsbefruktning.
Vid IVF stimuleras äggstockarna med hormoner så att flera ägg kan mogna samtidigt. Äggen tas därefter ut och förs samman med spermier i laboratoriemiljö.
IVF används vid flera former av infertilitet, exempelvis nedsatt spermiekvalitet, utebliven ägglossning, endometrios eller oförklarad infertilitet.
Infektionsscreening vid fertilitet och graviditet
Infektionsscreening är en viktig del av fertilitetsutredning och graviditetsplanering. Vissa infektioner kan påverka fertiliteten, graviditeten eller innebära risk för fostret. Screening är vanligt inför IVF och kan även vara relevant vid graviditetsplanering eller tidig graviditet.
Vanliga prover vid infektionsscreening inkluderar:
Andra infektioner som kan påverka fertilitet och graviditet
I vissa situationer kan även CMV analyseras, särskilt vid fertilitetsbehandling eller graviditetsplanering. CMV är en vanlig virusinfektion som kan ha betydelse under graviditet eftersom infektionen i vissa fall kan påverka fostret.
Vissa virusinfektioner, exempelvis påssjuka, kan i vissa fall påverka fertiliteten hos män genom inflammation i testiklarna och påverkan på spermieproduktionen.
Immunitet mot infektioner som mässling, vattkoppor och röda hund är viktig inför graviditet. Framför allt röda hund och vattkoppor kan innebära risk för fostret om infektionen uppstår under graviditeten.
Toxoplasmos är en parasitinfektion som kan smitta via exempelvis rått kött eller kontakt med kattavföring. Infektion under graviditet kan i vissa fall påverka fostret, särskilt om smittan överförs tidigt i graviditeten.
HPV, humant papillomvirus, är en vanlig virusinfektion som främst är kopplad till cellförändringar på livmoderhalsen. HPV påverkar vanligtvis inte fertiliteten direkt, men infektionen är en viktig del av reproduktiv och gynekologisk hälsa.
Klamydia kan i vissa fall påverka fertiliteten genom att orsaka inflammation och skador i äggledarna om infektionen inte behandlas. Tidig upptäckt och behandling kan minska risken för komplikationer och nedsatt fertilitet.
Livsstil och fertilitet
Livsstil kan påverka fertiliteten hos både kvinnor och män. Rökning, hög alkoholkonsumtion, övervikt, undervikt, stress och sömnbrist kan påverka hormonbalans och reproduktiv hälsa.
Regelbunden fysisk aktivitet, god sömn, balanserad kost och rökstopp kan bidra till bättre förutsättningar för fertilitet och graviditet.
Vitaminer och näringsstatus vid fertilitet och graviditet
Vitaminer, mineraler och näringsstatus kan påverka fertilitet, hormonbalans och graviditet. Brist på vissa näringsämnen kan i vissa fall påverka ägglossning, spermiekvalitet och kroppens förutsättningar för graviditet.
Folsyra rekommenderas ofta inför graviditet eftersom tillräckliga nivåer är viktiga för fostrets tidiga utveckling. Även järn, vitamin B12 och vitamin D kan vara relevanta vid fertilitetsutredning eller graviditetsplanering.
Vid vissa autoimmuna sjukdomar, exempelvis celiaki, kan näringsupptaget påverkas, vilket ibland kan ha betydelse för fertilitet och graviditet.
