Ferritin
Ferritin är ett protein som lagrar järn i kroppen och frigör det vid behov. Det fungerar som en viktig markör för kroppens järndepåer och används för att utvärdera järnstatus vid misstanke om brist eller överbelastning. Ett blodprov för ferritin är en av de mest pålitliga metoderna för att bedöma järnlagren i kroppen och kan hjälpa till att diagnostisera tillstånd som järnbristanemi eller hemokromatos.
Vad är ferritin?
Ferritin lagrar järn i levern, mjälten, benmärgen och musklerna och är ett så kallat globulärt protein som finns i nästan alla celler i kroppen. Det fungerar som en “järnreserv” som kroppen kan använda för att upprätthålla viktiga funktioner som syretransport via hemoglobin och energiproduktion i cellerna. Proteinets primära funktion är att lagra järn i en icke-toxisk form och att frigöra det när kroppen behöver det. Ferritin finns också i blodet i små mängder, och nivåerna speglar kroppens totala järndepåer under normala förhållanden.
Ferritin kan lagra upp till 4,500 järnatomer per molekyl, vilket gör det till en effektiv mekanism för att hantera järn. Utöver järnlagring reglerar ferritin järnnivåer i kroppen och hjälper på så sätt till att förhindra överskott av järn, vilket kan vara skadligt. Överskott av järn kan leda till oxidativ stress och skador på vävnader. När kroppen behöver järn, som vid produktion av röda blodkroppar eller vid vävnadsskador, kan ferritin frigöra järn för att stödja dessa processer.
Varför är ferritin viktigt?
Ferritin är en viktig blodmarkör för att förstå kroppens järnstatus. Låga ferritinnivåer är ofta det första tecknet på järnbrist, även innan andra symtom som lågt hemoglobin eller anemi uppstår. Järnbrist kan leda till trötthet, blekhet och nedsatt fysisk och mental prestation.
Höga ferritinnivåer kan indikera järnöverbelastning, som vid hemokromatos, där kroppen lagrar för mycket järn, vilket kan skada organ som levern, hjärtat och bukspottkörteln. Förhöjt ferritin kan också vara ett resultat av inflammation eller infektion, eftersom det är ett akutfasprotein som ökar vid inflammation.
Varför tas blodprov för analys av ferritin?
Ferritin mäts för att utvärdera kroppens järnreserver och identifiera järnbrist eller järnöverskott. Vid misstanke om järnbristanemi är ferritin ett känsligt test som ofta används tillsammans med andra blodprover, såsom hemoglobin och transferrin. Det används också för att diagnostisera järnöverbelastning vid tillstånd som hemokromatos eller för att följa upp inflammatoriska sjukdomar där ferritin kan vara förhöjt.
Hos patienter med kroniska sjukdomar, som reumatoid artrit eller kronisk njursjukdom, kan ferritin ge viktig information om järnstatus eftersom inflammation ofta påverkar andra järnmarkörer.
Tolkning av ferritinnivåer
Låga nivåer av ferritin indikerar ofta uttömda järndepåer och järnbrist, vilket kan bero på otillräckligt järnintag, blodförlust (t.ex. menstruation eller gastrointestinal blödning) eller nedsatt järnupptag i tarmen. Höga nivåer av ferritin kan tyda på järnöverbelastning, leversjukdom, kronisk inflammation eller andra tillstånd som påverkar järnmetabolismen.
Fördelar och begränsningar
Ferritin är ett mycket känsligt test för att bedöma järnstatus. En begränsning är att ferritinnivåer också stiger vid inflammation, infektion och leverskada, vilket kan dölja en underliggande järnbrist. Därför är det viktigt att tolka ferritinvärden tillsammans med andra blodprover och klinisk bild.
Ferritin ingår i hälsokontroll stor och kan beställas som ett enskilt ferritin-test.
Vid högt värde
Höga ferritinvärden kan ses vid olika sjukdomar och besvär exempelvis blodsjukdom, hemokromatos, inflammation eller virushepatiter. Hemokromatos är en ärftlig sjukdom som gör att kroppen absorberar mer järn än vanligt och lagrar det i olika organ. Det är en av de vanligaste ärftliga sjukdomarna i norra Europa och det finns flera enkla behandlingar för sjukdomen.
Vid lågt värde
Om du har ett lågt ferritinvärde innebär det att du har lite järn i kroppen vilket kan leda till blodbrist. Låga ferritinvärden märks ofta genom generella symptom som är kopplade till blodbrist och en försämrad förmåga att transportera syre till kroppens olika delar. Låga värden kan även bero på blödningar och rikliga menstruationer. Det kan även bero på ett ökat behov av järn, exempelvis vid graviditet och pubertet.
