Mage och tarm har en viktig roll för kroppens hälsa och påverkar allt från näringsupptag och immunförsvar till energiomsättning och välmående. I mag-tarmkanalen bryts maten ned, näringsämnen tas upp och kroppen gör sig samtidigt av med restprodukter och ämnen som inte behövs.
När mage eller tarm inte fungerar som de ska kan det ge många olika symtom och påverka stora delar av kroppen. Vanliga besvär är exempelvis uppblåsthet, diarré, förstoppning, magsmärta, gaser, illamående och trötthet. I vissa fall kan problemen vara tillfälliga, medan andra tillstånd kan vara långvariga och kräva vidare utredning.
Blodprov och andra laboratorieanalyser används i vissa fall för att bedöma tarmhälsa, upptäcka inflammation, näringsbrister och tecken på sjukdomar som påverkar mag-tarmkanalen.
Vad gör mage och tarm?
Matsmältningssystemet består bland annat av magsäck, tunntarm, tjocktarm, lever, gallvägar och bukspottkörtel. Tillsammans hjälper dessa organ kroppen att bryta ned mat och ta upp näring.
Efter magsäcken passerar maten vidare till tunntarmen, där den största delen av kroppens näringsupptag sker. Därefter går innehållet vidare till tjocktarmen, som framför allt hjälper till att återuppta vätska och påverka avföringens konsistens.
I tunntarmen absorberas bland annat:
- vitaminer
- mineraler
- fett
- proteiner
- kolhydrater
- vätska
Tjocktarmen hjälper framför allt till att återuppta vätska och påverkar även tarmfloran, som består av stora mängder bakterier och mikroorganismer.
Tarmen har dessutom en nära koppling till immunförsvaret. En stor del av kroppens immunceller finns i eller kring tarmen, vilket gör att inflammation och störningar i tarmmiljön ibland kan påverka hela kroppen.
Vanliga mag- och tarmproblem
Det finns många olika tillstånd som kan påverka mage och tarm. Vissa är funktionella och ger symtom utan tydlig inflammation eller vävnadsskada, medan andra innebär inflammation, immunologisk påverkan eller försämrat näringsupptag.
Vanliga tillstånd inkluderar:
- IBS (irritable bowel syndrome)
- inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)
- celiaki
- laktosintolerans
- reflux
- gastrit och magsår
- förstoppning
- diarré
- tarmflora-relaterade besvär
IBS – känslig tarm
IBS är ett vanligt funktionellt mag-tarmbesvär som kan ge:
- uppblåsthet
- magsmärta
- diarré
- förstoppning
- varierande avföringsvanor
Vid IBS ses normalt ingen tydlig inflammation eller vävnadsskada i tarmen, men besvären kan ändå påverka livskvaliteten betydligt.
Symtomen påverkas ofta av stress, kost, sömn, hormonella förändringar och tarmens känslighet.
IBS kan ibland likna andra mag-tarmsjukdomar, vilket gör att blodprov och andra analyser ibland används för att utesluta inflammation, celiaki eller näringsbrister.
Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)
Inflammatoriska tarmsjukdomar, främst Crohns sjukdom och ulcerös kolit, innebär kronisk inflammation i mag-tarmkanalen.
Vanliga symtom kan vara:
- diarré
- blod i avföringen
- buksmärta
- viktnedgång
- trötthet
- näringsbrist
Vid inflammation i tarmen kan kroppens upptag av vitaminer, mineraler och järn påverkas. Många med IBD utvecklar därför brist på exempelvis järn, vitamin B12 eller folat.
Inflammation kan också ge förhöjda inflammationsmarkörer i blodet, exempelvis CRP (C-reaktivt protein).
Celiaki och näringsupptag
Celiaki är en autoimmun sjukdom där gluten utlöser en inflammation i tunntarmen. Inflammationen kan skada tarmslemhinnan och försämra kroppens upptag av näringsämnen.
Vanliga symtom är:
- diarré
- gaser
- trötthet
- viktnedgång
- näringsbrister
Celiaki kan ibland upptäckas genom blodprov som visar antikroppar mot glutenrelaterade proteiner eller genom tecken på bristtillstånd.
Icke-celiakisk glutenkänslighet
Vissa personer upplever mag- och tarmbesvär kopplade till gluten trots att de inte har celiaki. Detta brukar kallas icke-celiakisk glutenkänslighet.
Vanliga symtom kan vara uppblåsthet, magsmärta, diarré, trötthet och obehag efter måltider som innehåller gluten. Till skillnad från celiaki ses normalt ingen tydlig autoimmun skada i tunntarmen.
Diagnosen ställs ofta efter att celiaki och andra bakomliggande sjukdomar har uteslutits.
Reflux, gastrit och magsäcksbesvär
Besvär från magsäcken och övre delen av mag-tarmkanalen är vanliga och kan bland annat ge halsbränna, sura uppstötningar, illamående och smärta i övre delen av magen.
Reflux innebär att magsyra läcker upp från magsäcken till matstrupen, vilket kan irritera slemhinnan och orsaka halsbränna. Gastrit innebär inflammation i magsäckens slemhinna och kan bland annat orsakas av stress, läkemedel, alkohol eller infektion med bakterien Helicobacter pylori.
Långvariga magsäcksbesvär kan ibland påverka aptit, näringsupptag och livskvalitet.
Tarmflora, inflammation och immunförsvar
Tarmflora och mikrobiom
I tarmen finns stora mängder bakterier och andra mikroorganismer som tillsammans brukar kallas tarmflora eller mikrobiom. Tarmfloran påverkar bland annat matsmältning, immunförsvar, inflammation och kroppens ämnesomsättning.
Forskning visar att sammansättningen av tarmfloran kan påverkas av kost, fysisk aktivitet, stress, sömn, infektioner och antibiotikabehandling. En varierad kost med fibrer, grönsaker och fullkorn bidrar ofta till en mer varierad tarmflora.
Förändringar i mikrobiomet har kopplats till flera olika tillstånd, bland annat IBS, inflammatorisk tarmsjukdom, övervikt, metabol ohälsa och vissa immunologiska sjukdomar.
Inflammation och tarmhälsa
Inflammation i tarmen kan ibland påverka hela kroppen och bidra till:
- trötthet
- ledvärk
- hudproblem
- viktnedgång
- förändrade blodvärden
Vid misstanke om inflammation analyseras ofta inflammationsmarkörer tillsammans med blodstatus och näringsrelaterade prover.
Långvarig inflammation kan också påverka kroppens järnomsättning och bidra till funktionell järnbrist.
Mage, tarm och psykisk hälsa
Det finns en nära koppling mellan tarmen och nervsystemet, ibland kallad hjärna-tarm-axeln. Stress, oro och sömnproblem kan påverka tarmens rörelser, känslighet och symtom.
Många personer med IBS upplever att symtomen förvärras vid stress eller psykisk belastning. Samtidigt kan långvariga magbesvär påverka livskvalitet, sömn och välmående.
Även inflammation, tarmflora och immunförsvar tros spela en roll i samspelet mellan mage, tarm och psykisk hälsa.
Mage, tarm och näringsupptag
Malabsorption och näringsupptag
Malabsorption innebär att tarmen inte tar upp näringsämnen normalt. Det kan bero på inflammation, skador i tarmslemhinnan eller andra sjukdomar som påverkar matsmältning och absorption.
Nedsatt näringsupptag kan leda till brist på bland annat:
Vanliga symtom vid malabsorption är trötthet, viktnedgång, diarré, uppblåsthet och näringsbrister.
Blodprov används ofta för att upptäcka tecken på bristtillstånd eller inflammation som kan påverka tarmens funktion.
Bukspottkörteln och matsmältning
Bukspottkörteln (pankreas) är viktig för matsmältningen eftersom den producerar enzymer som hjälper kroppen att bryta ned fett, protein och kolhydrater. Exempel på viktiga matsmältningsenzymer är:
- lipas som bryter ned fett.
- amylas som bryter ned kolhydrater.
- proteaser som trypsin och kymotrypsin som bryter ned protein.
Om bukspottkörtelns funktion påverkas kan matsmältningen försämras och ge symtom som:
- diarré
- viktnedgång
- uppblåsthet
- fettig avföring
- näringsbrist
Bukspottkörteln är också viktig för regleringen av blodsocker genom produktion av insulin och andra hormoner.
Tarmhälsa och näringsbrist
Problem i mage och tarm kan påverka kroppens upptag av viktiga näringsämnen. Därför analyseras ofta flera olika blodmarkörer vid långvariga magbesvär, trötthet eller misstänkt malabsorption.
Vanliga analyser inkluderar:
- Ferritin
- Järn
- Vitamin B12
- Folat
- Albumin
- CRP
- Hb (hemoglobin)
- Elektrolyter
Ferritin används för att bedöma kroppens järndepåer och kan hjälpa till att upptäcka järnbrist.
Järnbrist är vanligt vid långvariga tarmbesvär, inflammatoriska tarmsjukdomar och tillstånd som påverkar näringsupptaget.
Mage, tarm och blodprov
Avföringsprov vid tarmbesvär
Vid utredning av mag- och tarmproblem används i vissa fall även avföringsprov för att undersöka inflammation, blödning eller infektion i tarmen.
Ett vanligt prov är kalprotektin i avföring, som kan användas för att upptäcka inflammation i tarmen. Förhöjda värden kan ses vid inflammatorisk tarmsjukdom som Crohns sjukdom och ulcerös kolit.
Analys av blod i avföringen kan också användas vid utredning av tarmbesvär eller som del av screening för kolorektal sjukdom.
Elektrolyter och vätskebalans
Mage och tarm har stor betydelse för kroppens vätske- och elektrolytbalans. Vid långvarig diarré, kräkningar eller inflammatorisk tarmsjukdom kan kroppen förlora viktiga salter och mineraler.
Elektrolyter som ofta analyseras vid mag- och tarmproblem inkluderar:
Rubbad elektrolytbalans kan bland annat påverka muskler, nervsystem, hjärtrytm och blodtryck.
Vanliga blodprover vid mag- och tarmbesvär
Vid utredning av mag- och tarmbesvär analyseras ofta flera blodmarkörer samtidigt.
Vanliga analyser inkluderar:
Genom att analysera flera markörer samtidigt går det att få en bredare bild av inflammation, näringsstatus, vätskebalans och hur mage och tarm påverkar kroppens funktion.
Många mag- och tarmsjukdomar utvecklas gradvis och kan under lång tid ge relativt diffusa symtom. Därför upptäcks vissa tillstånd först genom blodprov eller andra laboratorieanalyser.
Vanliga symtom vid mag- och tarmproblem
Symtom från mage och tarm kan variera beroende på bakomliggande orsak och hur länge besvären funnits. Vissa tillstånd ger tillfälliga besvär medan andra kan vara kroniska eller återkommande.
Vanliga symtom inkluderar:
- uppblåsthet
- magsmärta
- diarré
- förstoppning
- gaser
- illamående
- halsbränna
- sura uppstötningar
- trötthet
- viktnedgång
- blod i avföringen
- förändrade avföringsvanor
- tidig mättnadskänsla
- skummande eller fettig avföring
Långvariga eller återkommande mag- och tarmbesvär kan ibland vara kopplade till inflammation, infektion, näringsbrist eller annan bakomliggande sjukdom. Därför används ofta blodprov, urinprov och avföringsprov som en del av utredningen.
