HTLV 1/2 test – humant T-lymfotropt virus

Frågor och svar

Om HTLV

Vad är skillnaden mellan HTLV-1 och HTLV-2?

HTLV-1 och HTLV-2 är två närbesläktade retrovirus som infekterar T-celler, en typ av vita blodkroppar. HTLV-1 är den vanligaste och mest studerade formen och har en tydlig koppling till sjukdomar som adult T-cellsleukemi/lymfom (ATL) och HTLV-1-associerad myelopati (HAM/TSP). HTLV-2 är mindre vanligt och har en svagare och mindre tydligt dokumenterad koppling till sjukdom.

Hur smittar HTLV?

HTLV överförs via blod, sexuell kontakt och från mor till barn, framför allt genom amning. Vanliga smittvägar är blodtransfusion, delning av injektionsnålar, oskyddat sex samt överföring från mor till barn. HTLV smittar inte genom vanlig social kontakt som kramar, handslag, delade toaletter eller via luft.

Vad är inkubationstiden för HTLV?

HTLV ger vanligtvis inga symtom kort efter smittotillfället. De flesta som smittas märker aldrig av infektionen, och om sjukdom utvecklas sker det ofta först efter många år eller decennier. Inkubationstiden till sjukdom som ATL eller HAM/TSP kan vara 20–30 år eller längre.

Antikroppar blir vanligtvis mätbara först inom 4–8 veckor efter smitta.

Vilka symtom kan HTLV ge?

De allra flesta som bär på HTLV har inga symtom alls och utvecklar aldrig någon sjukdom. Hos en liten andel kan infektionen efter många år leda till allvarliga tillstånd som adult T-cellsleukemi/lymfom (ATL), eller HTLV-1-associerad myelopati (HAM/TSP), en neurologisk sjukdom som påverkar ryggmärgen och kan ge gångsvårigheter, muskelsvaghet och förlamning.

Är det möjligt att vara smittad utan symtom?

Ja. De allra flesta som bär på HTLV har inga symtom och får aldrig någon sjukdom. Därför kan smittan gå oupptäckt utan provtagning.

Finns vaccin mot HTLV?

Nej, det finns idag inget godkänt vaccin mot HTLV. Det finns inte heller någon behandling som botar själva infektionen, men om sjukdom utvecklas finns behandling som kan lindra symtom och bromsa sjukdomsförloppet.

Blir man immun mot HTLV?

Nej, man blir inte immun på det sättet att kroppen eliminerar viruset och skyddas mot framtida infektion. HTLV är ett retrovirus som, likt HIV, integreras i kroppens celler (främst T-celler) och etablerar en livslång persistent infektion. När man väl har smittats finns viruset kvar i kroppen, även om de flesta aldrig utvecklar symtom.

Kroppen bildar antikroppar mot HTLV, och dessa kan påvisas i blodprov, men antikropparna räcker inte för att eliminera viruset. Därför innebär ett positivt antikroppstest vanligtvis att personen fortfarande bär infektionen.

Kan HTLV botas?

Det finns ingen behandling som botar HTLV-infektion, men om sjukdom utvecklas finns det behandling som kan lindra symtom och bromsa förloppet. De flesta smittade utvecklar dock aldrig sjukdom.

Vilka ingår i risk- och högriskgrupper?

Riskgrupper inkluderar personer från områden där HTLV är vanligare, exempelvis Japan, Karibien, Centralafrika och delar av Sydamerika. Även personer som fått blodtransfusion i områden med hög förekomst, personer som delar sprutor, personer med oskyddade sexuella kontakter med riskpartner samt barn till HTLV-positiva mödrar tillhör riskgrupper.

Vilka komplikationer kan HTLV leda till?

De flesta smittade får aldrig några komplikationer, men hos vissa kan HTLV leda till allvarliga sjukdomar. I vissa fall kan även andra inflammatoriska eller neurologiska tillstånd förekomma.

Varför testas inte alla rutinmässigt för HTLV?

Eftersom viruset är mycket ovanligt i Sverige utförs inte allmän screening. Blodprov riktas främst till riskgrupper eller används i specifika situationer där smitta skulle få allvarliga konsekvenser, som vid blodtransfusion eller amning.

Vad är skillnaden mellan HTLV och HIV?

HTLV och HIV tillhör båda retrovirusfamiljen, men är olika virus. HIV angriper immunförsvaret och kan leda till aids om det inte behandlas. HTLV orsakar inte aids, men kan i sällsynta fall leda till blodsjukdom eller neurologiska sjukdomar. HIV behandlas med antiviral behandling, medan HTLV främst följs upp och behandlas om sjukdom utvecklas.

Om provet

Vad är HTLV1-/HTLV2-screening?

HTLV-screening är ett blodprov som används för att undersöka om en person har antikroppar mot humant T-cellleukemivirus typ 1 eller 2 (HTLV-1 och HTLV-2). Dessa retrovirus kan i sällsynta fall orsaka allvarliga sjukdomar, och screeningtestet visar om kroppen har bildat antikroppar mot viruset, vilket tyder på att personen är eller har varit infekterad.

När ingår HTLV-testning rutinmässigt?

Testet används vid blodgivning, inför organtransplantationer och i vissa fall under graviditet, särskilt om kvinnan kommer från ett land där HTLV är vanligare. Det kan också användas i medicinska utredningar vid symtom som tyder på blod- eller nervpåverkan.

När kan HTLV upptäckas efter smitta?

Antikroppar blir vanligtvis mätbara inom 4–8 veckor efter smitta, men för att ett negativt test ska vara mer tillförlitligt rekommenderas uppföljande provtagning efter cirka 2–3 månader vid misstänkt nylig exponering.

Vad gäller för immunsupprimerade personer?

Hos immunsupprimerade personer, exempelvis vid cancersjukdom, immundämpande behandling eller annan allvarlig sjukdom, kan antikroppssvaret ibland vara svagare än normalt. Det kan i vissa fall påverka resultatet av antikroppsbaserad HTLV-testning och göra tolkningen svårare.

Vid stark misstanke om HTLV-infektion trots negativt eller oklart resultat kan kompletterande analyser behövas, exempelvis PCR för att påvisa proviralt HTLV-DNA.

HTVL kan även leda till en försämrad funktion av immunförsvaret, vilket ökar risken för andra infektioner, till exempel Strongyloides.

Vad gäller inför och under graviditet?

Inför graviditet kan det vara viktigt att testa sig för HTLV, särskilt om man tillhör en riskgrupp eller kommer från ett område där HTLV är vanligare. Om infektionen upptäcks tidigt kan åtgärder vidtas för att minska risken för överföring till barnet.

HTLV kan överföras från mor till barn, framför allt via amning. Därför kan kvinnor med konstaterad HTLV-infektion rekommenderas att undvika amning efter förlossningen för att minska smittrisken.

Förekommer korsreaktioner vid testning?

Korsreaktioner vid HTLV-testning är möjliga, men ovanliga. I vissa fall kan andra infektioner eller immunologiska tillstånd påverka resultatet och ge ett falskt positivt provsvar.

Moderna HTLV-tester har hög tillförlitlighet, och ett positivt screeningtest följs upp med mer specifika bekräftande analyser.

Hur ställs diagnosen?

Diagnosen ställs genom blodprov som påvisar antikroppar mot HTLV-1 eller HTLV-2. Ett positivt screeningtest följs upp med konfirmerande analyser.

Om screeningtestet och de bekräftande analyserna talar för infektion kan diagnosen fastställas efter medicinsk bedömning. Vid positivt provsvar kan fortsatt utredning och uppföljning ske via infektionsläkare eller annan specialist.

Är HTLV en anmälnings- och spårningspliktig sjukdom?

Ja. Bekräftad HTLV-infektion är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Laboratoriet och behandlande läkare är skyldiga att anmäla bekräftade fall till smittskyddsläkare och Folkhälsomyndigheten. Smittspårning kan bli aktuell och sker under sekretess.

Är Medisera anmälningspliktig och spårningspliktig?

Ja, Medisera har anmälningsplikt vid positivt resultat och kommer att säkerställa att smittspårning genomförs.

Om provtagningen

Hur tas provet?

Blodprovet utförs som ett vanligt blodprov från en ven i armen. Det krävs ingen fasta eller särskild förberedelse.

Gör det ont att ta provet?

Du kan känna ett kort nålstick vid provtagningen. Det är vanligt att känna lite ömhet eller få ett litet blåmärke, men detta går över snabbt.

Kan jag ta provet även om jag är förkyld?

Ja. Vanliga infektioner påverkar inte resultatet av HTLV-antikroppstestet.

Kan jag ta HTLV-testet samtidigt som andra blodprov?

Ja, det är vanligt att detta test kombineras med andra analyser, till exempel vid omfattande virusscreening eller hälsokontroller.

Om resultatet

Vad betyder ett negativt resultat?

Ett negativt provsvar innebär att det inte finns några påvisbara antikroppar mot HTLV. Det tyder på att du inte är eller har varit infekterad, men vid nylig misstänkt exponering kan uppföljande provtagning behövas eftersom antikroppar kan dröja innan de blir mätbara.

Vad innebär ett positivt resultat?

Ett positivt test visar att du någon gång har blivit smittad med HTLV-1 eller HTLV-2. Det är inte detsamma som att du har en sjukdom. Vid positivt resultat utförs konfirmerande analyser.

Vad händer efter ett positivt test?

Du kontaktas av en läkare för mer information och eventuell remiss till infektionsklinik. Smittspårning kan bli aktuell, eftersom HTLV är anmälningspliktigt enligt smittskyddslagen.

Vad betyder ett osäkert resultat eller ett gränsvärde?

Om blodprovet visar ett oklart resultat görs ytterligare analyser.

Kan jag få sjukdom långt efter att jag smittats?

Ja, men det är ovanligt. Om sjukdom utvecklas sker det oftast efter många år.

Måste jag ändra något i mitt liv om jag är bärare?

HTLV smittar inte vid vanlig social kontakt, så du kan leva normalt tillsammans med andra. Vissa försiktighetsåtgärder rekommenderas dock, till exempel att undvika amning efter förlossning för att minska risken för smitta till barnet, att inte ge blod och att använda skydd vid sex för att minska risken för överföring.

Hur snabbt får jag provsvar?

Resultatet brukar komma inom några arbetsdagar. Om testet är positivt och kräver bekräftande analyser kan det ta längre tid, upp till en månad. Du får svar digitalt, med kommentar från läkare.