Vad är hepatit?

Hepatit är en inflammation i levern. Det orsakas oftast av virus, men kan även bero på alkohol, läkemedel, autoimmuna sjukdomar eller andra leverskador.

Vilka typer av hepatit finns?

Det finns flera olika typer av hepatitvirus. De vanligaste är hepatit A, hepatit B och hepatit C.

  • Hepatit A sprids främst via mat och vatten som förorenats av avföring.
  • Hepatit B sprids via blod och kroppsvätskor, exempelvis vid sex eller blodkontakt.
  • Hepatit C sprids framför allt via blod.
  • Hepatit D förekommer endast hos personer som samtidigt har hepatit B.
  • Hepatit E sprids främst via förorenat vatten och är vanligare i vissa delar av världen.

Vad gör levern i kroppen?

Levern är ett viktigt organ som bland annat bryter ner läkemedel och alkohol, lagrar energi och vitaminer, producerar viktiga proteiner, hjälper kroppen att rena blodet och bildar galla som behövs för matsmältningen.

Vilka symtom kan hepatit ge?

Symtomen varierar beroende på typ av hepatit och hur allvarlig inflammationen är. Vanliga symtom är trötthet, feber, illamående, minskad aptit, magont, mörk urin, ljus avföring samt gul hud eller gula ögon, så kallad gulsot.

Vissa personer med hepatit har inga tydliga symtom alls.

Vad är skillnaden mellan akut och kronisk hepatit?

Akut hepatit innebär en kortvarig inflammation i levern som ofta läker ut inom några månader.

Kronisk hepatit innebär att inflammationen finns kvar under längre tid, vanligtvis mer än sex månader. Kronisk hepatit kan orsaka leverskador över tid.

Hepatit B och hepatit C kan bli kroniska infektioner.

Hur smittar hepatit?

Smittvägarna skiljer sig mellan olika typer av hepatit. Hepatit A och hepatit E smittar främst via förorenad mat eller vatten. Hepatit B och hepatit C smittar via blod. Hepatit B kan även smitta vid sexuell kontakt och från mamma till barn i samband med förlossning.

Hepatit smittar inte genom vanlig social kontakt, som att kramas eller dela bestick.

Hur ställs diagnosen hepatit?

Hepatit upptäcks oftast genom blodprov. Provet kan visa om levern är inflammerad och om det finns tecken på en aktuell eller tidigare hepatitinfektion.

Vilka blodprover används?

I Sverige är blodprov för hepatit B och hepatit C vanligast, eftersom dessa infektioner kan spridas via blod och kroppsvätskor samt orsaka långvarig leversjukdom. Hepatit A analyseras främst vid misstanke om akut smitta efter resa eller livsmedelsexponering, medan hepatit D vanligtvis endast utreds hos personer med hepatit B. Hepatit E analyseras mer sällan i Sverige och främst vid misstanke om infektion efter utlandsresa eller vid oklar leverpåverkan.

Vid analys av hepatit B undersöks följande markörer:

  • HBs-Ag som används för att påvisa pågående hepatit B-infektion. Vid positivt HBs-Ag kan analysen kompletteras med HBe-Ag, Anti-HBe och HBc-IgM efter bedömning av ansvarig läkare.
  • Anti-HBs som visar immunitet mot hepatit B.
  • Anti-HBc som kan tala för tidigare eller aktuell infektion.

Vid analys av hepatit C undersöks följande markörer:

  • Anti-HCV som visar om personen har varit utsatt för hepatit C-infektion.
  • HCV-RNA används för att direkt påvisa hepatit C-virus och används för att bekräfta en aktiv infektion.

Kan hepatit behandlas?

Ja, behandling beror på vilken typ av hepatit det gäller.

  • Hepatit A läker oftast av sig själv.
  • Hepatit B kan ibland behandlas med antivirala läkemedel.
  • Hepatit C kan idag ofta botas med moderna antivirala läkemedel.
  • Hepatit D behandlas främst genom behandling av samtidig hepatit B och i vissa fall med antivirala läkemedel.
  • Hepatit E läker oftast av sig själv, men personer med nedsatt immunförsvar kan ibland behöva antiviral behandling.

Finns det vaccin mot hepatit?

Ja, det finns vaccin mot hepatit A och hepatit B. Det finns däremot inget vaccin mot hepatit C, hepatit D eller hepatit E. Eftersom hepatit D endast förekommer tillsammans med hepatit B kan vaccination mot hepatit B även skydda mot hepatit D. Vaccin mot hepatit E finns i vissa länder, men används inte rutinmässigt i Sverige.

Är hepatit farligt?

De flesta med akut hepatit blir friska. Kronisk hepatit kan däremot ge leverskador över tid och i vissa fall leda till levercirros, leversvikt eller ökad risk för levercancer.

Tidig upptäckt och behandling minskar risken för komplikationer. Läs mer om levern och leverfunktionen.

Se alla blodprov inom inflammation och infektion

Texterna i kunskapsbanken skall betraktas som populärvetenskapliga och skall ej ses som vetenskapligt säkerställda avseende råd eller rekommendationer. Medisera kan inte garantera att texterna baseras på den allra senaste forskningen.