Glutentest – Celiaki blodprov
Glutentestet är för dig som vill få information om celiaki påverkar din livskvalitet. Följande ingår:
- 1 st analys av transglutaminas IgA
- Blodprovstagning på Karolinska, Unilabs eller SYNLAB drop-in (tidsbokning på ett fåtal orter)
- Ett läkarkommenterat provsvar online i ”Min Journal” som du loggar in med via Bank-ID och kommer åt via mobil, surfplatta och dator (du behöver inte skapa ett konto)
- En analys som konstaterar normala eller avvikande blodvärden jämfört med referensvärden
- Ett telefonsamtal från ansvarig läkare vid gravt avvikande provsvar
- Du kan ta blodprovet direkt efter beställning
Man ökar sannolikheten för att hitta transglutaminas antikroppar om man intar gluteninnehållande kost i fyra veckor innan provtagning. Om man vid provtagningen har uteslutit gluten i kosten kan det vara så att man är intolerant trots att resultatet ej visar det. Tillför man gluten riskerar man att få symtom om man är intolerant. Om man har symtom vid glutenintag rekommenderar vi att man tar detta blodprov i samråd med en behandlande läkare som kan använda blodprovet som en del i en mer omfattande bedömning.
Celiaki, glutenintolerans eller glutenallergi?
Celiaki är den korrekta benämningen på det som idag ofta felaktigt kallas glutenintolerans eller glutenallergi, och är en livslång kronisk sjukdom. Celiaki innebär att glutenprotein startar en inflammation som skadar tarmluddet i tunntarmens slemhinna. Gluten är en sammansättning av proteiner som finns i t.ex. vete, korn och råg.
Glutenintolerans
Celiaki kallas ofta för glutenintolerans, men eftersom reaktionerna mot gluten i dessa fall är immunologiska, är termen glutenintolerans olämplig.
Glutenallergi
Celiaki skall inte heller förväxlas med allergi, t.ex. veteallergi, där symtomen kan vara allvarliga, men där överkänsligheten också kan försvinna till följd av toleransutveckling. Termen glutenallergi används således därför också felaktigt.
Transglutaminas
Vid celiaki börjar immunförsvaret i kroppen att bekämpa några av de proteiner som finns i gluten. Detta kallas för en autoimmun reaktion. Reaktionen är riktad mot enzymet transglutaminas och leder till en inflammation i tunntarmens slemhinna.
Symptom på Celiaki
Vanligaste symtomen är trötthet, nedstämdhet och mage-tarmbesvär av olika slag, t.ex. diarréer, sura uppstötningar och förstoppning. Man kan också drabbas av viktminskning. Sjukdomen kan även drabba andra organ och leda till järnbrist, blodbrist, klåda och blåsor på huden. En till två procent av den svenska befolkningen lider av celiaki.
Leva med Celiaki
Om du lider av celiaki är mat som bröd och pasta mindre bra för magen, medan ägg, kött, fisk och grönsaker är bra. Idag finns det också bröd som inte innehåller gluten alls. Det går således bra att leva med glutenintolerans även om det är utmanande innan man vet vad symtomen beror på. Kontakt med dietist är ofta nödvändigt för att få hjälp att lägga om kosten så att du slipper de besvär som celiaki kan ge. Tillskott av B-vitaminerna folsyra, B6 och B 12 är ofta motiverat.
Behandling av Celiaki
Behandling av celiaki innebär att avstå från all mat som innehåller gluten. Celiaki går inte över varför man måste äta glutenfritt resten av livet. Gluten finns i mat som innehåller vete, råg, rågvete, korn, dinkel och kamut.
Fastställa Celiaki
Idag kan vi med stor sannolikhet ta reda på om du har celiaki genom blodprov. Det som är intressant att undersöka är antalet antikroppar som kallas transglutaminas/IgA. Blodprovet visar om du har ett större eller mindre antal antikroppar samt om du har brist på vissa ämnen i blodet.
Tunntarmsbiopsi
I vissa fall kan diagnosen vara svår att ställa och då behöver man ytterligare information i form av en tunntarmsbiopsi. Detta gör du via din läkare på vårdcentralen. Om du har fått ett provssvar som visar att du inte har celiaki, men du ändå har symtom bör du gå vidare till din husläkare.
