Metabola syndromet är ett samlingsnamn för flera riskfaktorer som tillsammans ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, stroke och hjärtinfarkt. Tillståndet är vanligt och blir allt vanligare i stora delar av världen, framför allt i västvärlden där fysisk inaktivitet, övervikt och stillasittande livsstil ökar.
Personer med metabola syndromet har ofta en kombination av bukfetma, högt blodtryck, förhöjt blodsocker och rubbningar i blodfetterna. När flera av dessa faktorer förekommer samtidigt ökar belastningen på kroppen och risken för allvarliga följdsjukdomar blir betydligt högre.
Metabola syndromet är ingen sjukdom i egentlig mening utan ett sätt att beskriva en grupp riskfaktorer som ofta förekommer tillsammans. Tillståndet är starkt kopplat till insulinresistens och övervikt.
Vad är metabola syndromet?
Det finns flera olika definitioner av metabola syndromet, men de viktigaste faktorerna är:
- Bukfetma eller övervikt.
- Insulinresistens eller förhöjt blodsocker.
- Högt blodtryck.
- Förhöjda triglycerider.
- Lågt HDL-kolesterol.
I vissa definitioner inkluderas även andra metabola störningar, till exempel mikroalbuminuri, inflammatoriska markörer och förändringar i blodets koagulationsförmåga som kan öka risken för blodpropp.
Historik – överläkare Eskil Kylin
Den svenske överläkaren Eskil Kylin beskrev redan 1923 sambandet mellan högt blodtryck, högt blodsocker och gikt. Under senare decennier har kunskapen om metabola syndromet ökat och man har identifierat flera riskfaktorer som ofta förekommer samtidigt, bland annat bukfetma, förhöjda blodfetter och nedsatt glukostolerans.
Idag betraktas metabola syndromet som en av de viktigaste riskfaktorerna för utveckling av hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes.
Övervikt, midjemått och BMI
Bukfetma är en central del av metabola syndromet. Fett som lagras runt buken är särskilt kopplat till insulinresistens och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.
Övervikt bedöms ofta genom att mäta både BMI (Body Mass Index) och midjemått.
Övervikt hos kvinnor
- Midjemått under 80 cm anses vara lågrisk
- Midjemått mellan 80–88 cm innebär ökad risk
- Midjemått över 88 cm innebär kraftigt ökad hälsorisk
Övervikt hos män
- Midjemått under 94 cm anses vara lågrisk.
- Midjemått mellan 94–102 cm innebär ökad risk.
- Midjemått över 102 cm innebär kraftigt ökad hälsorisk.
Ett BMI över 25 klassas som övervikt och ett BMI över 30 som fetma.
Viktminskning och livsstilsförändringar
Även en relativt liten viktnedgång kan ge stora hälsovinster. En viktminskning på 5–10 procent av kroppsvikten kan förbättra blodtryck, blodsocker och blodfetter samt minska risken för typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
Det finns framför allt fyra etablerade sätt att minska i vikt:
- Minskat kaloriintag.
- Ökad fysisk aktivitet.
- Läkemedelsbehandling.
- Viktreducerande kirurgi.
En kombination av förbätrade kostvanor och regelbunden fysisk aktivitet är ofta den mest effektiva långsiktiga behandlingen.
Insulinresistens
Insulinresistens innebär att kroppens vävnader blir mindre känsliga för insulin. För att hålla blodsockret normalt måste kroppen då producera mer insulin, vilket leder till förhöjda insulinnivåer i blodet.
Med tiden kan bukspottkörteln få svårt att kompensera för insulinresistensen, vilket gör att blodsockret stiger. Detta är en viktig mekanism bakom utvecklingen av typ 2-diabetes.
Insulinresistens är också kopplat till förändringar i blodfetterna. Vanliga fynd är:
- Förhöjda triglycerider
- Sänkt HDL-kolesterol
- I vissa fall förhöjt LDL-kolesterol
För att undersöka blodsocker och insulinrelaterade riskmarkörer kan exempelvis blodsockertest eller bredare hälsokontroller vara relevanta.
Högt blodtryck
Högt blodtryck (hypertoni) är en viktig del av metabola syndromet. Ett blodtryck på 130/85 mm Hg eller högre räknas ofta som en riskfaktor i sammanhanget.
Förhöjt blodtryck belastar hjärta och blodkärl och ökar risken för hjärtinfarkt, stroke, njursjukdom och hjärtsvikt. Blodprov inom hjärta och kärl kan ge kompletterande information om riskmarkörer kopplade till hjärt-kärlhälsa.
Ökad risk för sjukdomar
Metabola syndromet är starkt kopplat till flera allvarliga sjukdomar och komplikationer. Risken ökar ytterligare när flera riskfaktorer förekommer samtidigt.
Personer med metabola syndromet har bland annat:
- Dubbelt så hög risk för hjärt-kärlsjukdom
- Två till fyra gånger ökad risk för stroke
- Fem gånger högre risk att utveckla typ 2-diabetes
- Tre till fyra gånger högre risk för hjärtinfarkt
- Ökad risk för förtida död
Möjliga komplikationer
Metabola syndromet kan leda till flera följdsjukdomar och komplikationer:
- Åderförkalkning (ateroskleros).
- Stroke och TIA.
- Kärlkramp och hjärtinfarkt.
- Typ 2-diabetes.
- Njursjukdom.
- Ögonsjukdomar.
- Fettlever.
- Vissa cancerformer.
Hur kan man minska risken för metabola syndromet?
Livsstilen har stor betydelse för utvecklingen av metabola syndromet. Regelbunden fysisk aktivitet, bra kostvanor och viktkontroll är några av de viktigaste faktorerna för att minska risken.
Personer som är fysiskt inaktiva löper högre risk att utveckla insulinresistens, övervikt och högt blodtryck. Mindre än 2,5 timmars fysisk aktivitet per vecka definieras ofta som stillasittande.
Rekommendationen är minst 30 minuters fysisk aktivitet per dag med måttlig intensitet.
Andra viktiga åtgärder är:
- Undvika rökning.
- Minska övervikt och bukfetma.
- Äta en balanserad kost.
- Minska intaget av socker och ultraprocessad mat.
- Begränsa alkoholkonsumtion.
Blodprov och hälsokontroller vid metabola syndromet
Eftersom metabola syndromet påverkar flera delar av kroppens ämnesomsättning kan blodprov ge viktig information om risknivå och hälsa.
Vanliga analyser inkluderar:
För den som vill undersöka riskfaktorer kopplade till metabola syndromet kan kategorier som blodsocker, blodfetter, hjärta och kärl samt lever och njure vara särskilt relevanta.
