Hjärtsjukdomar och hjärt-kärlhälsa

Hjärtat och blodkärlen är en förutsättning för att kroppen ska fungera normalt. Hjärtat pumpar runt blodet medan blodkärlen transporterar syre, näring och hormoner till kroppens organ och vävnader. När hjärtat eller kärlen påverkas kan det därför få konsekvenser för hela kroppen.

Hjärtsjukdomar och kärlsjukdomar hänger nära samman och brukar ofta samlas under begreppet hjärt- och kärlsjukdomar. Många av dessa sjukdomar utvecklas långsamt under flera år och kan finnas i kroppen långt innan tydliga symptom uppstår.

Vanliga hjärtsjukdomar är hjärtinfarkt, hjärtsvikt, kärlkramp, hjärtrytmrubbningar och sjukdomar i hjärtklaffarna. Risken påverkas bland annat av blodtryck, kolesterolnivåer, blodsocker, inflammation, rökning, fysisk aktivitet, stress och ärftlighet.

Idag är hjärt-kärlsjukdom en av de vanligaste orsakerna till sjukdom och död både i Sverige och globalt. Samtidigt går många riskfaktorer att påverka genom livsstilsförändringar och tidig upptäckt.

Kranskärlssjukdom och åderförkalkning

En av de vanligaste orsakerna till hjärtsjukdom är kranskärlssjukdom. Det innebär att de blodkärl som försörjer hjärtat med syre och näring blir trånga eller stela. Oftast beror detta på åderförkalkning, även kallat ateroskleros.

Vid åderförkalkning lagras fett, kolesterol och inflammatoriska ämnen i blodkärlens väggar. Med tiden bildas plack som gör kärlen trängre och mindre elastiska. När blodflödet försämras får hjärtat svårare att få tillräckligt med syre.

Detta kan orsaka kärlkramp, som ofta upplevs som tryck, tyngdkänsla eller smärta över bröstet. Om ett kärl täpps till helt kan det leda till hjärtinfarkt.

Flera riskfaktorer ökar risken för åderförkalkning:

  • Förhöjt kolesterol.
  • Högt blodtryck.
  • Diabetes och insulinresistens.
  • Rökning.
  • Övervikt och bukfetma.
  • Fysisk inaktivitet.
  • Kronisk inflammation.
  • Ärftlighet.

Många av dessa riskfaktorer kan undersökas med blodprov inom hjärta och kärl.

Hjärtsvikt

Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte längre orkar pumpa runt blodet tillräckligt effektivt. Kroppen får då svårare att transportera syre och näring till organ och vävnader.

Hjärtsvikt utvecklas ofta gradvis och är vanligt hos äldre personer, men kan även drabba yngre. Vanliga orsaker är tidigare hjärtinfarkt, långvarigt högt blodtryck och kranskärlssjukdom.

När hjärtats pumpförmåga försämras kan vätska samlas i kroppen vilket leder till svullnad i ben och fötter samt andfåddhet.

Vanliga symptom vid hjärtsvikt är:

  • Andfåddhet vid aktivitet eller vila.
  • Trötthet och nedsatt ork.
  • Svullna ben, vrister och fötter.
  • Snabb viktuppgång på grund av vätska.
  • Hosta eller tung andning nattetid.

Hjärtarytmier och hjärtklappning

Hjärtat styrs av elektriska signaler som får hjärtmuskeln att dra ihop sig i rätt rytm. När dessa signaler störs kan hjärtarytmier uppstå.

En hjärtarytmi innebär att hjärtat slår för snabbt, för långsamt eller oregelbundet. Vissa rytmrubbningar är ofarliga, medan andra kan öka risken för stroke eller hjärtsvikt.

Vanliga symptom är hjärtklappning, yrsel, svimningskänsla, trötthet eller andfåddhet.

Kolesterol och blodfetter

Kolesterol är ett fettliknande ämne som kroppen behöver för att bygga celler, hormoner och vitamin D. Kolesterol är därför livsviktigt och inte skadligt i sig.

Det som påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom är framför allt nivåerna och balansen mellan olika typer av blodfetter och lipoproteiner.

Eftersom fett inte kan lösas direkt i blodet transporteras kolesterol i så kallade lipoproteiner.

VLDL – transport från levern

VLDL (Very Low Density Lipoprotein) transporterar triglycerider och kolesterol från levern ut till kroppens vävnader. När triglyceriderna lämnas av omvandlas VLDL gradvis till LDL.

LDL-kolesterol

LDL-kolesterol brukar kallas det “onda” kolesterolet eftersom höga nivåer kan bidra till att fett lagras i blodkärlens väggar.

Särskilt små och täta LDL-partiklar anses öka risken för åderförkalkning. När plack byggs upp i kärlen blir blodflödet sämre och risken ökar för hjärtinfarkt och stroke.

Lipoprotein(a) – en ärftlig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom

Lipoprotein(a), ofta förkortat Lp(a), är en typ av lipoprotein som liknar LDL-kolesterol, men som innehåller ett särskilt protein kallat apolipoprotein(a). Förhöjda nivåer av Lp(a) är starkt kopplat till ökad risk för åderförkalkning, hjärtinfarkt, stroke och förträngningar i hjärtats kranskärl.

Till skillnad från många andra blodfetter påverkas Lp(a) i mycket liten utsträckning av kost, motion eller livsstilsförändringar. Nivåerna är istället till stor del genetiskt styrda och ärvs inom familjer.

En person kan därför ha normala kolesterolvärden, men ändå ha en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom på grund av högt lipoprotein(a). Förhöjda nivåer ses särskilt ofta hos personer med tidig hjärt-kärlsjukdom i släkten eller hos personer som drabbats av hjärtinfarkt trots i övrigt normala riskmarkörer.

Forskning tyder på att Lp(a) både bidrar till åderförkalkning och kan öka benägenheten för inflammation och blodproppsbildning i kärlen. Höga nivåer är även kopplat till ökad risk för förkalkning av aortaklaffen.

Eftersom lipoprotein(a) är genetiskt styrt rekommenderas mätning åtminstone en gång i livet, särskilt vid:

  • Ärftlighet för hjärtinfarkt eller stroke.
  • Tidig hjärt-kärlsjukdom i familjen.
  • Oförklarligt höga kolesterolvärden.
  • Hjärt-kärlsjukdom trots normala blodfetter.
  • Misstanke om familjär hyperkolesterolemi.

Läs mer om blodmarkören Lipoprotein(a).

HDL-kolesterol

HDL-kolesterol hjälper istället till att transportera överskott av kolesterol tillbaka till levern där det kan brytas ner och lämna kroppen.

Högre HDL-nivåer anses generellt vara gynnsamma för hjärt-kärlhälsan.

Triglycerider

Triglycerider är blodfetter som fungerar som energilager i kroppen. Förhöjda nivåer är vanligt vid övervikt, insulinresistens, diabetes och hög alkoholkonsumtion.

Höga triglycerider är kopplat till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och metabolt syndrom.

Läs mer om blodprov inom blodfetter.

Inflammation och hjärt-kärlsjukdom

Forskning visar att inflammation spelar en viktig roll vid utvecklingen av åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom. När kärlväggarna blir inflammerade ökar risken för att plack bildas och blir instabila.

Inflammation kan bland annat påverkas av rökning, övervikt, stress, infektioner och livsstilsfaktorer.

Blodmarkörer som hs-CRP används i vissa fall för att bedöma låggradig inflammation och hjärt-kärlrisk.

Läs mer om blodprov inom inflammation och infektion.

Blodsocker och hjärt-kärlhälsa

Förhöjt blodsocker och insulinresistens påverkar blodkärlen negativt och ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Personer med diabetes har därför en betydligt högre risk för hjärtinfarkt och stroke.

Vanliga markörer för att undersöka blodsockerbalans är:

Läs mer om blodprov inom blodsocker.

Symptom på hjärtproblem

Symptom vid hjärt- och kärlsjukdom varierar beroende på vilken del av hjärtat eller kärlen som påverkas. I vissa fall kan sjukdomen utvecklas utan tydliga symptom under lång tid.

Vanliga symptom är:

  • Bröstsmärta eller tryck över bröstet.
  • Andfåddhet.
  • Yrsel eller svimning.
  • Hjärtklappning.
  • Trötthet och nedsatt ork.
  • Svullnad i ben och fötter.
  • Kallsvettning.
  • Blåaktig hudton.

Högt blodtryck ger däremot ofta inga symptom alls trots att det är en stark riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom.

Hur undersöker man hjärt- och kärlhälsa?

Blodprov kan ge information om riskfaktorer som påverkar hjärtat och blodkärlen. Genom att analysera blodfetter, blodsocker och inflammationsmarkörer går det att få en bättre bild av den metabola och kardiovaskulära hälsan.

Vanliga blodmarkörer vid hjärt-kärlutredning inkluderar:

För den som vill få en bredare bild av sin hjärt-kärlhälsa finns bland annat:

Mer kring Hjärtsjukdomar och hjärt-kärlhälsa

Beställ hjärt & kärltest

Texterna i kunskapsbanken skall betraktas som populärvetenskapliga och skall ej ses som vetenskapligt säkerställda avseende råd eller rekommendationer. Medisera kan inte garantera att texterna baseras på den allra senaste forskningen.