Kroppens och blodets immunförsvar

Kroppens och blodets immunförsvar: inre och yttre skydd mot infektioner

22 oktober 2024

Immunförsvaret är ett av kroppens mest komplexa och livsviktiga system. Dess främsta syfte är att skydda oss från olika typer av faror; virus, bakterier, svampar och parasiter. Immunförsvaret identifierar och förstör även defekta eller farliga kroppsceller. Försvarssystemet kan delas in i två delar: det yttre och det inre immunförsvaret. Dessa system arbetar i symbios för att skydda kroppens integritet och för att hålla oss friska.

Det yttre immunförsvaret

Det yttre immunförsvaret fungerar som en första barriär mot patogener och består av flera fysiska och kemiska skyddsmekanismer. Dessa funktioner hindrar skadliga mikroorganismer från att tränga in i kroppen. Patogen betyder “något som kan orsaka sjukdom” och används ofta i bemärkelsen smittämne.

Hudens roll

Huden är kroppens största organ och dess främsta försvarslinje. Den består av flera lager av celler, där det översta lagret (epidermis) utgör en tät och hård barriär. Nedan kan du läsa om hudens barriärfunktion.

Lipidlager

Det yttre skiktet av huden, även kallat stratum corneum. Detta lager är rikt på lipider som bidrar till att hålla huden fuktig och förhindrar att mikroorganismer tränger in.

Talg och svett

Hudens talgkörtlar producerar talg som är rikt på fettsyror och har antibakteriella egenskaper. Svettkörtlarna producerar svett som har en låg pH-nivå och innehåller antimikrobiella enzymer, inklusive lysozym.

Slemhinnor

Slemhinnor är en annan del av det yttre immunförsvaret. De finns i kroppens inre håligheter exempelvis näsa, mun, hals och mag-tarmkanal. Slemhinnorna har olika funktioner.

Slemproduktion

Slem fångar upp och hindrar patogener från att tränga in i kroppen. I luftvägarna transporteras slemmet bort av cilier (små flimmerhår), som hjälper till att rensa bort mikrober.

Immunoglobulin A (IgA)

IgA är en typ av antikropp som finns i slem och sekret. Dess uppgift är att neutralisera smittämnen.

Magsyra

Magsäcken är en annan del av det yttre immunförsvaret. Den producerar saltsyra, som skapar ett mycket surt pH (vanligtvis mellan 1,5 och 3). Denna sura miljö dödar de flesta mikroorganismer som kan sväljas med föda eller vatten, vilket förhindrar att de tar sig vidare in i kroppen.

Tårar och saliv

Tårar och saliv innehåller också försvarsmekanismer. Tårar innehåller lysozym, som bryter ner cellväggarna hos många bakterier. Saliv fungerar också som ett skydd genom att innehålla antimikrobiella substanser som immunoglobuliner och enzymer, vilket skyddar munnen och tänderna från infektioner.

Normalflora

Normalfloran, som är samlingen av mikroorganismer som normalt lever på huden och i tarmarna, har också en skyddande funktion. Dessa “goda” mikrober konkurrerar med “dåliga” bakterier om näring och utrymme, vilket hindrar de skadliga mikroberna från att etablera sig.

Det inre immunförsvaret

Om ett smittämne lyckas ta sig förbi det yttre immunförsvaret, aktiveras det inre immunförsvaret. Detta system är mer specialiserat och kan snabbt mobilisera ett svar mot infektioner. Det inre immunförsvaret kan delas in i två huvudkategorier: det medfödda (ospecifika) immunförsvaret och det förvärvade (specifika) immunförsvaret.

Medfött immunförsvar: ospecifikt immunförsvar

Det medfödda immunförsvaret är det första svaret på en infektion och består av olika blodkroppar, mördarceller, proteiner och kemiska reaktioner.

Fagocyter

Fagocyter är vita blodkroppar, inklusive makrofager och neutrofiler. Dessa celler “äter upp” patogener genom en process som kallas fagocytos. När de upptäcker ett smittämne, innesluter de den och bryter ner den med hjälp av enzymer.

NK-celler (naturliga mördarceller)

Dessa celler är en typ av lymfocyt som kan identifiera och döda infekterade celler, inklusive cancerceller. De verkar genom att känna igen förändringar på cellytan och utsöndra cytotoxiska ämnen som dödar de infekterade cellerna.

Komplementsystemet

Detta system består av en grupp proteiner som cirkulerar i blodet. Komplementsystemet kan binda till smittsamma ämnen och antingen döda dem direkt eller märka dem för förstörelse av andra immunceller. Det fungerar också som en signal för att rekrytera fler immunceller till det infekterade området.

Inflammationsreaktion

När kroppen utsätts för infektion utsöndrar skadade celler och immunceller kemiska signaler. Cytokiner är ett exempel på ett protein som fungerar som en kemisk signalbärare. Signalen lockar immunceller till den infekterade platsen. Denna process leder till inflammation, som kännetecknas av rodnad, svullnad, värme och smärta. Inflammation hjälper till att begränsa spridningen av patogener och påskynda läkningsprocessen.

Förvärvat immunförsvar: specifikt immunförsvar

Det förvärvade immunförsvaret utvecklas över tid och ger en mer specifik och långvarig skyddseffekt. Detta system har ett inbyggt minne av tidigare infektioner, vilket gör att det reagerar snabbare och mer effektivt vid en ny exponering för samma smittämne. Nedan kan du läsa mer om olika delar av det specifika immunförsvaret som till exempel antikroppar och T-celler.

B-lymfocyter

B-lymfocyter producerar antikroppar, som är specifika proteiner som binder till antigener på smittämnet. Antikropparna neutraliserar patogenet eller märker det för förstörelse av andra immunceller. Det finns flera typer av antikroppar, inklusive IgM, IgG, IgA, IgE och IgD, som alla har olika funktioner i immunsvaret.

T-lymfocyter (T-celler)

T-celler har olika roller i det förvärvade immunförsvaret:

  • T-hjälparceller (CD4+ T-celler): Dessa celler koordinerar immunsvaret genom att utsöndra cytokiner som stimulerar andra immunceller, inklusive B-celler och cytotoxiska T-celler.
  • T-mördarceller (CD8+ T-celler): Dessa celler dödar infekterade eller skadade celler. De känner igen antigener som syns på ytan av infekterade celler.
  • Minnesceller: Efter att en infektion har bekämpats kvarstår vissa B- och T-celler som minnesceller. Dessa celler gör att immunförsvaret kan reagera snabbare och mer effektivt vid framtida infektioner med samma ursprung.

Blodets immunförsvar – vita blodkroppar

Blodet är en viktig del av det inre immunförsvaret. Det transporterar immunceller, antikroppar och proteiner till områden där infektioner och skador uppstår. De vita blodkropparna spelar en avgörande roll i immunförsvaret och kan delas in i olika kategorier.

Neutrofiler

Neutrofiler är de vita blodkropparna som det finns flest av, ofta de första som anländer till en infekterad plats. De bekämpar infektioner genom fagocytos och utsöndrar även ämnen som dödar mikrober.

Eosinofiler

Dessa celler fyller en funktion vid parasitinfektioner och allergiska reaktioner. De utsöndrar ämnen som attackerar och dödar parasiter samt reglerar inflammation.

Basofiler

Dessa celler spelar en roll i allergiska reaktioner och utsöndrar histamin, vilket leder till en ökning av blodflödet till det drabbade området.

Monocyter

Monocyter cirkulerar i blodet och omvandlas till makrofager när de når vävnader. De rensar bort döda celler och stimulerar det adaptiva immunförsvaret.

Samverkan mellan yttre och inre immunförsvar

Det yttre och inre immunförsvaret arbetar tillsammans för att upprätthålla kroppens hälsa. Det yttre försvaret är den första skyddslinjen mot smittämnen och om de lyckas tränga in i kroppen aktiveras det inre immunförsvaret. Samverkan mellan dessa två system gör att kroppen kan hantera olika typer av hot; exempelvis bakterier, virus, parasiter och cancerceller.

Immunförsvarets betydelse och hälsa

Ett starkt och effektivt immunförsvar är avgörande för att skydda kroppen mot infektioner och sjukdomar. Faktorer som kost, fysisk aktivitet, sömn och stress påverkar immunförsvarets funktion. Systemet är komplext och dynamiskt, och genom samverkan mellan olika celler, proteiner, antikroppar samt fysiska och kemiska processer skyddar det kroppen mot ett brett spektrum av smitta. Genom att generellt leva hälsosamt kan vi stärka vårt immunförsvar. Det är genom den samordnade aktiviteten mellan det yttre och inre immunförsvaret som kroppen upprätthåller sin hälsa och motståndskraft mot infektioner och sjukdomar.

Vaccination och immunförsvar

Vaccinationer är ett sätt att stärka det förvärvade immunförsvaret. Vacciner förbereder immunsystemet för framtida infektioner genom att exponera det för en ofarlig del av patogenen (som antigener), vilket stimulerar produktionen av minnesceller. Detta gör att kroppen kan reagera snabbare och mer effektivt när den utsätts för det verkliga smittämnet.

Källor

Folkhälsomyndigheten. “Immunförsvaret och vaccinationer.” 

Svenska Läkaresällskapet. “Immunologi och immunförsvar.”

Karolinska Institutet. “Immunologi: Grunder och tillämpningar.”

Uppsala universitet. “Immunologi och infektion.”

Sveriges Radio. “Så fungerar immunförsvaret.”

Blodprover och immunförsvar

Texterna i kunskapsbanken skall betraktas som populärvetenskapliga och skall ej ses som vetenskapligt säkerställda avseende råd eller rekommendationer. Medisera kan inte garantera att texterna baseras på den allra senaste forskningen.