Intolerans – celiaki, glutenintolerans eller glutenallergi?

Reaktioner mot födoämnen kan delas upp i dels allergi och dels icke-allergisk överkänslighet. Allergi kan i sin tur delas upp i IgE-medierad allergi och icke-IgE-medierad allergi.

1. Födoämnesallergi

> IgE-medierad allergi  – i dessa fall finner man allergiantikroppar (IgE-antikroppar) i blodet eller huden som är specifika för ett visst födoämne, t.ex. jordnötsallergi.

> Icke-IgE-medierad allergi – andra immunologiska mekanismer ligger bakom reaktionerna, t.ex. celiaki som innebär inflammation i tarmen orsakade av s.k T-cellsmedierade reaktioner. Celiaki kallas ofta i folkmun för glutenintolerans eller glutenallergi, vilka är olämpliga termer.

2. Icke-allergisk födoöverkänslighet – immunförsvaret aktiveras inte, symptom kan uppkomma av t.ex. brist på enzym. Vid t.ex. laktosintolerans saknas eller har man för lite av laktas, det enzym som bryter ner laktos i tarmen.

Enligt svenska Celiakiförbundet beräknas 1-2 procent av befolkningen i Sverige ha celiaki eller det som i folkmun kallas glutenintolerans, medan majoriteten av dem ännu inte fått en diagnos.

Celiaki, glutenintolerans eller glutenallergi?

Celiaki kallas ofta för glutenintolerans, men eftersom reaktionerna mot gluten i dessa fall är immunologiska, är termen glutenintolerans olämplig. Celiaki innebär att glutenprotein startar en inflammation som skadar tarmluddet i tunntarmens slemhinna. Celiaki skall inte heller förväxlas med allergi, t.ex. veteallergi, där symtomen kan vara allvarliga, men där överkänsligheten också kan försvinna till följd av toleransutveckling. Termen glutenallergi används således därför felaktigt. Celiaki är den korrekta benämningen på denna livslånga kroniska sjukdom som inte kan botas.

Gluten

Gluten kommer från det latinska ordet gluten, vilket betyder lim. Det är ett proteinartat material som du kan hitta i sädesslag som vete, korn och råg. Det är gluten som gör att en deg blir elastisk. Dessutom hjälper gluten till vid degens jäsning, bland annat genom att stänga in små gasbubblor i degen. Gluten brukar delas in i tre olika grupper. Beroende på sädesslag är glykoproteinet gliadin från vete,  hordein från korn eller sekalin från råg. Antikroppar som bildas är mot gliadiner, men både hordeiner och sekaliner är så lika att de också sätter igång immunförsvaret. Avenin, prolaminet i havre, verkar inte vara lika benäget att skapa ett immunsvar.

Vad händer i kroppen vid Celiaki?

Har du celiaki börjar kroppens immunförsvar angripa det protein du får i dig om/när du äter glutenrik mat. Immunförsvaret går igång när maten når tunntarmen, vilket leder till att tunntarmen också angrips och blir inflammerad. Denna reaktion från immunförsvaret får tarmluddet i tunntarmen att förstöras och försvinna. Det är tarmluddet som hjälper kroppen att ta upp näring från den mat du äter. Utan tarmluddet kommer maten bara att passera och väldigt lite näring tas upp. Om du regelbundet äter mat med gluten, trots att du inte tål proteinet, får tunntarmen och tarmluddet aldrig möjlighet att läka. I värsta fall kan tunntarmens förmåga att ta upp näring förstöras helt.

Symptom på Celiaki

Celiaki uppvisar många olika symptom som också kan variera stort i hur allvarliga de är. Vissa personer mår mycket dåligt medan andra inte märker speciellt mycket. Om celiakin förblir oupptäckt och obehandlad kan man börja få andra problem som är knutna till en försämrad förmåga att ta upp näring från den mat man äter. Då kan man till exempel få lättare att bryta ben på grund av att kroppen inte har tillräckligt med kalcium. Man kan även få svårigheter att skaffa barn, utveckla blåsor och allmänt ha en ”dålig mage”. Vanliga symtom är:

  • viktminskning
  • blåsor i munnen
  • diarréer, gaser, bubblig i magen
  • spänd i magen
  • trötthet och nedstämdhet
  • ont i skelettet
  • kräkningar och illamående
  • blåsor på huden
  • svårt att få barn

Test för Celiaki genom transglutaminasantikroppar

Om du har celiaki bör du undvika att äta gluten i så stor utsträckning som möjligt. Reaktionerna kan variera och det blir oftast värre ju mer gluten du äter. Det går inte att bota celiaki, det är något som följer med hela livet ut. I Sverige beräknas en till två procent av befolkningen lida av celiaki. Risken att drabbas är högre om någon i släkten har celiaki. Det är dessutom vanligare hos kvinnor än hos män. Även personer som har diabetes, Downs eller Turners syndrom, leversjukdom och sköldkörtelsjukdom löper högre risk att drabbas. Du kan idag ta ett blodprov för att se om det förekommer transglutaminasantikroppar i blodet.

Behandling av Celiaki

Celiaki behandlas genom att äta glutenfri mat resten av livet. Sjukdomen är kronisk, det vill säga livslång. Den kan inte gå över eller ”växa bort”. Celiaki ansågs länge som en ovanlig barnsjukdom, men är i dag en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn. Celiaki drabbar även vuxna och sjukdomen kan bryta ut i vilken ålder som helst.

Välj & beställ hälsokontroll

Texterna under kunskapsbanken skall betraktas som populärvetenskapliga och skall ej ses som vetenskapligt säkerställda avseende råd eller rekommendationer. Medisera kan inte garantera att texterna baseras på den allra senaste forskningen.