Erytrocyter (EPK)

Erytrocyter eller röda blodkroppar är en av huvudkomponenterna i blodet tillsammans med blodplättar, vita blodkroppar och blodplasma.

Erytrocyternas primära funktion är att transportera syre från lungorna till kroppens vävnader och föra tillbaka koldioxid till lungorna för utandning. Mätning av antalet röda blodkroppar i blodet är en viktig del av en blodanalys och ger information om blodets förmåga att transportera syre och för att identifiera avvikelser som anemi eller andra blodsjukdomar.

Vad är erytrocyter?

Erytrocyternas transport av syre och koldioxid mellan lungorna och kroppens vävnader möjliggörs genom det järnhaltiga proteinet hemoglobin, som finns i hög koncentration inuti erytrocyterna. Erytrocyterna är inte bara mekaniska syrebärare, utan deras kemiska struktur och funktioner behövs för att upprätthålla kroppens energiproduktion och syra-basbalans.

Hemoglobinet i erytrocyterna binder syre i lungorna, där syretrycket är högt, och släpper det i kroppens vävnader, där syretrycket är lägre. Varje hemoglobinmolekyl består av fyra hemgrupper, var och en innehållande en järnjon (Fe²⁺) som kan binda en syremolekyl. Denna bindning är reversibel, vilket gör att syret effektivt kan frigöras i vävnader som behöver det mest.

Syrebindningen påverkas av faktorer som koldioxidkoncentration, pH och temperatur, en mekanism som kallas Bohr-effekten. I arbetande muskler, där koldioxidnivåerna är höga och pH är lågt, minskar hemoglobinets affinitet för syre, vilket underlättar frisättningen av syre till cellerna.

Transport av koldioxid och pH-reglering

Efter att syret har levererats till vävnaderna tar erytrocyterna upp koldioxid, som är en biprodukt av cellernas energiproduktion. Koldioxiden transporteras tillbaka till lungorna på tre huvudsakliga sätt:

• En del binds direkt till hemoglobinet
• En större andel omvandlas till bikarbonatjoner (HCO₃⁻) genom enzymet karbanhydras i erytrocyterna. Denna reaktion behövs för att reglera blodets pH och transportera koldioxid effektivt.
• En mindre mängd transporteras löst i blodplasma

I lungorna omvandlas bikarbonat tillbaka till koldioxid, som sedan kan andas ut. Detta komplexa system gör att erytrocyterna inte bara transporterar syre utan också bidrar till att balansera blodets pH och förhindra acidos eller alkalos.

Livscykel och reglering

Erytrocyterna produceras i benmärgen genom en process som kallas erytropoes. Produktionen styrs av hormonet erytropoietin (EPO), som frisätts av njurarna som svar på låga syrenivåer i blodet. Varje erytrocyt har en livslängd på cirka 120 dagar innan den bryts ner i mjälten eller levern. Under nedbrytningen återvinns järnet från hemoglobinet för att återanvändas i nya erytrocyter, medan andra biprodukter, som bilirubin, utsöndras via levern.

Vad betyder EPK?

EPK, eller erytrocytpartikelkoncentration, är ett mått på antalet röda blodkroppar i en liter blod. Ett normalt antal erytrocyter behövs för att upprätthålla kroppens energiproduktion och vävnadsfunktioner. Avvikelser i EPK kan signalera blodrelaterade tillstånd som anemi eller polycytemi.

Varför är erytrocyter (EPK) viktigt?

Analys av erytrocyter (EPK) är viktigt eftersom det speglar kroppens förmåga att transportera syre. Ett avvikande antal röda blodkroppar kan tyda på olika tillstånd där:

• Låga nivåer av erytrocyter (anemi) kan indikera syrebrist i vävnader, ofta orsakad av järnbrist, B12-brist eller kroniska sjukdomar
• Höga nivåer av erytrocyter (polycytemi) kan leda till ökad blodviskositet och risk för blodproppar, ofta på grund av rökning, höghöjdsvistelse eller vissa sjukdomar

Varför tas blodprov för analys av erytrocyter (EPK)?

Blodprov för erytrocyter (EPK) tas ofta som en del av en blodstatus och används för att:

• Utreda symtom som trötthet, andfåddhet eller blekhet
• Utreda anemi eller polycytemi
• Bedöma effekten av behandlingar för blodsjukdomar
• Följa sjukdomsförlopp vid tillstånd som påverkar benmärgen eller blodbildningen

EPK används även för att beräkna andra blodvärden som MCV (medelcellvolym) och MCH (medelcellhemoglobin), som bedömer storleken på och mängden hemoglobin i de röda blodkropparna. Det används också för att beräkna EVF (erytrocytvolymfraktion), som anger andelen röda blodkroppar i blodvolymen.

EPK, MCV, MCH och EVF är viktiga parametrar vid utredning av anemi och andra blodrelaterade sjukdomar.

EPK är en del av hälsokontroll stor och kan beställas som ett enskilt EPK-prov.

Vad betyder B-EPK?

Laboratorienamnet för erytrocyter skrivs som B-EPK, där ”EPK” står för erytrocytpartikelkoncentration och ”B-” anger att mätningen utförs i blod. Denna notation används inom klinisk kemi för att tydligt beskriva analysens fokus och provmaterialet som används. Eftersom erytrocyterna är en av huvudkomponenterna i blodet, baseras denna analys på ett helblodprov som inkluderar både celler och plasma.

Notationen B-EPK följer en nomenklatur som används för att säkerställa enhetlighet och tydlighet i laboratorierapporteringen. Genom att specificera analyten (erytrocyter) och provmaterialet (blod) blir det enkelt för vårdpersonal att tolka och använda resultaten.

B- EPK (erytrocyter partikelkoncentration) används av Unilabs och EPK (B-) av Karolinska och SYNLAB.

Var är referensintervallet för erytrocyter (EPK)?

Karolinskas referensintervall för EPK ligger på 3,9 till 5,2 x 10¹²/L för kvinnor 18 år eller äldre, och för män 18 år eller äldre på 4,2 till 5,7 x 10¹²/L.

SYNLAB och Unilabs anger samma refernsintervall, men Unilabs referensvärden gäller för kvinnor och män 16 år eller äldre.

Det innebär att det normalt finns mellan 3,9 och 5,2 trillioner erytrocyter i en liter blod hos vuxna kvinnor, och 4,2 till 5,7 trillioner erytrocyter per liter blod hos vuxna män.

Vid högt värde

Ett förhöjt värde av erytrocyter kan indikera att kroppen inte får tillräckligt med syre. När njuren inte blir tillräckligt syresatt produceras ett hormon, erytropoietin, som stimulerar benmärgen att öka produktionen av röda blodkroppar. Detta kan leda till en förhöjd risk för blodproppar. Symtom som huvudvärk, klåda efter en varm dusch eller susningar i öronen kan vara tecken på ett högt antal röda blodkroppar.

Orsaker till förhöjda erytrocytnivåer inkluderar polycytemi, som innebär en överproduktion av röda blodkroppar i vissa fall på grund av genetiska mutationer. Dehydrering kan också leda till en minskad plasmavolym, vilket gör att andelen erytrocyter verkar högre än normalt. Vid vistelse på hög höjd kan kroppen producera fler röda blodkroppar som en anpassning till den lägre syrenivån i luften. Lungsjukdomar och rökning kan också stimulera produktionen av erytrocyter för att förbättra kroppens syretransport.

Vid lågt värde

Låga värden av erytrocyter indikerar en minskning av antalet röda blodkroppar, vilket kan ha flera orsaker. Anemi är en vanlig orsak, ofta på grund av brist på järn, vitamin B12 eller B9, som är viktiga för produktionen av erytrocyter.

Blodförlust, både akut och kronisk, kan också minska antalet röda blodkroppar. Detta kan ske vid kraftiga menstruationer eller på grund av blödningar från till exempel magsår.

Benmärgssjukdomar kan leda till nedsatt förmåga att producera röda blodkroppar och ses vid aplastisk anemi eller leukemi. Kroniska sjukdomar kan också påverka kroppens produktion eller underhåll av ett normalt antal erytrocyter, vilket kan resultera i låga EPK-nivåer.