Kortisoltest – Stress
Kortisoltestet är för dig som vill undersöka nivån på stresshormonet kortisol i kroppen. Följande ingår i Mediseras kortisolprov:
- 1 st analys av kortisol
- Blodprovstagning på Karolinska, Unilabs eller SYNLAB drop-in (tidsbokning på ett fåtal orter)
- Ett läkarkommenterat provsvar online i ”Min Journal” som du loggar in med via Bank-ID och kommer åt via mobil, surfplatta och dator (du behöver inte skapa ett konto)
- En analys som konstaterar normala eller avvikande blodvärden jämfört med referensvärden
- Ett telefonsamtal från ansvarig läkare vid gravt avvikande provsvar
- Du kan ta blodprovet direkt efter beställning
Graviditet, östrogenbehandling/p-piller, stress och vissa läkemedel kan påverkanska resultatet. Kortisol har en dygnsvariation med höga nivåer på morgonen och lägst kring midnatt.
Provtagningsanvisningar: Eftersom analysen varierar över dygnet bör provet tas på morgonen innan kl. 10.00. Vid upprepade provtagningar bör provet tas vid samma tidpunkt på dagen. Det är viktigt att du sitter ner i lugn och ro i minst en kvart på provtagningsenheten innan du tar ditt prov så att eventuell korttids stress inte påverkar ditt analysresultat.
Vad är kortisol?
Kortisol är ett stresshormon som är viktigt för många funktioner i kroppen, det hjälper bl.a. till att reglera inflammation, blodsockernivå samt att kroppen håller ett jämnt blodtryck. Både för mycket och för lite kortisol kan påverka kroppen negativt, där för lite kortisol kan ta sig uttryck i trötthet, muskelsvaghet och viktnedgång, medan för mycket kortisol visar sig som förhöjt blodtryck, viktuppgång, lättretlighet och fettansamlingar.
Långsiktigt kan kortisolnivåerna påverka din hälsa genom till exempel nedsatt immunförsvar och kardiovaskulära sjukdomar. Stress, rädsla eller inflammation påverkar kortisolmängden som ökar för att minska stressens negativa påverkan.
Kortisolproduktion påverkas av stress
Kortisolet tillverkas av kolesterol, som delvis tillförs kroppen genom födan, och insöndras från binjurarna, ofta i relation till stress. Kroppen utsöndrar kortisol när du är stressad för att stärka immunförsvaret, varför man ofta kallar kortisol för stresshormon. Detta är bra initialt, men leder till problem med immunförsvaret om det håller i sig för länge. Kortisolproduktion sker i olika mängd under dygnet, beroende av dygnsrytmen. Kortisolnivåerna är lägst precis innan morgonen, och som högst vid uppvaknandet.
Kortisol är ett skyddande stresshormon
Fysisk stress, rädsla eller inflammation påverkar kortisolmängden som ökar för att minska stressens negativa påverkan. Kortisol, som är ett skyddande stresshormon, i tillfälligt förhöjda nivåer har en inflammationshämmande effekt på immunsystemets celler. Dock har långvarig stress motsatt effekt på immunförsvaret.
Några av de kroppsfunktioner som kortisol hjälper till att reglera är att se till att levern hanterar blodsockernivån samt att kroppen håller ett jämnt blodtryck.
Brist på kortisol
Ett kortisolprov som visar på brist på eller låga nivåer av kortisol kan bero på Addisons sjukdom. Anledningen till Addisons sjukdom och kortisolbristen är att kroppens immunförsvar angriper binjurarnas bark, där bl.a. kortisol bildas. Symtomen blir allvarliga när kroppen utsätts för stress, t.ex. vid en infektion, eftersom kortisol är ett skyddande stresshormon. Symtomen är bl.a. muskelsvaghet, trötthet och viktnedgång. Addisons sjukdom måste behandlas.
För mycket kortisol
Högt kortisol under en längre period har många effekter på kroppen. Kortisolet håller ned immunförsvaret och höjer nivåerna av glukos i blodet, genom att stimulera produktion av glukos i lever och genom att stimulera fettnedbrytning i kroppens vävnader. Risken för att kardiovaskulära sjukdomar ökar är ett av de största problemen med höga kortisolvärden. Förhöjda värden av kortisol kan bero på Cushings syndrom, med symtom som bristningar på huden, påverkat humör, viktuppgång och fettansamlingar på olika ställer på kroppen. Ångestsyndrom och depressioner är andra sjukdomar som kan ha koppling till kortisol.