Hälsokontroll med fertilitetsprofil

Frågor och svar

Om provet

För vem passar Hälsokontroll med fertilitetsprofil?

Hälsokontroll med fertilitetsprofil passar för kvinnor som vill kontrollera värden på hormoner som tydligt är kopplade till fertilitet. Utöver det sker analys av vissa vitaminer, mineraler och exempelvis sköldkörtelns funktion.

Önskas ett stort allmänt hälsotest, utan inriktning på fertilitet, rekommenderas istället Hälsokontroll Stor.

Provet kan exempelvis genomföras av kvinnor som planerar att bli gravid och vill säkerställa att blodvärdena är inom normala nivåer.

Vad är AMH – äggreserv?

AMH används för bedömning av ovariell reserv och har därmed en koppling till kvinnans fertilitet. AMH korrelerar med antalet antralfolliklar i ovarierna. Studier har visat att AMH nivåerna korrelerar positivt med antalet äggceller samt med sannolikheten att bli gravid (spontant eller efter stimulation). Det säger dock ingenting om äggens kvalitet.

Du får ingen exakt siffra på hur många ägg du har kvar, utan en indikation på om du har många eller färre ägg kvar. Kvinnor med PCOS brukar ha högre AMH nivåer än kvinnor med en normal ovulatorisk cykel på grund av ett större antal antralfolliklar. Vad som anses vara ett normalt AMH värde beror på kvinnans ålder. Unga kvinnor har högre värden på grund av naturligt högre antal ägg i äggstockarna. AMH sjunker sedan successivt fram till att vara icke mätbart postmenopausalt. Studier gällande om AMH-nivåerna påverkas av preventivmedel med hormoner pekar åt olika håll: vissa resultat pekar på att nivåerna ej påverkas och andra studier pekar på att nivåerna kan påverkas, sänkas. Läs mer här.

Vad är PCOS – polycystiskt ovariesyndrom?

PCOS är en vanlig orsak till mensrubbning hos kvinnor i fertil ålder. Man räknar med att mellan 5 och 10 % av fertila kvinnor är drabbade. Infertilitet är ett av de största problemen som kvinnor med PCOS söker hjälp för. PCOS är vanligt om man har anovulatorisk infertilitet, det vill säga att du har mens som vanligt men utan ägglossning. Ägglossningen störs då av hormonrubbningar som leder till hyperandrogenism, det vill säga för höga nivåer av manligt könshormon hos kvinnan. Det finns ett samband mellan kvoten av testosteron och SHBG som kan indikera om man behöver utredas vidare med misstanke om PCOS. Du kommer att få denna bedömning av läkaren i din kommentar. Läs mer om PCOS här.

Vad innebär testosteron för kvinnor?

Testosteron är mannens viktigaste könshormon, men även kvinnor har testosteron. Generellt har kvinnor lägre nivåer än män. Om man som kvinna lider av PCOS (polycystiskt ovariesyndrom) får man en onormal hormonproduktion med för höga nivåer av manliga könshormoner och högre nivå av testosteron i blodet. Balansen rubbas på grund av för många äggblåsor på äggstockarna vars funktion påverkas, menstruationen rubbas och detta leder till att man kan ha svårt att bli gravid. POCS upptäcks ofta när man har svårigheter att bli gravid därför att sjukdomen gör att ägglossningen uteblir.

Vad är SHBG?

SHBG, sexualhormonbindande globulin, är ett transportprotein för könshormonerna testosteron, dihydrotestosteron och östradiol. Fertila kvinnor har normalt högre värden av SHBG än män. Nivåerna sjunker med stigande ålder. Kvoten mellan testosteron och SHBG kan användas för att bestämma koncentrationen av det fria testosteronet, som ej är proteinbundet.

Vilka kompletterande prover kan tas?

Fertilitetstest Äggstatus – Ger information om mängden äggfolikar som du har. Däremot inget om dess kvalité. Provet mäter även nivån på FSH, LH, Östradiol, Testosteron samt SHBG.

Graviditetstest – Analys av HCG vilket visar om du är gravid eller inte. Testet kan inte påvisa orsaker till att du inte blivit gravid.

Progesteron & Östrogen – Visar värden av progesteron och östrogen. Hormonet progesteron påverkar en kvinnas möjlighet att bli gravid.

Klimakterietestet – Ett test som visar de hormonnivåer som tydligt kan kopplas till klimakteriet.

Kan biotinintag påverka provresultaten?

Ja, intag av biotin (biotinbehandling vid neurologiska sjukdomar eller tillförsel via kosttillskott) kan orsaka felaktiga provresultat för sköldkörteltester och hormontester som AMH, SHBG och testosteron. Därför bör prover inte tas tidigare än 24 timmar efter senaste biotindos för patienter med sådan behandling (biotindos >5 mg/dag). Rådfråga dock alltid din läkare innan du ändrar eller avslutar en behandling.

Kan levaxinbehandling påverka provresultaten?

Ja, provtagning för kontroll av Levaxinbehandling bör utföras på morgonen innan man tar sin tablett. Vid påbörjad behandling och vid dosändring bör kontroll av TSH och fritt T4 utföras tidigast sex veckor senare eftersom det ofta kan ta relativt lång tid för TSH att ställas in på en ny jämviktsnivå.

Om provtagningen

Hur tas provet?

Provet tas som ett venöst blodprov i armen, som därefter skickas till laboratorium för analys.

Behöver jag tänka på något inför provtagningen?

Tillför du hormoner på något sätt kan detta påverka resultatet på blodanalysen. Det kan exempelvis vara P-piller, kosttillskott eller läkemedel. Om läkemedel med hormoner äts ska alltid läkare konsulteras innan behandlingen avbryts. Om det är så att du vill ta kontrollen trots hormonbehandling var då medveten om att resultatet på blodanalysen kan påverkas av detta.

Du skall ta blodprovet innan kl. 10 på dagen på fastande mage, detta på grund av bland annat glukos och järn som har denna anvisning.

Allmän information kring provtagning kommer att skickas ut via mail direkt efter beställt blodprov. Läs igenom informationen noga och hör av dig vid frågor.

När kan provtagning ske?

Provtagning sker drop-in tider och genomförs på det provtagningsställe som angetts i kassan vid beställning. Ett fårtal orter har tidsbokning. Ett par minuter efter att beställning skett har mottagningen fått remissen varpå provtagning kan ske. Kontrollera alltid öppettiderna på provtagningsstället i förväg då det varierar något mellan dem.

Om resultatet

Vad innebär normala värden?

Normala värden indikerar att kroppen har balanserade nivåer inom respektive blodmarkörs referensintervall.

• Hormonbalans. AMH-nivåer visar äggreserv och ägglossningsfunktion hos kvinnor, medan en balans mellan testosteron och SHBG är viktig för både spermieproduktion och menstruationscykel.
• Vitaminer och mineraler. B12 och folat stödjer celldelning och fosterutveckling, D-vitamin påverkar hormonbalansen och järn, magnesium och zink är avgörande för syretransport och spermiekvalitet.
• Sköldkörtelfunktion. TSH, fritt T4 och fritt T3 i balans bidrar till regelbunden ägglossning och stabil ämnesomsättning.
• Blodstatus och cirkulation. Hemoglobin och erytrocyter säkerställer syresättning, medan leukocyter och trombocyter visar att immunförsvaret och blodets koagulationsförmåga fungerar normalt.
• Blodsocker och metabolism. Glukos och HbA1c i normala nivåer säkerställer stabil blodsockerkontroll, vilket är avgörande för hormonbalans och fertilitet.
• Hjärt-kärlhälsa. Balans mellan LDL, HDL och triglycerider stöder god blodcirkulation till reproduktionsorganen och stabil hormonproduktion.
• Njurfunktion och vätskebalans. Kreatinin, eGFR, natrium, kalium och kalcium visar att njurarna fungerar optimalt och att kroppens vätskebalans är i harmoni.
• Leverfunktion och inflammation. ASAT och ALAT visar på normal hormonmetabolism, medan lågt CRP indikerar att frånvaro av inflammation i kroppen.

Vad innebär avvikande värden?

Avvikande värden kan påverka hormonbalans, ämnesomsättning, blodstatus och näringsstatus, vilket kan leda till nedsatt fertilitet hos både kvinnor och män.

• Lågt AMH kan tyda på en minskad äggreserv, vilket kan göra det svårare att bli gravid.
• Högt AMH kan vara kopplat till PCOS (polycystiskt ovariesyndrom), vilket kan påverka ägglossningen negativt.
• Lågt testosteron (hos män) kan leda till minskad spermieproduktion, nedsatt sexlust och trötthet.
• Högt testosteron (hos kvinnor) kan vara kopplat till hormonella obalanser, exempelvis PCOS, vilket kan orsaka oregelbunden menstruation och fertilitetsproblem.
• Obalanserat SHBG påverkar mängden biologiskt aktivt testosteron och östrogen, vilket kan störa hormonbalansen.
• Brist på vitamin B12 eller folat (B9) kan påverka DNA-syntes och celldelning, vilket kan leda till försämrad fertilitet och ökad risk för missfall.
• Lågt D-vitamin kan påverka hormonbalansen och kopplas till minskad ägglossning och försämrad spermiekvalitet.
• Lågt järn kan orsaka blodbrist (anemi), vilket kan minska syretillförseln till reproduktiva organ och påverka fertilitet negativt.
• Lågt magnesium och zink kan störa hormonproduktionen och påverka spermiekvalitet och ägglossning.
• Förhöjt TSH & lågt fritt T4/T3 kan indikera hypotyreos (underfunktion i sköldkörteln), vilket kan orsaka oregelbunden menstruation, minskad ägglossning och svårigheter att bli gravid.
• Lågt TSH & högt fritt T4/T3 kan tyda på hypertyreos (överaktiv sköldkörtel), vilket kan påverka graviditetsutfall och orsaka missfall eller för tidig födsel.
• Lågt hemoglobin, erytrocyter och hematokrit kan indikera anemi, vilket kan leda till trötthet och yrsel.
• Höga leukocyter kan tyda på en pågående infektion eller inflammation, vilket kan påverka fertiliteten negativt.
• Låga eller höga trombocyter kan påverka blodets koagulationsförmåga och öka risken för komplikationer.
• Högt glukos eller HbA1c kan vara ett tecken på insulinresistens eller diabetes, vilket kan störa hormonbalansen och leda till oregelbunden ägglossning samt försämrad spermiekvalitet.
• Lågt glukos kan tyda på obalanserad blodsockerreglering, vilket kan påverka energinivåer och fertilitet.
• Högt LDL och triglycerider kan indikera hormonobalanser eller nedsatt blodcirkulation, vilket kan påverka ägglossning och spermiekvalitet negativt.
• Lågt HDL kan vara ett tecken på en obalanserad fettmetabolism, vilket kan påverka hormonproduktionen.
• Förhöjt kreatinin och lågt eGFR kan signalera nedsatt njurfunktion, vilket kan påverka kroppens förmåga att reglera elektrolyter och hormoner.
• Obalanser i natrium, kalium och kalcium kan störa nervsignalering, muskelkontraktion och hormonbalans, vilket kan påverka fertilitet och graviditet.
• Förhöjda ASAT och ALAT värden kan tyda på leverpåverkan, vilket kan påverka kroppens hormonreglering.
• Förhöjt CRP kan vara ett tecken på inflammation.

Hur presenteras resultaten?

Alla provsvar presenteras med ett referensvärde samt kommentar av läkare. Vid gravt avvikande värden kommer Mediseras läkare att kontakta dig.

Tolkning av provsvar; hormoner-fertilitet

Eftersom Mediseras läkare inte har tillgång till din anamnes kommer vi inte kunna erbjuda en helhetstolkning av dina provsvar gällande hormoner och frågan om fertilitet. Vi kommer inte heller kunna jämföra olika testresultat med varandra i olika hormon-kontroller för en mer heltäckande bedömning, diagnos eller orsaksförklaring. Du kommer själv att kunna jämföra värden på blodprover tagna vid olika tidpunkter i relation till referensintervall. Om du känner dig sjuk eller vill ha en mer djupgående analys av din situation gällande fertilitet rekommenderar vi dig att ta dessa blodprover i samråd med behandlande läkare. Du kommer inte kunna få svar på frågan om du är fertil eller inte, den frågan är alltför komplex och kräver kompletterande undersökningar.

Kan provet förklara varför jag inte blir gravid?

Det räcker inte med en blodanalys för att kunna fastslå orsaken till att en kvinna inte blir gravid. Har du försökt i minst ett år bör läkare uppsökas för vidare undersökning.

Däremot kan blodanalyserna påvisa avvikande värden som därmed kan behöva undersökas vidare. Vid normala värden kan även vissa orsaker till infertilitet uteslutas.

Referensintervall för SHBG och testosteron för 18-20 åringar

Hos unga individer i åldern 18 till 20 år är SHBG och testosteronnivåerna ofta svårbedömda på grund av hormonella förändringar och individuell variation. Därför anges inga referensintervall av Karolinska för denna åldersgrupp. För att fastställa om ett värde är normalt krävs en helhetsbedömning av symtom och hälsotillstånd.