Laktosintolerans

Laktosintoleranstestet är för dig som vill undersöka om du har laktosintolerans. Vid misstanke om laktosintolerans bör första steget vara att pröva att utesluta laktos eller genomföra klinisk observation genom provokation, för att utifrån detta kunna dra slutsatser. Därefter rekommenderas i vissa fall genotypning. Följande ingår i Laktosintoleranstestet:

  • 1 st analys av laktasgen genotyp (laktosintolerans)
  • Blodprovstagning på Karolinska, Unilabs eller SYNLAB drop-in (tidsbokning på ett fåtal orter)
  • Ett läkarkommenterat provsvar online i ”Min Journal” som du loggar in med via Bank-ID och kommer åt via mobil, surfplatta och dator (du behöver inte skapa ett konto)
  • En analys som konstaterar normala eller avvikande blodvärden jämfört med referensvärden
  • Ett telefonsamtal från ansvarig läkare vid gravt avvikande provsvar
  • Du kan ta blodprovet direkt efter beställning

Genotyp fastställs genom DNA analys extraherat från blod. Analysen kan inte användas för att påvisa sekundär laktos-intolerans orsakad av generell tarmepitelskada vid t.ex. celiaki eller inflammatorisk tarmsjukdom.

Analysen utförs en gång per vecka på laboratoriet varför provsvar i vissa fall dröjer upp till två veckor.

Vad innebär laktosintolerans?

Laktosintolerans är en vanlig matsmältningsstörning som uppstår på grund av kroppens oförmåga att bryta ner laktos, en typ av socker som finns i mjölk och mejeriprodukter. Denna intolerans beror på brist på eller bristande aktivitet av enzymet laktas, som normalt bryter ned laktos till enklare sockerarter för absorption i tarmen. När laktos inte bryts ner korrekt i tarmen kan det leda till olika symtom som gaser, magont och obehag.

Vanligtvis utvecklas laktosintolerans efter barndomen och beror ofta på genetiska faktorer, där vissa populationer är mer benägna att utveckla intolerans än andra. En annan faktor är en minskning av laktasenzymproduktionen med åldern, vilket kan leda till att vuxna utvecklar intolerans trots att de tidigare kunde konsumera mejeriprodukter utan problem.

Primär eller sekundär intolerans

Laktosintolerans orsakas av bristande laktasaktivitet i tarmslemhinnan (enzymet laktas krävs för att spjälka laktos till glukos och galaktos) vilket leder till att ospjälkat laktos transporteras ner i tarmsystemet och där konsumeras och omvandlas av tarmbakterier vilket ger upphov till jäsningsprocesser med gasbildning och diarré som följd.

Laktasbristen kan vara primär, genetiskt betingad, eller sekundär på grund av skada på tarmepitelet (till exempel vid celiaki, tarminfektioner eller inflammatoriska tarmsjukdomar). Primär genetisk laktosintolerans är den vanligast förekommande formen.

Man har konstaterat att primär laktosintolerans/laktostolerans är kopplad till ärftliga varianter, polymorfier, i position 13910 baspar uppströms laktasgenen.

Genotyp C/C, C/T och T/T

Homozygot genotyp C/C är mycket starkt associerad med primär laktosintolerans bland etniska européer, medan genotyperna C/T och T/T är förenade med bevarad laktasaktivitet. Läs mer under frågor och svar.

Följande blodmarkör ingår i laktosintoleranstestet:

Analysgrupp Analys
Enzym

B-Laktasgen genotyp

Frågor och svar om laktosintolerans

Vilka är symptomen på laktosintolerans?

Symptomen på laktosintolerans kan variera från milda till mer allvarliga och inkluderar vanligtvis buksmärtor, gaser, uppblåsthet, diarré och ibland kräkningar. Dessa symtom inträffar vanligtvis efter intag av mejeriprodukter och kan vara obehagliga och störande för dem som lider av denna intolerans.

Vilka genotyper finns?

Laktosintolerans beror på nedsatt laktasaktivitet i tunntarmen och kan vara antingen primär genetisk eller sekundärt förvärvad på grund av tarmskada. Dessa båda former är svåra att särskilja kliniskt.

Primär genetisk laktosintolerans är den vanligast förekommande formen. Patienter med misstanke om laktosintolerans diagnostiseras därför primärt med DNA-metodik av laktasgen-polymorfin -13910 C-T.

Patienter med normalt uttryck av laktas i tunntarmen uppvisar genotyp T/T och patienter med klinisk laktosintolerans på genetisk bas uppvisar genotypen C/C. Patienter med genotypen C/T anses inte vara laktosintoleranta, men enstaka fall av lättare laktosintolerans hos vuxna (> 15 år) kan förekomma i denna grupp. Kompletterande undersökning med laktosbelastning med vätgasanalys kan här vara av värde.

  • Genotypen LCT -13910 T/T medför att patienten både under barnaåren och i vuxen ålder som regel kan bryta ner mjölksocker (laktos).
  • Genotypen LCT -13910 C/T medför att patienten både under barnaåren och i vuxen ålder som regel kan bryta ner mjölksocker, men enstaka patienter kan eventuellt ha en lättare laktosintolerans.
  • Genotypen LCT -13910 C/C medför att laktaskoncentrationerna i tunntarmen minskar under barnaåren och att patienten i vuxen ålder som regel inte kan bryta ner mjölksocker på grund av selektiv laktasbrist. Detta benämns primär laktosintolerans (adult hypolaktasi, adult laktosintolerans). De symtom som patienten utvecklar kan variera beroende på exponeringsgraden av laktos, tarmslemhinnans status och individuell känslighet.

Kan denna analys påvisa sekundär laktosintolerans?

Analysen kan inte användas för att påvisa sekundär laktosintolerans orsakad av generell tarmepitelskada vid t.ex. celiaki eller inflammatorisk tarmsjukdom.

Beställ Laktosintolerans - 1695 kr

Så fungerar Min Journal