Kalcium
Kalcium är ett essentiellt mineral som spelar en viktig roll i många processer i kroppen. Det är mest känt för sin betydelse för ben- och tandhälsa, men kalcium har också flera andra viktiga funktioner.
Vad är kalcium?
Kalcium är det mest rikliga mineralet i kroppen och utgör en stor del av skelett och tänder. Ungefär 99% av kroppens kalcium finns lagrat i dessa strukturer, medan resterande 1% finns i blodet, vävnader och celler, där det bidrar till en rad olika funktioner som muskelkontraktion, nervsignalering och blodets förmåga att koagulera. Kalcium är också involverat i regleringen av enzymaktivitet och hormonfrisättning.
Eftersom kalcium inte kan produceras av kroppen måste det tillföras via kosten. Livsmedel som mjölk, ost, yoghurt, gröna bladgrönsaker, mandlar och fisk som sardiner är rika på kalcium. Vitamin D behövs också för att kroppen ska kunna absorbera kalcium från maten, och en brist på detta vitamin kan påverka kalciumupptaget negativt.
Varför är kalcium viktigt?
I biologiska system spelar kalcium en viktig roll som en signalmolekyl och en strukturell komponent. Som en jon (Ca²⁺) behövs det för nervsignalering, muskelkontraktion och blodkoagulation, och det fungerar också som en kofaktor för många enzymatiska reaktioner. Dessutom är kalcium centralt för kroppens syra-bas-balans och fungerar som en del av cellens signalöverföring.
Kalcium behövs för att bygga och underhålla starka ben och tänder. Det hjälper till att förhindra benskörhet och andra benrelaterade sjukdomar och spelar en roll i muskelkontraktioner. När en muskel stimuleras av en nervimpuls, frigörs kalciumjoner, vilket gör att muskelcellerna kan dra ihop sig. Kalcium är också involverat i överföringen av nervsignaler. Det hjälper till att reglera frisättningen av neurotransmittorer, som är kemikalier som möjliggör kommunikationen mellan nervceller. Kalcium är även en viktig komponent i blodets koagulationsprocess och behövs för att aktivera flera proteiner som behövs för att bilda blodproppar och stoppa blödningar. Mineralet är också är involverat i frisättningen av olika hormoner och enzymer som är viktiga för många kroppsfunktioner.
Kroppen reglerar noggrant kalciumnivåerna i blodet med hjälp av paratyreoideahormon (PTH), vitamin D och kalcitonin.
Varför tas blodprov för analys av kalcium?
Blodprov för kalcium tas när en patient har problem relaterade till tänder, skelett, njurar eller hjärtfunktion. D-vitamin och bisköldkörtelhormoner (PTH) spelar en roll i att reglera kalciumhalten i blodet och säkerställa att den förblir i balans. Kroppens skelett och den kost vi intar bidrar också till att justera kalciumkoncentrationen. Avvikelser i kalciumnivåerna i blodet kan även indikera neurologiska problem.
Långvarig brist på kalcium kan leda till försvagade ben och ökad risk för frakturer. Brist kan även orsaka muskelspasmer och obehag samt nervsystemproblem då låga nivåer av kalcium kan påverka nervfunktion och leda till domningar eller stickningar.
Vid högt värde
Höga nivåer av kalcium kan bero på överproduktion av paratyreoideahormon (PTH), vilket ökar frisättningen av kalcium från skelettet och minskar utsöndringen via njurarna. Andra orsaker kan inkludera överdrivet intag av kalcium eller vitamin D, cancersjukdomar eller vissa läkemedelsbiverkningar.
Symtom på hyperkalcemi kan inkludera trötthet, svaghet, illamående, kräkningar och aptitlöshet. Vissa upplever förstoppning, magsmärtor, ökad törst och frekvent urinering. I svårare fall kan det leda till förvirring, minnesproblem eller hjärtrytmstörningar. Om hyperkalcemi kvarstår under en längre tid kan det orsaka njursten, förkalkning av mjukvävnader, nedsatt njurfunktion och försvagning av skelettet, vilket ökar risken för frakturer.
Vid lågt värde
Låga nivåer av kalcium kan orsakas av vitamin D-brist, underaktivitet i bisköldkörtlarna (hypoparatyreoidism), kronisk njursjukdom eller tillstånd som påverkar kalciumabsorptionen i tarmen.
Symtom på hypokalcemi inkluderar muskelkramper, stickningar och domningar, särskilt i händer, fötter och ansikte. Ofrivilliga muskelryckningar och spasmer, kallade tetani, kan också uppstå. Vid svårare fall kan låga kalciumnivåer påverka hjärtat, orsaka trötthet och i extrema fall leda till kramper eller hjärtrytmstörningar. Långvarig kalciumbrist kan resultera i ett försvagat skelett och öka risken för benskörhet (osteoporos).
