Basal lymfocytanalys

Beställ basal lymfocytanalys

Du kan ta blodprovet redan minuter efter beställning på drop-in. Provtagningen håller hög klinisk standard genom samarbete med Karolinska Universitetslaboratoriet, Unilabs och SYNLAB Medilab. Du får ett läkarkommenterat svar i ”Min Journal” som du hittar här på Medisera.se inom två till sex bankdagar från den tidpunkt blodprovet tas.

Frågor och svar

Om provet

För vem passar Basal lymfocytanalys?

Denna analys är för dig som vill undersöka immunförsvarets status genom att analysera olika typer av lymfocyter i blodet. Testet kan ge en bild av immunsystemets funktion och kan vara relevant vid utredning av immunbrist, autoimmuna sjukdomar, kroniska infektioner eller hematologiska sjukdomar.

Vad innebär en Basal lymfocytanalys?

Basal lymfocytanalys innebär en immunologisk differentiering av olika lymfocytpopulationer i blodet. Analysen mäter T-lymfocyter (CD3+), B-lymfocyter (CD19+) och naturliga mördarceller (NK-celler, CD16/56+), samt en vidare uppdelning av T-hjälparceller (CD3+CD4+), cytotoxiska T-celler (CD3+CD8+) och CD4/CD8-kvoten. Resultaten ger information om immunsystemets funktion och eventuella avvikelser.

Om provtagningen

Hur tas provet?

Provet tas som ett venöst blodprov från armen och skickas till Karolinska Universitetslaboratoriet för analys.

Bör jag tänka på något inför provtagningen?

Blodprovet behöver tas innan kl. 10:00 och kan ej tas på fredagar eller dag före helgdag. Du behöver inte fasta inför provtagningen.

Var kan provtagningen ske?

Blodprovet tas på något av Karolinska Universitetslaboratoriets provtagningsställen.

Om resultatet

Vad innebär normala värden?

Normala värden visar att immunförsvaret fungerar som det ska och att fördelningen av lymfocyter är i balans. Normala nivåer av T-lymfocyter (CD3+), B-lymfocyter (CD19+) och NK-celler (CD16/56+) tyder på ett välreglerat immunsystem utan tecken på immunbrist eller överaktivitet. CD4/CD8-kvoten ger information om balansen mellan T-hjälpar- och cytotoxiska T-celler och kan vara en viktig parameter vid utvärdering av immunstatus.

Vad kan avvikande värden indikera?

Avvikande värden i en basal lymfocytanalys kan tyda på förändringar i immunsystemets funktion, vilket kan bero på infektioner, autoimmuna sjukdomar, immunbristtillstånd eller hematologiska sjukdomar.

Låga lymfocytvärden (lymfocytopeni)

Låga nivåer av lymfocyter innebär en minskad mängd av T-lymfocyter, B-lymfocyter eller NK-celler i blodet och kan indikera nedsatt immunförsvar vilket kan förekomma vid:

• Primär eller sekundär immunbrist. Medfödda immunbristsjukdomar (som SCID eller CVID) kan orsaka låga nivåer av både T- och B-lymfocyter. Sekundär immunbrist kan uppstå vid långvariga infektioner, undernäring eller som biverkan av vissa läkemedel.
• HIV-infektion då HIV angriper och förstör CD4+ T-hjälparceller, vilket leder till en gradvis försämring av immunförsvaret.
• Behandling med immunsuppressiva läkemedel. Kortikosteroider, cytostatika och biologiska läkemedel kan minska antalet lymfocyter genom att hämma deras produktion eller funktion.
• Autoimmuna sjukdomar. Sjukdomar som reumatoid artrit (RA) och systemisk lupus erythematosus (SLE) kan leda till lymfocytopeni på grund av autoimmun destruktion eller hämning av benmärgsaktivitet.
• Benmärgssjukdomar. Leukemier, myelodysplastiska syndrom och aplastisk anemi kan leda till en nedsatt produktion av lymfocyter i benmärgen.
• Kroniska virusinfektioner som hepatit B, hepatit C och Epstein-Barr-virus kan påverka immunförsvaret och leda till låga nivåer av vissa lymfocyter.
• Proteinförlorande tillstånd. Lymfocyter kan förloras via lymfvägarna eller tarmen vid tillstånd som proteinförlorande enteropati eller lymfangiektasi.

Höga lymfocytvärden (lymfocytos)

Förhöjda nivåer av lymfocyter kan tyda på en aktivering av immunsystemet och kan förekomma vid:

• Akuta och kroniska virusinfektioner som mononukleos (Epstein-Barr-virus), cytomegalovirus (CMV), influensa, röda hund och hepatit kan orsaka en reaktiv lymfocytos.
• Kroniska bakterieinfektioner som tuberkulos, syfilis och vissa intracellulära bakterieinfektioner kan leda till långvarig lymfocytos.
• Lymfoproliferativa sjukdomar som kronisk lymfatisk leukemi (KLL) och non-Hodgkins lymfom (NHL) leder ofta till en överproduktion av onormala lymfocyter i blodet.
• Autoimmuna sjukdomar som Hashimotos tyreoidit och multipel skleros kan vara associerade med höga lymfocytnivåer.
• Inflammatoriska sjukdomar. Kroniska inflammatoriska tillstånd som inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) kan orsaka en ökning av lymfocyter som svar på immunaktivering.
• Reaktiv lymfocytos. Efter en infektion kan immunsystemet förbli aktiverat under en tid, vilket resulterar i förhöjda nivåer av lymfocyter även efter att infektionen har bekämpats.

Eftersom immunsystemet är komplext och påverkas av många faktorer bör avvikande värden i en basal lymfocytanalys tolkas i kombination med andra laboratorievärden och den kliniska bilden. Vid betydande avvikelser kan vidare utredning med kompletterande tester som CRP, blodstatus, immunoglobuliner och benmärgsundersökning vara nödvändig.

Kan testet visa orsaken till avvikande värden?

Nej, testet kan endast visa om lymfocytfördelningen är normal eller avvikande. En avvikelse kan bero på flera olika faktorer, och vidare utredning kan behövas för att fastställa en eventuell bakomliggande orsak.

När och var kan analysresultatet ses?

Resultatet är vanligtvis tillgängligt inom 2–6 arbetsdagar och kan ses digitalt via ”Min Journal”. Du får ett sms och e-post när provsvaret är klart.