Antikroppar och blodprov

Antikroppar och immunförsvaret

17 februari 2023

Antikroppar är Y-formade proteiner i blodet och utgör en viktig del av kroppens immunförsvar. Dess uppgift är att upptäcka och neutralisera smittämnen som till exempel bakterier, virus, maskar, parasiter eller svampar.

Vad händer vid en infektion?

Vid en infektion aktiveras B- och T-lymfocyter som specifikt kan känna igen sjukdomsframkallande ämnen, till exempel en bakterie. B-cellerna producerar specifika antikroppar, proteiner som kan omhänderta och bekämpa viruset så att det inte kan infektera nya celler. Vid en infektion bildas det även B-minnesceller som kommer ihåg viruset och som på nytt kan aktiveras och skydda om individen möter viruset igen.

Antikroppar – immunglobuliner

Antikroppar, eller immunglobuliner, finns i blodet och man kan testa sina nivåer av antikroppar via blodprov.

Immunglobulin A, (lgA)

Immunglobulin A (IgA) är en antikropp som främst förekommer i kroppens slemhinnor (även kallat det mukosala immunförsvaret). IgA finns framför allt i mag-tarmkanalen och luftvägarna, samt i utsöndrade vätskor såsom tårar, saliv och bröstmjölk. Cirka 15-20 procent av blodets immunglobuliner utgörs av Immunglobulin A och det är den vanligaste antikroppen att ha brist på.  En studie från Göteborgs Universitet (2022) som publicerats i European journal of immunology indikerar på att personer som hade skyddande IgA-antikroppar mot sars-cov-2-viruset inte blev sjuka i covid-19. Forskarna drar slutsatsen att det sannolikt var IgA-antikropparna mot viruset som skyddade cirka 10 procent av de undersökta personerna inom vården från att bli sjuk. Det går att göra ett blodprov för att testa Immunglobulin A (IgM).

Läs mer om Immunglobulin A (IgA).

Immunglobulin G, (lgG)

Immunglobulin G (IgG) är en antikropp som ingår i det så kallade adaptiva immunförsvaret. Antikroppen bildas av B-lymfocyter som är en vit blodkropp. IgG skyddar mot infektioner genom bland annat neutralisering av mikrober och toxiner genom att direkt binda sig till dem. Det går att utföra blodprov för att testa Immunglobulin G (IgG).

Läs mer om Immunglobulin G (IgG).

Immunglobulin M, (igM)

Immunglobulin M (IgM) ingår i det primära immunförsvaret vilket är det som först aktiveras vid en infektion. En ökning av immunglobulin M är ett ett tydligt tecken på infektion. IgM är den största av alla antikroppar. Immunglobulin M (IgM) produceras av B-celler som är en typ av vit blodkropp.  Ytan är klädd med antikroppar som är specialiserade på ett specifikt smittoämne. Det går att utföra blodprov för att testa Immunglobulin M (IgM).

Läs mer om Immunglobulin M (IgM).

Immunförsvaret

Man kan dela in kroppens försvar mot mikroorganismer i det yttre försvaret, som utgörs av huden, slemhinnor, tårar och saliven och saltsyran i magen, samt det inre försvaret, som utgörs av immunförsvaret. Immunförsvaret är ett system med uppgift är att skydda kroppen från främmande organismer som tagit sig förbi det yttre försvaret exempelvis patogena mikroorganismer som virus, bakterier och svampar.

Det ospecifika och specifika immunförsvaret

Immunsystem är i sin tur också uppdelat dels i det ospecifika immunförsvaret som verkar generellt samt det specifika immunförsvaret som reagerar med en riktad respons mot organismer som det har lärt sig att känna igen. Immunförsvaret är ständigt aktivt i våra kroppar. Det lagar skador, städar upp i vävnader och tar hand om restprodukter.

Vilka delar består immunförsvaret av?

Immunförsvaret består av vita blodkroppar som bildas i benmärgen och vissa typer av celler exempelvis epitelceller i lungor, tarmar och andra vävnader. Blodet och lymfan som transporterar vita blodkropparna är en viktigt del av immunförsvaret. Lymfkörtlarna och mjälten innehåller många vita blodkroppar samt thymus (även kallat brässen) där T-lymfocyter mognar, en typ av vita blodkroppar.

Olika typer av immunreaktioner

De celler som ingår i immunförsvaret angriper främmande ämnen på olika sätt. Det finns olika typer av immunreaktioner som försvar; med hjälp av inflammation, antikroppar, mördarceller och så kallade storätande celler.

Försvar genom inflammation

Om kroppen drabbas av en skada eller ett angrepp kan detta ge upphov till en inflammation. Anledningen till inflammationen kan vara;

  • En infektion (förkylning, influensa)
  • Skada i en muskel (exempelvis pga. överansträngning)
  • Skada på huden (sår, en sticka)

Vad händer vid en inflammation?

De skadade cellerna släpper ut olika kemiska ämnen, vätska strömmar till genom blodkärlen och vita blodkroppar ansamlas för försvar eller reparation. Vissa vita blodkroppar har till uppgift att städa bort död vävnad. Området kan bli varmt och svullet och kan göra ont. Man kan även få feber. Var som kan komma att bildas i ett sår är en del av försvaret och består av död vävnad: döda bakterier och döda vita blodkroppar.

Hur kan man bygga upp immunförsvaret?

Cellerna i immunförsvaret finns redan från födseln och byggs upp och förstärks genom att man kommer i kontakt med virus och bakterier. Immunförsvaret har förmåga att bygga upp ett minne som gör att attacken kan åtgärdas snabbare. Även vaccinationer är ett sätt att stärka försvaret. Hur starkt ditt försvar är får konsekvenser för kroppens förmåga att hantera infektioner. Immunförsvaret påverkas av dina levnadsvanor: kost, fysisk aktivitet, rökning och alkohol. Även sömn, vila och stress påverkar ditt immunförsvar. Ibland fungerar immunförsvaret inte så bra som det borde. Det kan bero på autoimmuna sjukdomar (där immunförsvaret angriper kroppens friska celler) till exempel sköldkörtelsjukdom och typ 1-diabetes, allergi och astma samt olika typer av behandlingar.

Källor

1177.se

Beställ Immunglobulin A, (lgA) här

Texterna i kunskapsbanken skall betraktas som populärvetenskapliga och skall ej ses som vetenskapligt säkerställda avseende råd eller rekommendationer. Medisera kan inte garantera att texterna baseras på den allra senaste forskningen.