sömnproblem vad är det

Vad är ett sömnproblem och hur vanligt är det?

7 maj 2020

Att ha problem med sömnen är mycket vanligt. En tredjedel av Sveriges befolkning lider av sömnproblem till och från. Av dessa personer är det ungefär 10% som uppfyller kriterierna för en allvarlig sömnstörning. Med sömnproblem menas en otillräcklig sömn eller en dålig sömnkvalitet som leder till försämrad funktion dagtid i form av t.ex. trötthet, humörsvängningar och koncentrationssvårigheter. Att sova dåligt någon enstaka natt är inget farligt och inte något du behöver oroa dig för. Kroppen är duktig på att kompensera för tillfällig sömnbrist. Om du däremot sover för lite natt efter natt under flera veckor är det en god idé att söka hjälp. Långvarig sömnbrist kan nämligen innebära stora negativa konsekvenser för den psykiska och fysiska hälsan. Sömnen är avgörande för att vår kropp och hjärna ska få den återhämtning som krävs för att upprätthålla en god hälsa. En vuxen person behöver i genomsnitt 7 till 9 timmars sömn per natt.

Symptom på sömnbrist

Den viktigaste indikationen på hur bra eller dålig nattsömnen varit är hur du känner dig en stund efter att ha vaknat på morgonen. Känner du dig sällan utvilad efter en natts sömn och behöver kämpa mot tröttheten under dagen lider du sannolikt av långvarig sömnbrist. Sömnbrist påverkar också vår funktionsnivå under dagen och vi får svårare att klara olika uppgifter. Våra kognitiva funktioner fungerar sämre och vi kan få problem med minnet och koncentrationsförmågan. Ett annat tecken på sömnbrist är att humöret svänger och att det blir svårare att hantera negativa tankar och känslor. Vid långvarig sömnbrist blir vi mer sårbara för stress, nedstämdhet och oro vilket i sin tur leder till ännu sämre sömn då vi tenderar att ligga vakna nattetid och grubbla.

Vanliga fel vi gör vid sömnbrist

En vanlig strategi för att hantera dålig nattsömn är att försöka kompensera genom att gå till sängs tidigare nästkommande kväll. Detta verkar logiskt, men leder ofta till att vi spenderar ännu mer vaken tid i sängen eftersom vi inte är tillräckligt sömniga vid sänggåendet. Den vakna tiden i sängen tenderar att väcka stressande och oroande tankar som gör det ännu svårare att somna. Till sist börjar hjärnan förknippa sängen och sovrummet med vakenhet och oro istället för sömn, vilket bidrar till att vidmakthålla sömnproblemet. Ett annat vanligt fel är att kompensera för dålig nattsömn genom att sova på dagen. Visserligen kan en kort tupplur på under 20 minuter underlätta vid sömnbrist, men det finns en stor risk för att vi sover för länge och kommer ner i djupsömn. Om du kommer ner i djupsömn under din tupplur blir nattsömnen lidande eftersom du ”stjäl” lite av sömnbehovet från natten.

Vilken hjälp finns att få?

I dagsläget är det många personer med sömnproblem som använder sömnläkemedel. Sömnläkemedel kan vara en bra hjälp vid akuta sömnproblem, men ska helst inte användas längre än två veckor. En mer långsiktig lösning på ett sömnproblem är kognitiv beteendeterapi (KBT) där man arbetar med att bryta ner det felaktiga sömnmönstret för att sedan bygga upp ett nytt mer välfungerande sömnmönster. Vid KBT får patienten lära sig en rad olika metoder och tekniker för att förbättra sin sömn och på så vis håller resultaten i sig över lång tid. KBT är en behandlingsmetod med mycket gott vetenskapligt stöd och är särskilt effektivt vid behandling av sömnproblem. KBT också är den behandling som Socialstyrelsen rekommenderar att patienter med sömnproblem ska erbjudas i första hand.

Vilka vitamin- och mineralbrister är kopplade till trötthet?

Järnbrist kan leda till att du känner dig trött och orkeslös. Järnbrist hänger samman med blodbrist som även kallas anemi. Du har då för få röda blodkroppar i ditt blod. Dessa är viktiga för syretransporten till kroppens organ. Blodbristen kan även bero på otillräckliga nivåer av vitamin B12. Även brist på magnesium och D-vitamin är kopplat till symtom som trötthet. Du kan genom blodprov ta reda på dina nivåer i kroppen.

Beställ vitamin & mineraltest via blodprov här

Texterna under kunskapsbanken skall betraktas som populärvetenskapliga och skall ej ses som vetenskapligt säkerställda avseende råd eller rekommendationer. Medisera kan inte garantera att texterna baseras på den allra senaste forskningen.