Kreatinin

Kreatinin är en avfallsprodukt som bildas i musklerna genom nedbrytningen av kreatin, ett ämne som behövs för energiproduktion i muskelceller. Kreatinin transporteras via blodet till njurarna, där det utsöndras i urinen. Mätning av kreatininnivåerna i blodet är en indikator på njurfunktionen.

Vad är kreatinin?

Kreatinin är en liten, kvävehaltig organisk förening som bildas som en biprodukt vid nedbrytningen av kreatin och kreatinfosfat, vilka är involverade i energiförsörjningen av muskler. Det är en vattenlöslig molekyl som innehåller en cyklisk struktur med en imino-grupp (dubbelbundet kväve) och en keton-grupp (C=O) vilket gör den till en stabil och biologiskt inaktivt kemikalie som bildas kontinuerligt i kroppen. Med hänsyn tagen till att nivåerna av kreatinin i blodet beror på muskelmassa och vätskebalans samt påverkas av kost, är kreatinin därför en pålitlig markör för att bedöma hur väl njurarna filtrerar avfallsprodukter från blodet.

Varför är kreatinin viktigt?

Kreatinin är viktigt som indikator för njurfunktion då ämnet används för att bedöma njurarnas funktion. Eftersom njurarna filtrerar kreatinin från blodet och utsöndrar det med urinen, reflekterar kreatininnivåerna i blodet hur effektivt njurarna fungerar. Normala kreatininnivåer indikerar att njurarna filtrerar blodet som de ska, medan förhöjda nivåer kan tyda på nedsatt njurfunktion, njurskada eller underliggande sjukdomar som påverkar njurarna, exempelvis diabetes eller högt blodtryck.

Kreatinin används också för att beräkna glomerulär filtrationshastighet (GFR), som är en mer exakt indikator på njurarnas filtreringskapacitet. GFR mäter mängden blod som passerar genom njurarnas filter (glomeruli) varje minut och ger en direkt insikt i njurarnas funktion.

Varför tas blodprov för analys av kreatinin?

Blodprov för att mäta kreatinin används ofta som ett screeningtest för att bedöma njurfunktionen, för att uppskatta den glomerulära filtrationshastigheten (GFR) och för att övervaka förändringar i GFR över tid.

I vissa fall kan ett urinprov också användas för att mäta mängden kreatinin i urinen under en viss tidsperiod, vilket kan ge ytterligare insikter om njurfunktionen. Förhöjda nivåer av kreatinin i blodet kan indikera flera olika tillstånd.

Kreatinin ingår bland annat i njurprovet och hälsokontroll stor och kan även beställas som ett enskilt kreatinintest.

Vad är P-kreatinin?

P-kreatinin, eller plasma-kreatinin, är en analys som mäter koncentrationen av kreatinin i blodets plasma.

Vad är S-kreatinin?

S-kreatinin, eller serum-kreatinin, mäter kreatininhalten i blodets serum, som är den vätska som återstår efter att blodet har koagulerat.

Eftersom nivåerna av kreatinin i plasma och serum är nästan identiska används dessa analyser i liknande syften.

Vad är referensintervallet för kreatinin?

Karolinskas referensintervall för kvinnor 18 år eller äldre är mindre än 90 µmol/L, och för män 18 år eller äldre mindre än 100 µmol/L. SYNLABs referensintervall är samma som Karolinskas.

Refernsintervallet för kreatinin enligt Unilabs är 60 till 105 mikromol per liter (µmol/L), och för kvinnor mellan 45 och 90 µmol/L.

Ett kreatininvärde inom referensvärdet indikerar att kreatinin filtreras effektivt från blodet och utsöndras i urinen. Värden inom referensvärdet utesluter dock inte en lätt till måttligt sänkt GFR.

µmol/L står för mikromol per liter.

Vid högt värde

Höga kreatininnivåer tyder ofta på att njurarna inte fungerar optimalt. Förhöjda nivåer kan uppstå av flera orsaker, ofta kopplade till förändringar i njurarnas filtrationsförmåga. En vanlig orsak är nedsatt njurfunktion, där en minskad glomerulär filtrationshastighet (GFR) leder till att njurarna inte klarar av att effektivt eliminera kreatinin från blodet vilket kan inträffa vid akut eller kronisk njurskada.

Postrenala avflödeshinder som blockeringar i urinvägarna på grund av stenar, tumörer eller förstorad prostata, kan också orsaka förhöjda kreatininnivåer genom att störa urinflödet och skapa ett baktryck på njurarna. Uttorkning (dehydrering) är en annan faktor som kan höja kreatininkoncentrationen i blodet, eftersom lägre vätskemängder i kroppen koncentrerar ämnen i plasma.

Muskelskador, exempelvis vid intensiv träning, eller sjukdomar som rabdomyolys, kan också orsaka en ökning av kreatinin. Dessutom kan exogent kreatinin från kosttillskott, som ofta används av personer som tränar eller bygger muskler, bidra till förhöjda värden. Intag av större mängder kött, framför allt kokt kött, kan höja kreatininnivåerna, eftersom kreatinin bildas från kreatin som finns naturligt i muskelvävnad. Konsumtion av kokt kött kan öka kreatininhalten i plasma med upp till 30 % i flera timmar efter måltiden, vilket bör tas i beaktande vid tolkning av blodprover.

Höga nivåer kan initialt vara symtomlösa, men vid allvarligare njurproblem kan de leda till symtom som svullnad, trötthet, illamående, högt blodtryck och minskad urinproduktion.

Vid lågt värde

Låga kreatininnivåer är oftast inte kopplade till medicinska problem. De kan förekomma hos personer med låg muskelmassa, vilket kan bero på ålder, sjukdom eller inaktivitet. Graviditet kan också sänka kreatininnivåerna eftersom blodvolymen ökar och njurarnas filtreringskapacitet förbättras.

Låga nivåer kan också förekomma vid tillstånd som malnutrition, där kroppen får otillräckligt med näringsämnen för att upprätthålla normala funktioner, eller vid muskelatrofi, där minskad muskelmassa leder till reducerad produktion av vissa ämnen. Metyleringsstörningar som genetiska variationer i MTHFR-genen (MTHFR-polymorfier) kan också bidra till sänkta nivåer genom att påverka viktiga biokemiska processer i kroppen. Andra orsaker inkluderar leverproblem som påverkar produktionen av kreatin, en föregångare till kreatinin.

Låga nivåer ger sällan symtom och är oftast en normal variant om de inte kombineras med andra tecken på underliggande sjukdom.