IgA – Immunglobulin A

Immunoglobulin A (IgA) är en typ av antikropp som är viktig i kroppens immunsystem. IgA finns främst i kroppens sekret som saliv, tårar, luftvägsekret och tarmslemhinnor. Den fungerar som en första försvarslinje mot patogener som bakterier och virus genom att hindra dem från att tränga in i kroppens vävnader. IgA spelar en viktig roll i att skydda slemhinnorna och hindra infektioner i de delar av kroppen som är i kontakt med omvärlden. Cirka 15-20 procent av blodets immunglobuliner utgörs av Immunglobulin A.

Vad är immunglobulin A (IgA)?

Immunoglobulin A (IgA) är en av de fem huvudtyperna av immunoglobuliner och är den främsta antikroppen i kroppens slemhinnor. IgA hjälper till att förhindra att mikroorganismer, som bakterier och virus, får fäste i kroppens slemhinnor och sprider sig vidare i kroppen. IgA produceras av immunceller i slemhinnorna och skyddar specifikt luftvägar, mag-tarmkanalen och urogenitala systemet. Det är även viktigt för att förhindra infektioner i ögon och mun genom att neutralisera patogener innan de kan orsaka skador.

Kemiskt är IgA ett glykoprotein som består av två antikroppskedjor (tunga och lätta kedjor) och en så kallad sekretorisk komponent som gör det stabilt i slemhinnemiljön. Den sekretoriska formen, kallad sekretoriskt IgA (sIgA), är särskilt anpassad för att motstå enzymatisk nedbrytning i slemhinnor och för att effektivt binda till patogener. Biologiskt fungerar IgA genom att:

  • Neutralisera patogener då IgA binder till bakterier, virus och toxiner, vilket förhindrar att de fäster vid kroppens celler och orsakar skador.
  • Agglutination då IgA kan klumpa ihop mikroorganismer, vilket gör dem lättare att eliminera genom slemhinnans naturliga rengöringsprocesser, som hosta, nysningar eller tarmrörelser.
  • Interaktion med immunceller då IgA samverkar med andra delar av immunsystemet genom att signalera till immunceller som makrofager och neutrofiler, vilket underlättar eliminering.
  • Skydda mikrobiomet då IgA bidrar till att upprätthålla balansen i kroppens mikrobiom genom att binda till ”vänliga” bakterier och förhindra att de tränger in i vävnader där de kan orsaka inflammation.

Produktion och transport

IgA produceras av plasmaceller i slemhinnornas underliggande vävnad. De transporteras sedan till slemhinnans yta genom epitelceller med hjälp av en receptor som klyvs under processen och bildar den sekretoriska komponenten. Denna mekanism säkerställer att IgA kan utsöndras till saliv, tårar, bröstmjölk och andra kroppsvätskor för att skydda mot infektioner.

IgA:s roll i bröstmjölk

IgA är särskilt viktigt för nyfödda eftersom det överförs från modern till barnet genom bröstmjölken. Detta ger barnet ett passivt skydd mot infektioner under de första månaderna innan det egna immunsystemet är fullt utvecklat.

Varför är immunglobulin A (IgA) viktigt?

IgA är viktigt eftersom det utgör en central del av kroppens första försvar mot infektioner. Genom att neutralisera patogener på slemhinnornas ytor, förhindrar IgA infektioner och minskar risken för att skadliga mikroorganismer tränger in i kroppens vävnader. Förhöjda eller sänkta nivåer av IgA kan vara tecken på immunologiska störningar. Höga nivåer av IgA kan indikera en inflammatorisk eller autoimmun sjukdom, medan låga nivåer kan tyda på immunbrist eller en nedsatt förmåga att försvara sig mot infektioner. IgA-brist är en av de vanligaste primära immunbristsjukdomarna och kan leda till ökad risk för luftvägs- och mag-tarminfektioner.

Varför tas blodprov för analys av immunglobulin A (IgA)?

Blodprov för att mäta IgA-nivåer tas för att utvärdera kroppens immunsystem och identifiera eventuella immunologiska problem. Låga nivåer av IgA kan tyda på ett svagt immunförsvar, vilket gör kroppen mer sårbar för infektioner, särskilt i de områden som är skyddade av slemhinnor. Höga nivåer av IgA kan vara tecken på en aktiv inflammatorisk eller autoimmun sjukdom, som till exempel Celiaki eller autoimmuna sjukdomar som påverkar tarmen. Genom att analysera IgA-nivåerna kan man få värdefull information om immunstatus.

Blodprov för analys av IgA kan beställas som ett enskilt IgA prov.

Vad är S-IgA?

S-IgA är en analys som mäter immunglobulin A i serum som är den vätska som återstår efter att blodet har koagulerat. Koagulationsfaktorer som fibrinogen förbrukas under processen, vilket gör serum till ett renare provmaterial. Detta är en fördel vid IgA-analys, eftersom frånvaron av koagulationsfaktorer minskar risken för störningar och ospecifika reaktioner som kan påverka analysens precision.

Plasma, som är den vätska som erhålls genom att förhindra koagulering med hjälp av antikoagulantia, innehåller koagulationsfaktorer och kan också användas för IgA-analys. Dock föredras serum eftersom det ger mer tillförlitliga och exakta resultat.

Karolinska, Unilabs och SYNLAB analyserar IgA i serum.

Vad är referensintervallet för IgA?

Referensintervallet för IgA varierar beroende på ålder och laboratoriets mätmetod.

  • För vuxna 18 år eller äldre ligger referensintervallet för IgA enligt Unilabs på mellan 0,9 och 4,5 g/L. SYNLAB anger samma referensintervall som Unilabs.
  • Karolinskas referensintervall för IgA är mellan 0,88 och 4,5 g/L för personer 18 år eller äldre.

g/L står för gram per liter.

Vid högt värde

Förhöjda IgA nivåer kan indikera en rad underliggande tillstånd eller sjukdomar som påverkar olika organ och system. När nivåerna av IgA i blodet är förhöjda, kan det vara ett tecken på både lokal inflammation och systemiska sjukdomar.

Förhöjda IgA-nivåer kan förekomma vid kroniska sjukdomar i organ som tarmar, lever, njurar och lungor. Exempelvis kan tillstånd som kronisk leversjukdom som levercirros, eller inflammatoriska tarmsjukdomar, som Crohns sjukdom och ulcerös kolit, leda till högre IgA-nivåer. Även infektioner och vissa autoimmuna sjukdomar kan orsaka en ökning av IgA-produktionen.

En särskild form av förhöjda IgA-nivåer kallas monoklonal IgA-ökning, där antikroppar produceras av en enda klon av immunceller. Detta är vanligtvis kopplat till lymfoproliferativa sjukdomar, såsom IgA-myelom, en typ av cancer som påverkar plasmaceller.

Vid lågt värde

Låga nivåer av IgA kan bero på olika orsaker och delas in i sekundär brist och primär brist.

Sekundär IgA-brist kan uppstå som en följd av sjukdomar som påverkar benmärgen, lymfoproliferativa tillstånd eller immunsuppressiv behandling, där kroppens produktion av antikroppar hämmas. Primär IgA-brist är däremot ärftlig och beror på en medfödd defekt i immunsystemet.

Många personer med IgA-brist är asymtomatiska och lever utan märkbara problem. För vissa kan dock bristen leda till en ökad risk för bakteriella infektioner, särskilt i luftvägarna och mag-tarmkanalen.

Ärftlig IgA-brist är relativt vanlig bland skandinaver och är ofta associerad med en högre frekvens av autoimmuna sjukdomar som celiaki, tyreoideasjukdomar, typ 1-diabetes och systemisk lupus erythematosus (SLE).