Diabetes är ett benämningsnamn på flera sjukdomar. De två vanligaste diabetestyperna är typ 1-diabetes och typ 2-diabetes.
Läs mer om Mediseras blodsockertest.
Olika typer av diabetes
Utöver diabetes typ 1 och 2 finns även andra typer av diabetes, exempelvis LADA, MODY och graviditetsdiabetes. LADA står för Latent Autoimmune Diabetes in Adults och den liknar typ 1 diabetes men insjuknandet sker långsammare och med mindre symptom. MODY står för Maturity Onset Diabetes in Young och är en ärftlig typ av diabetes som ofta visar sig runt 25-års ålder. MODY påminner mer om typ 2 diabetes.
Diabetes symptom hos män och kvinnor
Både män och kvinnor kan uppleva följande symtom på odiagnostiserad diabetes:
- ökad törst och hunger
- ökad urinering
- viktminskning eller ökning som inte har någon uppenbar orsak
- trötthet
- suddig syn
- sår som läker långsamt
- illamående
- huvudvärk
- hudinfektioner
- fläckar av mörkare hud i områden av kroppen som har veck
- irritabilitet
- andedräkt som har en söt, fruktig eller aceton lukt
- minskad känsel i händer eller fötter
Viktigt att komma ihåg är att många personer med typ 2-diabetes inte nödvändigtvis behöver ha märkbara symptom.
Typ 1-diabetes
Typ 1 diabetes förekommer oftast hos yngre och kännetecknas av att den drabbade personen blir trött, törstig och går ned i vikt. Oftast förekommer även muntorrhet. Orsaken till symptomen är att bukspottskörteln inte fungerar som den ska. Den producerar inte tillräckligt med insulin eftersom en autoimmun sjukdom får immunförsvaret att förstöra kroppens betaceller, som behövs för insulinproduktionen.
Insulin och Glukos
När insulinnivån i kroppen blir låg får kroppen svårt att använda glukos. Detta är en av insulinets uppgifter, det vill säga att hjälpa cellerna att ta upp näringsämnen och på så sätt sänka glukosnivån. Så småningom börjar kroppen bryta ner fett och protein från kroppens egna depåer för att få energi, vilket bland annat leder till att pH-värdet i blodet sjunker och att du får fler allvarliga bekymmer. Risken för att drabbas av typ-1 diabetes är något högre om ena eller båda föräldrarna har typ-1 diabetes. Typ-1 diabetes kan behandlas genom insulininjektioner, antingen genom sprutor som man tar själv eller genom en insulinpump.
Det finns flera sätt att undersöka ifall du lider av typ-1 diabetes. Bland annat undersöks blodets glukosnivå och HbA1c (långtidsblodsocker).
Typ 2-diabetes
Denna typ av diabetes innebär i princip att kroppen är resistent mot insulin. Symptomen syns bland annat i att man kissar mer och blir törstigare. Personer som lider av fetma har större risk för att få typ 2 diabetes. Detta är den allra vanligaste diabetestypen, den står för runt 90 procent av alla fall.
Typ 2 diabetes är ärftligt. Om en förälder har diabetes typ 2, löper barnet en förhöjd risk att också insjukna någon gång under sin livstid. Man inte kan bli frisk från diabetes typ 2, däremot symptomfri.
Glukoshalten mäts regelbundet
Även för denna typ av diabetes undersöks HbA1c (långtidsblodsocker) och glukos. HbA1c visar hur blodsockret sett ut under en längre period, cirka två till tre månader. Glukos mäter hur blodsockret ser ut vid testögonblicket. Personer som har diabetes måste mäta glukoshalten regelbundet för att kunna injicera sig själva med insulin vid rätt tidpunkter.
Typ 2 diabetes kan du oftast upptäcka tidigt ifall du har eller är på väg att få. Då finns möjlighet att förebygga detta genom att göra förändringar i livsstil och kost.
C-peptid och Insulin
C-peptid är ett biämne som bildas när kroppen producerar insulin. C-peptid stannar kvar i blodet under en längre period jämfört med insulin, varför C-peptid utgör en bra indikator; tror man att insulinproduktionen är obalanserad kan en analys av C-peptid ge en bild av hur insulinproduktionen ser ut. Olika typer av diabetes kan påverka C-peptidvärdet i blodet på olika sätt. Genom att analysera C-peptid kan man se vilken typ av diabetes det handlar om. Bedömningen behöver dock kompletteras med annan information än endast ett blodprov för att kunna ställa diagnos.
