Leukocyter (LPK)
Leukocyter, eller vita blodkroppar, är en viktig del av immunförsvaret och spelar en roll i att skydda kroppen mot infektioner, motverka sjukdomar och bidra till sårläkning. Leukocyterna ansvarar för att identifiera, bekämpa och eliminera patogener som bakterier, virus och andra främmande ämnen. De bildas i benmärgen och cirkulerar i blodet och lymfsystemet, där de övervakar och reagerar på tecken på infektion, inflammation eller skada.
LPK eller leukocytpartikelkoncentrationen, mäter det totala antalet vita blodkroppar i en volym blod, vanligtvis en liter, och används för att bedöma kroppens immunstatus och upptäcka olika sjukdomstillstånd.
Vad är leukocyter?
Leukocyterna produceras i benmärgen och finns i blod, lymfsystem och andra delar av kroppen. De delas in i fem huvudtyper med specifika roller. De fem huvudtyperna är neutrofiler, lymfocyter, monocyter, eosinofiler och basofiler.
- Neutrofiler är de vanligaste leukocyterna som bekämpar bakterier och svamp genom att snabbt reagera på infektioner. De är en del av kroppens första försvarslinje och eliminerar mikroorganismer genom att äta celler (fagocytos). De attraheras till infektionsplatsen av kemiska signaler, som cytokiner och kemokiner, i en process som kallas kemotaxi. När de når målet fagocyterar de patogenerna och använder lysosomala enzymer och reaktiva syreradikaler för att bryta ner dem.
- Lymfocyter delas in i B-celler, T-celler och naturliga mördarceller (NK-celler). De spelar en viktig roll i det adaptiva immunförsvaret genom att producera antikroppar, koordinera immunsvar och bekämpa virusinfekterade och cancerogena celler.
- B-celler producerar antikroppar som specifikt binder till antigener på patogener för att neutralisera dem eller markera dem för förstörelse av andra immunceller.
- T-celler inkluderar cytotoxiska T-celler som dödar infekterade celler direkt genom att frisätta perforiner och granzymer, samt hjälpar-T-celler som frisätter cytokiner för att förstärka immunsvaret.
- NK-celler känner igen och dödar infekterade eller tumöromvandlade celler genom att frisätta toxiner som förstör cellmembranen.
- Monocyter omvandlas till makrofager och dendritiska celler när de når vävnaderna. De hjälper till att eliminera döda celler, bekämpa patogener och initiera immunsvar genom att presentera antigen för lymfocyter. Makrofager är starkt fagocyterande och fungerar som ”städare” i kroppen. De bryter ner patogener och döda celler med hjälp av enzymer som proteaser och lipaser. De producerar också proinflammatoriska cytokiner för att signalera andra immunceller.
- Eosinofiler är specialiserade på att bekämpa parasitinfektioner och är involverade i allergiska reaktioner. De frigör enzymer som kan bryta ner stora patogener och frisätter giftiga proteiner och enzymer som attackerar parasiter som mastcelltrypas.
- Basofiler är de minst vanliga, men spelar en roll vid allergiska och inflammatoriska reaktioner genom att frisätta histamin och andra ämnen som bidrar till inflammation. Histamin orsakar bland annat kärlutvidgning och ökat blodflöde till infekterade eller skadade områden.
Leukocyterna arbetar tillsammans för att skydda kroppen mot infektioner, läka skador och upprätthålla en balans i immunförsvaret. Obalans eller avvikelse i mängden vita blodkroppar i blodet, eller i någon av dessa huvudtyper, kan vara en indikation på infektion, inflammation, allergi eller blodsjukdomar.
Komplexa kemiska processer
Kemiskt fungerar leukocyterna genom en serie komplexa processer som aktiveras vid immunologiska hot. De använder en kombination av kemiska signaler, enzymaktivitet och receptorstyrd bindning för att upptäcka och neutralisera skadliga ämnen. Leukocyternas funktion styrs av ett nätverk av kemiska signaler. Exempel på aktiviteter är:
- Cytokiner är små proteiner som fungerar som signalmolekyler. De reglerar immunsystemet genom att stimulera tillväxt, aktivering och rekrytering av immunceller.
- Kemokiner är en särskild typ av cytokiner som lockar leukocyter till infektionsställen via kemotaxi.
- Komplementproteiner samverkar med leukocyter för att märka patogener och underlätta fagocytos.
Leukocyterna använder en rad enzymer för att utföra sina funktioner, till exempel:
- Myeloperoxidas (MPO) som producerar hypoklorsyra (HOCl), en stark antimikrobiell substans
- Proteaser och lysozymer som bryter ner patogenernas cellväggar och proteiner
- Oxidativa enzymer som skapar reaktiva syreradikaler, som superoxid, för att döda patogener
Efter att hotet är neutraliserat dämpar leukocyterna immunsvaret för att undvika vävnadsskador. Regulatoriska T-celler och antiinflammatoriska cytokiner som interleukin-10 (IL-10), bidrar till att återställa balansen. Döda leukocyter och avfallsprodukter tas upp och bryts ner av makrofager, vilket markerar avslutningen av immunsvaret.
Vad betyder LPK?
LPK står för Leukocytpartikelkoncentration och används för att beskriva koncentrationen av leukocyter i en volym med blod. LPK mäts vanligtvis i enheten x 10⁹/L som innebär antal miljarder leukocyter per liter blod. I vissa sammanhang kan leukocyter också uttryckas i antal per mikroliter (μL).
Leukocytpartikelkoncentrationen är alltså ett värde som inkluderar alla fem huvudtyper av leukocyter i blodet. Det går också att få en bild av fördelningen av dessa huvudtyper av leukocyter genom en så kallad differentialräkning.
Varför är leukocyter (LPK) viktigt?
Analys av partikelkoncentrationen av leukocyter (LPK) är viktig av flera skäl. För det första fungerar LPK som en indikator på immunfunktion och kan hjälpa till att diagnostisera infektioner genom att visa förhöjda nivåer vid bakterie-, virus- eller svampinfektioner. LPK används också för att utvärdera inflammation och kan avslöja underliggande sjukdomar som autoimmuna tillstånd. Vidare ger leukocytnivåerna insikt om blodsjukdomar som leukemi och lymfom, samt om effekterna av behandlingar som kemoterapi. Ett avvikande LPK kan tyda på olika tillstånd där ett:
- Förhöjt antal leukocyter (leukocytos) kan indikera en pågående infektion, inflammation, stress, allergier eller vissa blodsjukdomar som leukemi.
- Minskat antal leukocyter (leukopeni) kan indikera virusinfektioner, autoimmuna sjukdomar, benmärgsskador eller effekter av vissa läkemedel som kemoterapi.
Varför tas blodprov för analys av leukocyter?
Genom att kontrollera antalet leukocyter i blodet kan man se om kroppen håller på att bekämpa en infektion, inflammation eller sjukdom. Det går även att se om något påverkar kroppens förmåga att tillverka leukocyter, vilket i sin tur innebär att kroppens immunförsvar inte fungerar optimalt. Blodprov för LPK tas ofta som en del av en blodstatus och används för att:
- Identifiera och övervaka infektioner eller inflammatoriska tillstånd.
- Upptäcka blodsjukdomar, som leukemi eller lymfom.
- Utvärdera immunsystemets funktion hos patienter med återkommande infektioner.
- Följa upp effekten av behandlingar som påverkar benmärgen eller immunsystemet, till exempel kemoterapi.
LPK ingår bland annat i hälsokontroll stor och kan beställas som ett enskilt LPK-prov.
Vad betyder B-LPK och Leukocyter, partikelkoncentration (B-)?
Laboratoriernas namn för leukocyter skrivs som B-LPK, där ”LPK” står för leukocytpartikelkoncentration och ”B-” anger att mätningen görs i blod. Detta är en standardiserad notation som används inom klinisk kemi för att ange analysens fokus och provmaterial. Eftersom leukocyterna cirkulerar i blodomloppet utförs analysen på ett helblodprov vilket inkluderar alla celltyper och plasma.
B-LPK följer den standardiserade nomenklaturen som används i sjukvården för att säkerställa tydlig och konsekvent rapportering av laboratorieresultat.
B- LPK (leukocyter, partikelkoncentration) används av Unilabs och Leukocyter, partikelkoncentration (B-) av Karolinska och SYNLAB.
Var är referensintervallet för leukocyter (LPK)?
Unilabs, Karolinskas och SYNLABs referensvärde för LPK för vuxna män och kvinnor 18 år eller äldre är 3,5 till 8,8 x 109/L, eller med andra ord 3,3 till 8,8 miljarder vita blodkroppar per liter blod.
Vid högt värde
Ett förhöjt antal leukocyter i blodet kallas leukocytos och är ofta en indikation på att kroppen reagerar på en infektion, inflammation eller annan typ av stress. Det kan också vara kopplat till olika sjukdomar. Vanligtvis innebär ett högre värde av vita blodkroppar att kroppen bekämpar bakterier eller virus, men det kan även finnas andra orsaker.
Infektioner är en vanlig orsak till förhöjda leukocytvärden, då kroppen producerar fler vita blodkroppar för att hantera patogener. Inflammatoriska sjukdomar som reumatoid artrit och inflammatoriska tarmsjukdomar kan också leda till ett ökat antal leukocyter som svar på kronisk inflammation. Blodsjukdomar som till exempel leukemi och andra myeloproliferativa sjukdomar kännetecknas av en överproduktion av vita blodkroppar i benmärgen.
Förhöjda värden kan också uppstå vid tillfälliga tillstånd som fysisk ansträngning eller stress, då kroppen tillfälligt mobiliserar fler vita blodkroppar. Dessa ökningar är oftast övergående och inte patologiska.
LPK mäter totala antalet vita blodkroppar i blodet och ger inte information om någon av de fem huvudtyperna av leukocyter i blodet är förhöjt. För det krävs en så kallad differentialräkning som kan ge ytterligare information om:
- Neutrofiler (Neutrofili) där höga nivåer ofta ses vid bakteriella infektioner, akuta inflammatoriska tillstånd, stress, vävnadsskada (t.ex. hjärtinfarkt eller trauma) eller som en följd av kortisonbehandling.
- Lymfocyter (Lymfocytos) där höga nivåer förekommer vid virusinfektioner som mononukleos, influensa eller hepatit, samt vid vissa bakterieinfektioner som kikhosta. Höga nivåer kan också ses vid kroniska inflammatoriska sjukdomar eller blodsjukdomar som kronisk lymfatisk leukemi.
- Monocyter (Monocytos) där förhöjda nivåer kan indikera kroniska infektioner som tuberkulos, autoimmuna sjukdomar som lupus och reumatoid artrit, återhämtning efter akuta infektioner eller vissa typer av cancer, exempelvis myelodysplastiskt syndrom.
- Eosinofiler (Eosinofili) där höga nivåer är vanliga vid allergiska reaktioner som astma och hösnuva, parasitinfektioner, vissa hudsjukdomar och kroniska inflammatoriska tillstånd som eosinofil esofagit.
- Basofiler (Basofili) där förhöjda nivåer kan förekomma vid allergiska reaktioner, kroniska inflammatoriska sjukdomar, sköldkörtelrubbningar som hypotyreos eller blodsjukdomar som kronisk myeloisk leukemi.
Vid lågt värde
Ett lågt värde av vita blodkroppar eller leukopeni kan indikera underliggande sjukdomar eller påverkan av vissa läkemedel och behandlingar. Det kan också tyda på att immunförsvaret är försvagat eller att kroppen har en brist på viktiga näringsämnen som vitamin B12 och folsyra som behövs för blodbildningen.
Virusinfektioner, som influensa eller HIV, kan minska antalet vita blodkroppar genom att påverka deras produktion eller livslängd. Benmärgsskador som ofta orsakas av kemoterapi eller strålbehandling kan också leda till en minskad produktion av vita blodkroppar. Autoimmuna sjukdomar, som lupus eller reumatoid artrit, kan minska leukocytantalet genom att immunsystemet angriper sina egna celler.
Vissa mediciner som immunsuppressiva läkemedel eller antibiotika kan också orsaka låga leukocytvärden. Dessa effekter kan ses vid behandling av olika sjukdomar där immunsystemet behöver kontrolleras, som vid organtransplantation eller kroniska inflammatoriska tillstånd.
LPK mäter totala antalet vita blodkroppar i blodet och ger inte information om någon av de fem huvudtyperna av leukocyter i blodet är lågt. För det krävs en så kallad differentialräkning som kan ge ytterligare information om:
- Neutrofiler (Neutropeni) där låga nivåer kan bero på virusinfektioner, autoimmuna sjukdomar, benmärgssjukdomar, kemoterapi eller vissa läkemedel. Allvarlig neutropeni innebär en ökad risk för infektioner.
- Lymfocyter (Lymfopeni) där låga nivåer kan orsakas av immunbristtillstånd som HIV, kortisonbehandling, strålbehandling, kemoterapi eller allvarliga bakterieinfektioner som sepsis.
- Monocyter (Monocytopeni) där låga nivåer är ovanliga, men kan förekomma vid benmärgssvikt, kortisonbehandling eller svåra infektioner som utarmar leukocyterna.
- Eosinofiler (Eosinopeni) där låga nivåer sällan är kliniskt betydelsefulla, men kan observeras vid akut stress, kortisonbehandling eller akuta infektioner.
- Basofiler (Basopeni) där låga nivåer oftast inte är betydelsefulla, men kan ses vid akuta stressreaktioner, hypertyreos eller som en effekt av kortisonbehandling.