LD prov – vävnadsskada
Blodprovet för LD mäter laktatdehydrogenas i blodet. Följande ingår i provet:
- Analys av LD (laktatdehydrogenas). P-LD (plasma) analyseras av Karolinska, och S-LD av Unilabs och SYNLAB.
- Blodprovstagning på Karolinska, Unilabs eller SYNLAB drop-in (tidsbokning på ett fåtal orter)
- Ett läkarkommenterat provsvar online i ”Min Journal” som du loggar in med via Bank-ID och kommer åt via mobil, surfplatta och dator (du behöver inte skapa ett konto)
- En analys som konstaterar normala eller avvikande blodvärden jämfört med referensvärden
- Ett telefonsamtal från ansvarig läkare vid gravt avvikande provsvar
- Du kan ta blodprovet direkt efter beställning
Provtagningsanvisningar: Du behöver inte fasta eller ta detta blodprov vid en specifik tidpunkt på dygnet.
Vad är LD?
LD, eller laktatdehydrogenas, är ett enzym som finns i nästan alla kroppens celler och som spelar en roll i cellernas energiproduktion. Enzymet är involverat i omvandlingen av laktat till pyruvat och omvänt, vilket är en del av kroppens metabolism.
LD finns i höga koncentrationer i vävnader som hjärta, lever, njurar, muskler, lungor och röda blodkroppar. När celler skadas eller dör, frisätts LD i blodet. Ett LD-test mäter mängden laktatdehydrogenas i blodet och kan användas för att bedöma cellskador eller sjukdomar som påverkar dessa organ.
Förhöjd LD-nivå ses vid olika sjukdomar med cellsönderfall/vävnadsskada som kan ha att göra med hjärtmuskulatur, muskler kopplat till skelettet eller levern. Analysen ger inte svar på var i kroppen som vävnadsskadan finns någonstans.
LD kallas även LDH.
Varför mäter man LD?
Blodprov för analys av LD används för att identifiera och övervaka tillstånd som orsakar cellskada eller vävnadsnedbrytning. Vanliga tillstånd där LD kan vara förhöjt inkluderar:
- Skada på hjärtat då LD-nivåerna stiger när hjärtvävnad skadas
- Sjukdomar som hepatit, levercirros eller gallgångsobstruktion kan leda till förhöjda LD-värden
- Njurproblem kan öka LD-nivåerna om njurvävnaden påverkas
- Muskelskador, muskeldystrofi eller andra muskelsjukdomar kan leda till ökat LD
- Vid sjukdomar som påverkar de röda blodkropparna, exempelvis hemolytisk anemi, kan LD-värden stiga