Uppföljning celiaki – Svenska Celiakiförbundet

Beställ Uppföljning celiaki – Svenska Celiakiförbundet

Du kan ta blodprovet redan minuter efter beställning drop-in (tidsbokning på mindre orter). Provtagningen håller hög klinisk standard genom samarbete med Karolinska Universitetslaboratoriet, Unilabs och SYNLAB. Du får ett läkarkommenterat svar i ”Min Journal” som du hittar här på Medisera.se inom två till sex bankdagar från den tidpunkt blodprovet tas.

Frågor och svar

Om provet

För vem passar Uppföljning celiaki – Svenska Celiakiförbundet?

Denna blodpanel passar dig som vill genomföra en grundläggande egenkontroll via blodprov och som har diagnosen celiaki. Hälsokontrollen omfattar 7 stycken analyser: Hb (hemoglobin), järndepå, vitaminerna folat (B9) och kobalamin (B12) samt sköldkörtel (TSH) och inflammation (CRP).

Vilka blodprov är bra att ta om man har celiaki?

Vid uppföljning av celiaki används främst blodprov för att bedöma immunologiskt svar och näringsstatus. Dessa tester hjälper till att bedöma om tarmen återhämtar sig och om eventuella näringsbrister behöver åtgärdas.

Immunologiska blodprover om man har celiaki

• Transglutaminas – glutentest – Vanligaste testet för att följa upp glutenfri kost. Sjunker normalt vid god följsamhet.
• Total IgA – Tas för att utesluta IgA-brist, vilket kan påverka Transglutaminas-ak IgA resultatet.
• Endomysiumantikroppar (EMA-IgA) – Används ibland som kompletterande test. Medisera kan tyvärr inte erbjuda detta test.

Järnstatus, blodbrist, D- och B-vitamin för att upptäcka näringsbrist vid celiaki

• Järnstatus (järn, ferritin, transferrinmättnad) – Bedömer järnbrist som kan uppstå vid malabsorption.
• Blodstatus (Hb, MCV, MCH) – För att upptäcka anemi eller förändringar kopplade till näringsbrist. Beställ Blodstatus – panel
• Vitamin D (25-OH-D) – Kan vara lågt vid tarmpåverkan vid celiaki.
• Vitamin B12 och folat – Utvärderar upptaget av viktiga vitaminer.

Här kan du beställa enskilda blodprover för järnstatus, blodbrist och B-vitamin.

Ska personer med celiaki ta D-vitaminprov regelbundet?

Ja, det rekommenderas, eftersom celiaki kan påverka upptaget av D-vitamin och öka risken för osteoporos, rekommenderas regelbundna mätningar av 25-OH-D. Vid brist kan tillskott behövas för att säkerställa ett tillräckligt intag. Beställ D-vitamintest.

Kan man få kalciumbrist om man har celiaki?

Ja, kalciumbrist vid celiaki kan uppstå av flera orsaker. Celiaki är en autoimmun sjukdom där kroppen reagerar på gluten och skadar tarmarna. När tunntarmen är skadad, påverkas dess förmåga att ta upp näringsämnen, inklusive kalcium. Här är några specifika orsaker till varför kalciumbrist kan uppkomma vid celiaki:

• Nedsatt näringsupptag: Skador på tarmens slemhinna vid celiaki minskar dess förmåga att absorbera näringsämnen, inklusive kalcium, vilket kan leda till brist.
• Osteoporos: Personer med celiaki har en ökad risk för att utveckla osteoporos (benskörhet) eftersom långvarig kalciumbrist kan påverka benhälsan.
• D-vitaminbrist: D-vitamin är viktigt för att kroppen ska kunna ta upp kalcium och vid celiaki kan upptaget av D-vitamin vara nedsatt. Om man har brist på D-vitamin påverkar detta även nivåerna av kalcium i kroppen.
• Förändrad kosthållning: Eftersom personer med celiaki måste följa en strikt glutenfri kost, kan deras kost ibland bli mer ensidig eller mindre näringsrik, vilket kan påverka kalciumintaget.

För att motverka kalciumbrist vid celiaki rekommenderas det ofta att äta kalciumrika livsmedel och eventuellt ta kalciumtillskott, särskilt om man har en lång historia av sjukdomen och tarmarna inte har läkt helt. Det är också viktigt att se till att man får tillräckligt med D-vitamin, då detta hjälper kroppen att ta upp kalcium. Beställ kalcium prov

Kan man ha zinkbrist om man har celiaki?

Ja, om man har celiaki är risken större att man lider av brist på zink. Beställ zinktest. Här kan du läsa mer om zink och kalciumbrist.

Kan celiaki påverka levervärden i blodprover?

Ja, vissa personer med celiaki kan ha förhöjda levervärden som ALAT och ASAT. Dessa brukar normaliseras efter en tid på glutenfri kost, men om de förblir förhöjda kan andra orsaker behöva utredas.

Behöver man testa sitt blodsocker om man har celiaki?

När man har celiaki kan man få problem med blodsockernivåer som kopplas till diabetes. Beställ Blodsockertest – Diabetes

Benskörhet och celiaki, hur hänger det ihop?

Parathormon (PTH) produceras av bisköldkörtlarna och har som huvuduppgift att reglera kalciumnivåerna i blodet. PTH hjälper till att reglera kalciumhalten i blodet genom att frigöra kalcium från ben, öka absorptionen i tarmen och minska utsöndringen via njurarna. När kalciumhalten i blodet sjunker för mycket, utsöndras mer PTH för att höja kalciumnivån. Om PTH är förhöjt under lång tid kan det leda till ökad benförlust, vilket ökar risken för benskörhet. Både kalciumbrist och förhöjda PTH-nivåer är viktiga faktorer i att följa och förebygga utvecklingen av osteoporos. Beställ test – Bisköldkörtel, PTH (parathormon).

Sköldkörtel och celiaki

Om du vill komplettera Uppföljning celiaki – Svenska Celiakiförbundet med analys av även T3 (fritt) och T4 (fritt) kan du beställa Sköldkörteltest Bas – innehåller även T3 och T4 (fritt)

Hur ofta bör man ta blodprov vid uppföljning av celiaki?

Efter diagnos rekommenderas vanligtvis blodprov efter 6–12 månader för att kontrollera om Transglutaminas-ak IgA sjunker. Därefter kan prover tas årligen eller vid misstanke om bristtillstånd eller symtom. Individuell bedömning av läkare avgör exakta intervaller, det kan variera från person till person.

Kan blodprover visa om tunntarmen har läkt vid celiaki?

Blodprover som Transglutaminas-ak IgA  och EMA-IgA kan indikera om immunreaktionen mot gluten avtar, men de visar inte direkt tarmslemhinnans läkning. För att säkerställa full återhämtning kan en ny tunntarmsbiopsi behövas, särskilt om symtom kvarstår trots glutenfri kost.

Vad betyder det om Transglutaminas-ak IgA  fortfarande är förhöjt trots glutenfri kost?

Om Transglutaminas-ak IgA inte sjunker trots att du äter glutenfri kost kan det bero på:

• Oavsiktligt intag av gluten
• Långsam normalisering av antikroppsnivåer (kan ta över ett år)
• Felaktigt testresultat eller samtidig annan autoimmun sjukdom

En dietist eller läkare kan hjälpa till att utreda möjliga orsaker.

Kan man ha normala blodprover, men ändå ha celiaki?

Ja, vissa personer med celiaki har låga eller normala antikroppsnivåer, särskilt om de redan ätit glutenfritt före testning. En tunntarmsbiopsi kan i så fall vara nödvändig för diagnos. Dessutom kan personer med IgA-brist ha falskt normala Transglutaminas-ak IgA -nivåer, varför total IgA alltid bör testas samtidigt.

Kan blodprover visa om man fått i sig gluten av misstag?

Värdet på blodprover som Transglutaminas-ak IgA kan öka vid återkommande glutenexponering, men de reagerar inte alltid direkt på enstaka intag. Fekalt kalprotektin eller genomsnittligt antikroppsvärde över tid kan ibland ge en bättre bild. Vid misstanke om glutenintag kan en dietist hjälpa till att granska kosten.

Kan ett negativt Transglutaminas-ak IgA betyda att jag inte har celiaki?

Ett negativt Transglutaminas-ak IgA gör celiaki mindre sannolikt, men det utesluter det inte helt. Om det finns misstanke om celiaki, särskilt vid symtom eller släkthistorik, kan ytterligare tester såsom total IgA (för att utesluta IgA-brist) eller en tunntarmsbiopsi behövas.

Hur lång tid tar det för blodprover att normaliseras efter det att man börjar äta glutenfritt?

Hos de flesta sjunker Transglutaminas-ak IgA gradvis och når normala nivåer inom 6–12 månader efter att gluten uteslutits. Hos vissa kan det dock ta längre tid, särskilt om tarmen var kraftigt skadad vid diagnos eller om små mängder gluten fortfarande oavsiktligt konsumeras.

Behöver man ta blodprover om man mår bra på glutenfri kost?

Ja, även om man mår bra rekommenderas regelbundna blodprover, särskilt för att kontrollera näringsstatus och säkerställa att Transglutaminas-ak IgA sjunker. Vissa kan ha näringsbrister som upptäcks först via blodprov, till exempel låga nivåer av järn eller D-vitamin.

Finns det något blodprov som kan visa om jag är genetiskt benägen att få celiaki?

Ja, HLA-typning kan göras för att undersöka om man har de genetiska varianterna HLA-DQ2 eller HLA-DQ8, som är kopplade till celiaki. Ett negativt resultat utesluter i princip celiaki, men ett positivt resultat innebär bara att man har en genetisk predisposition, inte att man nödvändigtvis utvecklar sjukdomen. Medisera kan tyvärr inte erbjuda DNA testning.

Kan celiaki orsaka lågt blodvärde (anemi)?

Ja, järnbristanemi är vanligt vid obehandlad celiaki eftersom tarmen har svårt att ta upp järn. Även brister på B12 och folat kan påverka blodvärdet. Regelbundna blodprover kan hjälpa till att identifiera och behandla anemi i tid.

Är det farligt om man inte följer upp celiaki med blodprover?

Nej, det är inte farligt, men man rekommenderar att följa upp vissa blodvärden om man har celiaki för att vara på den säkra sidan. Att inte följa upp celiaki kan innebära risk för långsiktiga hälsoproblem som näringsbrister, osteoporos, infertilitet och ökad risk för vissa sjukdomar. Även om man mår bra på glutenfri kost är regelbundna kontroller rekommenderade för att säkerställa att kroppen får tillräckligt med näring. Alla som har celiaki har inte problem med sin näringsstatus, men när man har celiaki ökar risken för vissa näringsbrister.

Vad är fördelen med att genomföra en hälsokontroll via blodprov?

Med blodprover går det att upptäcka avvikande värden som kan påvisa förhöjd risk för vissa sjukdomar. En del blodvärden kan påverkas positivt med förändrad kost eller mer motion medan andra avvikande värden kan betyda att läkare behöver kontaktas.

Varför välja Medisera istället för vårdcentral?

Medisera bör ses som ett komplement till den allmänna vården och inte en tjänst som kan ersätta denna. Vid sjukdom, eller symtom, bör alltid vårdcentral kontaktas för en läkartid. Läkaren avgör i detta fall vilka olika prover som behöver genomföras utifrån ditt mående. En vårdcentral genomför däremot mycket sällan blodprover om personen inte har några sjukdomssymtom. I detta läge kan istället Medisera användas. Via tjänsten kan valfria blodprover beställas och genomföras på valfri tid.

Om provtagningen

Behöver jag tänka på något inför provtagning?

All information om vad du behöver tänka på inför provtagning anges i det mail som skickas ut efter beställning. Det enda du behöver ta med dig är godkänd legitimation.

Hur sker tidsbokning och provtagning?

Beställ och betala blodprovet via Medisera.se. Vid beställning väljs det provtagningsställe som blodprovet önskas lämnas på. En digital remiss kommer i detta läge skickas direkt till det valda provtagningsstället. Gå sedan till provtagningsstället under deras drop-in tider (tidsbokning behöver enbart i vissa fall ske). Mellan 2 och 6 dagar efter att blodprovet har genomförts kommer provresultaten presenteras under ”Min Journal”.

När kan provtagning ske?

Provtagning kan genomföras från och med några minuter efter att beställning av blodprovet har genomförts. Remissen, som automatiskt skickas till provtagningsstället, är sedan aktiv är tre månader. Under denna period behöver alltså blodprovet lämnas.

Om resultatet

Får jag alltid en kommentar av läkare?

Ja, samtliga tester analyseras och kommenteras av läkare.

Kan Medisera sätta sjukdomsdiagnos?

Nej, blodproverna används för att upptäcka avvikande värden och eventuellt följa utvecklingen av dessa värden över tid. En läkare behöver både blodprover och andra prover för att kunna ställa en diagnos.

Jag kan inte logga in på ”Min Journal” och se provresultaten

Är det första gången du använder Medisera´s tjänst? I så fall kommer det bli möjligt att logga in till ”Min Journal” först när provresultaten blir tillgängliga. Detta meddelas via sms och mail. Har du genomfört blodprover via Medisera tidigare? Kontakta kundtjänst så hjälper vi till i frågan.