Allergi innebär att kroppens immunförsvar reagerar mot ämnen som normalt är ofarliga. Dessa ämnen kallas allergener och kan finnas i luften, maten, huden eller i olika miljöer omkring oss.
Vanliga allergier i Sverige är pollenallergi, pälsdjursallergi, kvalsterallergi, mögelallergi och olika former av födoämnesallergi. Symtomen kan variera från milda besvär som nysningar och kliande ögon till mer uttalade reaktioner som andningsbesvär eller kraftig svullnad.
Allergi hänger nära samman med immunförsvaret och inflammation. Vid allergiska reaktioner aktiveras olika immunceller och inflammatoriska ämnen som kan påverka luftvägar, hud, ögon, mage och tarm.
Vad är allergi?
Vid allergi reagerar immunförsvaret på ämnen som kroppen egentligen borde tolerera. Kroppen bildar då en immunologisk reaktion som kan ge olika symtom beroende på vilket organ som påverkas.
Vanliga symtom vid allergi är:
- Nysningar och rinnsnuva.
- Nästäppa.
- Kliande eller rinnande ögon.
- Hudutslag eller klåda.
- Hosta och andningsbesvär.
- Magbesvär.
- Svullnad i mun eller svalg.
Symtomen kan komma snabbt eller utvecklas mer gradvis beroende på vilken typ av allergi det handlar om.
Allergi kan utvecklas både i barndomen och senare i livet, även hos personer som tidigare inte haft några allergiska besvär.
Allergi och inflammation
Allergiska reaktioner innebär att immunförsvaret aktiveras och att inflammation uppstår i kroppen. Inflammationen kan påverka luftvägar, hud, ögon eller mag-tarmkanal beroende på vilken allergi det handlar om.
Allergener och immunförsvaret
Allergener är ämnen som kan utlösa allergiska reaktioner hos känsliga personer. Det kan exempelvis vara pollen, pälsdjursallergen, kvalster, mögel eller proteiner i mat.
Vid allergi aktiveras immunförsvaret och kroppen kan bilda IgE-antikroppar mot det aktuella allergenet. När allergenet senare kommer i kontakt med kroppen kan immunceller frisätta inflammatoriska ämnen som histamin.
Ärftlighet och allergi
Ärftlighet påverkar risken att utveckla allergi. Personer som har nära släktingar med allergi, astma eller atopiskt eksem har ofta en ökad benägenhet att själva utveckla allergiska sjukdomar. Risken är generellt högre om båda föräldrarna har allergi eller annan atopisk sjukdom.
Det är däremot inte själva allergin som ärvs, utan snarare en ökad känslighet i immunförsvaret att reagera mot olika allergener. Vilka allergier som utvecklas kan skilja sig mellan olika personer och påverkas även av miljöfaktorer, exponering, infektioner och livsstil.
Olika typer av allergier
IgE-medierad allergi
IgE-medierad allergi är den vanligaste formen av allergi. Vid denna typ av allergi bildas IgE-antikroppar mot specifika allergener.
Symtomen kommer ofta snabbt efter exponering och kan omfatta klåda, svullnad, rinnsnuva, nässelutslag eller andningsbesvär.
Vanliga IgE-medierade allergier är:
- Pollenallergi.
- Pälsdjursallergi.
- Kvalsterallergi.
- Mögelallergi.
- Nötallergi.
- Födoämnesallergi.
Icke-IgE-medierad allergi
Alla allergiska eller immunologiska reaktioner är inte IgE-medierade. Vid vissa tillstånd är andra delar av immunförsvaret involverade.
Celiaki är ett exempel på en immunologisk reaktion där gluten utlöser inflammation i tunntarmen. Det är inte en klassisk IgE-allergi.
Födoämnesallergi och födoämnesöverkänslighet
Besvär efter mat kan bero på allergi, men även på annan överkänslighet. Vid födoämnesallergi är immunförsvaret involverat, medan överkänslighet ibland kan bero på exempelvis enzymbrist eller känslighet för vissa ämnen.
Laktosintolerans är ett exempel på icke-allergisk överkänslighet där kroppen har svårt att bryta ned laktos.
Icke-celiakisk glutenkänslighet är ett exempel på överkänslighet där gluten kan ge symtom utan att det handlar om celiaki eller klassisk allergi.
Pollenallergi
Pollenallergi är en av de vanligaste allergierna i Sverige. Symtomen kommer ofta under vissa delar av året när pollenhalterna är höga.
Vanliga besvär är kliande ögon, rinnsnuva, nästäppa, nysningar och trötthet.
Hösnuva är ett vanligt namn för pollenallergi.
Pälsdjursallergi
Pälsdjursallergi orsakas vanligtvis av allergener från hudflagor, saliv eller mjäll från djur. Allergenerna kan spridas i luften och finnas kvar i textilier och möbler.
Vanliga symtom är rinnsnuva, kliande ögon, hosta och ibland astmabesvär.
Kvalsterallergi
Kvalsterallergi är vanligt i inomhusmiljöer och kan ge symtom året runt. Husdammskvalster trivs särskilt i sängar, madrasser och textilier.
Symtomen liknar ofta pollenallergi med nästäppa, rinnsnuva och kliande ögon.
Mögelallergi
Mögelallergi kan uppstå vid exponering för mögelsporer i inomhus- eller utomhusmiljö. Besvären kan vara kopplade till fuktiga miljöer eller vattenskador.
Vanliga symtom är hosta, nästäppa, rinnsnuva och irritation i luftvägarna.
Nötallergi
Nötallergi kan ge allt från mild klåda i munnen till kraftigare allergiska reaktioner. Reaktionernas svårighetsgrad varierar mellan olika personer.
Jordnöt är egentligen en baljväxt, men räknas ofta tillsammans med nötallergier eftersom reaktionerna kan vara tydliga och ibland allvarliga.
Korsallergi
Korsallergi innebär att immunförsvaret reagerar på liknande proteiner i olika ämnen. Personer med pollenallergi kan därför ibland reagera på vissa frukter, grönsaker eller nötter.
Vanliga exempel är björkpollenallergi tillsammans med reaktioner mot äpple, päron, hasselnöt eller stenfrukter.
Symtomen uppstår ofta som klåda eller irritation i mun och svalg direkt efter att man ätit vissa livsmedel.
Säsongsallergi och året-runt-allergi
Vissa allergier ger besvär under specifika delar av året, medan andra kan orsaka symtom året runt.
Pollenallergi är vanligtvis säsongsbunden och varierar beroende på pollensäsong. Allergi mot kvalster, mögel eller pälsdjur kan däremot ge besvär kontinuerligt eftersom exponeringen ofta sker inomhus.
Kontaktallergi
Kontaktallergi uppstår när huden reagerar mot ämnen som den kommer i kontakt med. Vanliga orsaker är nickel, parfymämnen, konserveringsmedel eller vissa kemikalier.
Kontaktallergi skiljer sig från IgE-medierad allergi och orsakas av andra immunologiska mekanismer.
Vanliga symtom är rodnad, klåda, torr hud och eksem.
Allergi och immunreaktioner
Histamin och allergiska reaktioner
Histamin är ett ämne som frisätts från immunceller vid allergiska reaktioner. Det bidrar bland annat till klåda, svullnad, rinnsnuva och irritation i luftvägarna.
Många läkemedel mot allergi är antihistaminer som blockerar histaminets effekter.
Histaminintolerans
Histaminintolerans är inte en klassisk allergi. Besvären tros bero på att kroppen har svårt att bryta ned histamin, vilket kan ge symtom som liknar allergiska reaktioner.
Symtomen kan exempelvis vara huvudvärk, hudrodnad, magbesvär, hjärtklappning eller rinnsnuva efter vissa livsmedel.
Mastceller och histaminfrisättning
Mastceller är immunceller som spelar en viktig roll vid allergiska reaktioner. När allergener binder till IgE-antikroppar på mastceller kan dessa frisätta histamin och andra inflammatoriska ämnen.
Det är en viktig del av den allergiska reaktionen och bidrar till många av de symtom som uppstår vid allergi.
Eosinofiler och allergi
Eosinofiler är en typ av vita blodkroppar som ofta är kopplade till allergi och inflammation i luftvägarna.
Förhöjda nivåer av eosinofiler kan ibland ses vid allergiska sjukdomar, astma eller vissa hudsjukdomar.
Allergi, astma och luftvägsinflammation
Allergi och astma hänger ofta ihop. Allergisk inflammation kan påverka luftvägarna och bidra till hosta, pipande andning och andfåddhet.
Vid allergisk astma kan luftvägarna bli extra känsliga för pollen, pälsdjur, kvalster eller andra allergener.
Atopiskt eksem och atopiska sjukdomar
Atopiskt eksem är vanligt hos personer med allergisk läggning. Allergi, astma och atopiskt eksem förekommer ofta tillsammans och brukar ibland beskrivas som atopiska sjukdomar.
Vid atopiskt eksem är hudbarriären ofta känsligare, vilket kan bidra till torr hud, klåda och inflammation.
Tryptas och mastceller
Tryptas är ett enzym som framför allt finns i mastceller, en typ av immunceller som deltar vid allergiska reaktioner och inflammation.
Basalt tryptas används ibland som markör för mastcellsaktivitet och kan vara relevant vid utredning av exempelvis svåra allergiska reaktioner eller anafylaxi.
Anafylaxi och allvarliga allergiska reaktioner
Anafylaxi är en allvarlig allergisk reaktion som kan utvecklas snabbt och påverka flera organsystem samtidigt.
Symtom kan bland annat vara:
- Svullnad i hals eller luftvägar.
- Andningssvårigheter.
- Kraftig hudreaktion.
- Yrsel eller blodtrycksfall.
- Illamående eller kräkningar.
Vid misstanke om anafylaxi ska akut vård kontaktas omedelbart.
Allergitest via blodprov
Allergitest via blodprov används för att analysera IgE-antikroppar mot olika allergener.
Total IgE och specifikt IgE
Total IgE visar den totala mängden IgE-antikroppar i blodet, medan specifikt IgE analyserar antikroppar mot ett särskilt allergen.
Sensibilisering och allergi
Sensibilisering innebär att immunförsvaret har bildat antikroppar mot ett visst allergen, exempelvis pollen, pälsdjur eller ett födoämne. Det betyder däremot inte alltid att personen får allergiska symtom vid kontakt med ämnet.
Det är vanligt att skilja mellan sensibilisering och klinisk allergi. En person kan ha ett positivt allergitest utan att faktiskt få symtom vid exponering. Därför behöver testresultat tolkas tillsammans med symtom och sjukdomshistoria.
Tolkning av allergitest
Allergitester behöver alltid tolkas tillsammans med symtom och sjukdomshistoria.
Påverkar antihistamin allergiblodprov?
Antihistamin påverkar vanligtvis inte blodprov som mäter IgE-antikroppar på samma sätt som vissa hudtester kan påverkas.
Behandling av allergi
Behandling av allergi kan omfatta antihistaminer, nässpray, ögondroppar, inhalationsläkemedel eller allergivaccination beroende på vilken allergi det gäller.
Vid kraftiga allergier kan adrenalinpenna behövas.
När kan allergitest vara relevant?
Allergitest kan vara relevant vid:
- Återkommande rinnsnuva eller nästäppa.
- Kliande eller rinnande ögon.
- Misstanke om pollenallergi.
- Besvär vid kontakt med djur.
- Misstänkta reaktioner mot mat.
- Återkommande hudutslag eller nässelutslag.
- Misstanke om kvalster- eller mögelallergi.
När bör man söka vård?
Man bör söka vård vid kraftiga allergiska reaktioner, andningsbesvär, svullnad i ansikte eller svalg eller om symtomen påverkar vardagen mycket.
Vid misstanke om anafylaxi ska akut vård kontaktas direkt.
