SR, sänkningsreaktion

Sänkningsreaktionen (SR), även kallad sedimentationshastighet eller erytrocytsedimentationshastighet (ESR), är ett blodprov som används för att mäta hastigheten med vilken röda blodkroppar (erytrocyter) sjunker till botten av ett provrör under en viss tidsperiod. En förhöjd sänkningsreaktion kan indikera inflammation i kroppen, och testet används för att upptäcka och övervaka inflammatoriska tillstånd samt vissa infektioner och autoimmuna sjukdomar.

Vad är SR, sänkan?

SR, som också kallas sänkan eller blodsänka, mäter hur snabbt de röda blodkropparna sjunker till botten av ett rör med blod under en viss tid, vanligtvis en timme. När det finns inflammation i kroppen ökar mängden akutfasproteiner som fibrinogen och immunglobuliner, vilket gör att de röda blodkropparna klibbar ihop och sjunker snabbare. Därför kan en förhöjd SR indikera pågående inflammation eller infektion. Testet används ofta för att bedöma svårighetsgraden av inflammatoriska sjukdomar eller för att övervaka behandlingens effekt.

Mekanismerna bakom sänkan

Röda blodkroppar bär en negativ ytladdning, vilket skapar en elektrisk repulsion mellan cellerna och hjälper dem att förbli separerade i plasma. När koncentrationen av vissa plasmaproteiner ökar påverkas denna balans. Dessa högmolekylära proteiner neutraliserar delvis de röda blodkropparnas negativa laddning, vilket gör att de lättare klumpar ihop sig.

Denna klumpbildning, kallad myntrullebildning, gör att röda blodkroppar bildar staplar som är tyngre än enskilda blodkroppar. Som ett resultat av detta sedimenterar dessa myntrullar snabbare till botten av provröret. Det som händer under SR testet är:

• Normal sänka (lägre värde) blir resultatet när plasmaproteinerna är i normal koncentration och de röda blodkropparna behåller sin negativa laddning varvid cellerna förblir separerade. Detta leder till en långsam sedimentation och ett lågt SR-värde.
• Hög sänka (förhöjt värde) sker vid inflammation eller infektion då mängden fibrinogen och immunglobuliner i plasma ökar. Dessa proteiner främjar myntrullebildning, vilket ökar sedimentationshastigheten. Ju fler röda blodkroppar som klumpar ihop sig, desto snabbare sjunker de till botten, vilket resulterar i ett högre SR-värde.
• Låg sänka (sänkt värde) blir resultatet om blodet innehåller onormalt formade röda blodkroppar som till exempel vid sicklecellsanemi, eller om det finns en hög koncentration av röda blodkroppar (polycytemi) då myntrullebildning förhindras. Detta leder till en långsammare sedimentation.

Sänkan är en enkel och ospecifik markör för att upptäcka inflammatoriska processer i kroppen. Den baseras på den kemiska och fysikaliska interaktionen mellan plasmaproteiner och röda blodkroppar, vilket gör den användbar vid diagnos och uppföljning av inflammatoriska sjukdomar.

Varför är sänkan viktig?

Sänkan är viktig eftersom det fungerar som en generell markör för inflammation i kroppen. Även om det inte pekar på den exakta orsaken till inflammationen, kan det ge ledtrådar om att en infektion, autoimmun sjukdom eller annan inflammatorisk sjukdom är närvarande. Förhöjda nivåer av SR ses ofta vid sjukdomar som reumatoid artrit, inflammatorisk tarmsjukdom, lupus, infektioner, samt vid vissa typer av cancer. Testet kan också användas för att övervaka en sjukdoms utveckling eller hur väl en behandling fungerar.

I dag används dock ofta CRP (C-reaktivt protein) istället för SR, eftersom det ger snabbare och mer specifik information om pågående inflammation.

Fördelar och nackdelar med sänkan

Fördelarna med SR är att det är en enkel och relativt billig metod som länge använts som en ospecifik screening för inflammation. Det kan vara särskilt användbart vid utredning av kroniska inflammatoriska sjukdomar, som reumatoid artrit och vissa typer av vaskuliter, där förhöjda SR-värden ofta är en tydlig indikation.

Eftersom SR påverkas av olika blodkomponenter, som fibrinogen och immunglobuliner, kan det ge en bredare bild av pågående inflammatoriska processer, inklusive autoimmuna sjukdomar och vissa cancerformer.

SR har dock flera begränsningar jämfört med CRP. Det är en långsammare markör, då det kan ta längre tid för SR-värdet att stiga vid akuta tillstånd. Det är också mindre specifikt eftersom det kan påverkas av många faktorer som inte är direkt relaterade till inflammation, till exempel graviditet, ålder, anemi och hyperlipidemi.

Resultaten från SR är dessutom mindre exakta eftersom de mäts i mm/h, vilket ger en grov indikation snarare än ett kvantitativt värde. SR-värdet kan också förbli förhöjt under lång tid efter att den bakomliggande inflammationen har avtagit, vilket kan försvåra tolkningen av resultaten.

Fördelar och nackdelar med CRP

CRP är idag ofta det föredragna testet för att upptäcka och följa inflammatoriska processer. En av de största fördelarna är dess snabba respons då nivåerna stiger redan inom 6 till 12 timmar efter att en inflammation eller infektion har påbörjats, vilket gör det särskilt användbart vid akuta tillstånd.

CRP har också en högre specificitet jämfört med SR, eftersom det direkt återspeglar inflammatorisk aktivitet och påverkas mindre av andra faktorer som graviditet, ålder eller medicinering. CRP-resultaten är också mer stabila och tillförlitliga, eftersom de inte påverkas av blodets egenskaper som röda blodkroppars form eller antal, vilket kan påverka SR-värdet.

CRP ger en kvantitativ mätning i mg/L, vilket möjliggör en mer exakt bedömning och uppföljning av förändringar i inflammationsnivåer. Eftersom CRP också snabbt återgår till normala nivåer efter att inflammationen avtar, är det ett bra verktyg för att följa behandlingseffekter och sjukdomsförlopp.

CRP är inte ett fullständigt substitut för sänkan

Trots sina många fördelar är CRP inte alltid ett fullständigt substitut för SR. Vissa långsamma, kroniska inflammatoriska processer eller sjukdomar, som temporalisarterit och polymyalgia reumatika, kan bättre följas med SR, eftersom CRP inte alltid stiger vid dessa tillstånd.

Varför tas blodprov för att mäta sänkan?

Blodprov för att mäta sänkan görs för att upptäcka och övervaka inflammatoriska processer i kroppen. Eftersom SR är ett ospecifikt test, det vill säga att det inte visar exakt var inflammationen är eller vad som orsakar den, används det ofta som ett komplement till andra provet och klinisk bedömning.

En förhöjd SR kan indikera ett brett spektrum av sjukdomar, från infektioner till autoimmuna sjukdomar och cancer, och hjälper läkaren att ställa diagnos och bedöma sjukdomens aktivitet. Testet används även för att följa upp behandling, där en minskad SR ofta innebär att inflammationen har dämpats. Normala värden för sänkan kan inte användas för att utesluta sjukdom.

Sänkan kan beställas som ett enskilt SR prov.

Vad är B-SR?

B-SR står för ”Blod-Sänkningsreaktion” och beskriver en analys som mäter hastigheten med vilken de röda blodkropparna sjunker i ett blodprov över tid. Vid B-SR används helblod, vilket innebär att blodet analyseras i sin ursprungliga form med alla dess komponenter intakta som röda blodkroppar, vita blodkroppar, blodplättar och plasma. B-SR är den mest använda metoden och anses ge en övergripande bild av sedimentationshastigheten i helblod.

Karolinska, Unilabs och SYNLAB analyserar sänkningsreaktionen i helblod.

Vad är S-SR?

S-SR står för ”Serum-Sänkningsreaktion” och innebär att sedimentationen mäts i serum, den vätska som återstår efter att blodet har fått koagulera och blodkropparna har avlägsnats tillsammans med koagulationsfaktorerna. Denna metod används mer sällan och är mindre vanlig än B-SR, eftersom koaguleringen kan påverka mätresultatet.

Vad är P-SR?

P-SR står för ”Plasma-Sänkningsreaktion” och avser mätning av sedimentationen i blodets plasma, som är den vätska som återstår efter att blodkropparna har separerats, men där koagulationsfaktorerna fortfarande finns kvar. Detta test kan ge en något annorlunda bild jämfört med B-SR, eftersom plasmaproteiner som fibrinogen och immunglobuliner spelar en roll i sedimentationen.

S-SR och P-SR används mer sällan och är specialiserade metoder som kan användas vid specifika medicinska behov eller laboratorierutiner.

Vad är referensintervallet för sänkan?

Referensvärden för sänkan varierar beroende på ålder och kön och är enligt Unilabs:

• Kvinnor och män under 18 år: mindre än 10 mm
• Kvinnor under 50 år: mindre än 20 mm
• Kvinnor 50 år eller äldre: mindre än 30 mm
• Män under 50 år: mindre än 15 mm
• Män 50 år eller äldre: mindre än 20 mm

Karolinskas referensvärden för sänkan är:

• Kvinnor under 60 år: mindre än 20 mm
• Kvinnor 60 år eller äldre: mindre än 30 mm
• Män under 60 år: mindre än 10 mm
• Män 60 år eller äldre: mindre än 20 mm

SYNLABs referensvärden för sänkan är:

• Kvinnor under 60 år: mindre än 20 mm
• Kvinnor 60 år och äldre: mindre än 30 mm
• Män under 60 år: mindre än 15 mm
• Män 60 år och äldre: mindre än 20 mm

Hos äldre kan normala SR-värden vara något högre. Ett SR-värde inom referensvärdet betyder oftast att det inte finns någon pågående inflammation eller infektion i kroppen. En normal sänka utesluter dock inte förekomsten av allvarlig sjukdom.

P-piller, graviditet och vissa läkemedel ger högre värden.

Vid högt värde

En hög sänka innebär att de röda blodkropparna sjunker snabbare än normalt i blodet vilket ofta är ett tecken på en pågående inflammatorisk eller infektiös process i kroppen. Höga SR-värden kan ses vid tillstånd som:

• Infektioner där förhöjda SR-värden kan ses vid både akuta och kroniska infektioner vilket inkluderar bakterieinfektioner som lunginflammation och långvariga infektioner som tuberkulos
• Cancersjukdomar då vissa cancerformer, särskilt blodrelaterade cancerformer som lymfom och myelom, kan leda till förhöjda SR-värden vilket beror på att tumörer ofta orsakar inflammatoriska reaktioner i kroppen
• Reumatiska sjukdomar som reumatoid artrit och polymyalgia reumatika, där inflammation i leder och andra vävnader är en central komponent och som ofta höjer SR-nivåerna
• Autoimmuna sjukdomar där immunsystemet angriper kroppens egna celler, som lupus (SLE) eller Sjögrens syndrom, kan höja SR-värdena på grund av den kroniska inflammationen som uppstår
• Kollagenoser/bindvävssjukdomar som sklerodermi eller dermatomyosit kan orsaka förhöjd SR, eftersom de påverkar kroppens immunsystem och orsakar inflammation
• Lymfoproliferativa sjukdomar med tillstånd där lymfocyter (en typ av vita blodkroppar) produceras i onormalt höga mängder, som vid lymfom eller kronisk lymfatisk leukemi, vilket kan leda till höga SR-värden på grund av ökad inflammatorisk aktivitet

Dessa sjukdomar och tillstånd är kopplade till inflammatoriska processer eller höga nivåer av immunglobuliner i blodet.

Dessutom kan tillstånd som anemi och hyperlipidemi leda till en ökad sänkningsreaktion, vilket kan påverka tolkningen av provresultatet.

Höga värden kräver vidare utredning och bör bedömas tillsammans med andra blodprover, som CRP, och personens kliniska symtom.

Vid lågt värde

En låg sänka innebär att de röda blodkropparna sjunker långsammare än normalt. Detta kan bero på faktorer som förändrar blodets viskositet eller de röda blodkropparnas egenskaper. Tillstånd som kan orsaka låga SR-värden inkluderar:

• Polycytemi då en ökad mängd röda blodkroppar gör att sedimentationen sker långsammare
• Onormala röda blodkroppar vid sjukdomar som sicklecellsanemi då blodkropparnas form kan förhindra myntrullebildning
• Hög viskositet vid tillstånd som multipelt myelom vilket kan leda till långsammare sedimentation

En låg sänka är oftast mindre diagnostiskt betydelsefulla än höga värden och kräver sällan vidare utredning om inte andra symtom förekommer.