Leverfunktion, leversjukdom & leverproblem

Levern utför många avancerade och viktiga kroppsfunktioner. I levern produceras flera ämnen, exempelvis glukos, gallsyror, ketoner, fria fettsyror, urea, albumin och hormoner som exempelvis IGF-1. Levern är en körtel och ett av de största organen vi har, näst störst efter huden. När levern fungerar optimalt bryter den bland annat ner olika sockerarter till monosackarider och glukos. Glukosen används som en snabb energikälla och kan även lagras i levern för senare användning.

Test av leverfunktion via blodprov inkl. analys och läkarkommentar ingår t.ex. i Mediseras Levertest, i Hälsokontroll Stor och i Stora Prestationstestet.

Leverfunktion

Några av leverns funktioner är att bryta ner sockerarter till snabb energi och glukos samt att producera galla.

Glukos och glykogen

För att kunna lagras i levern omvandlas glukosen till glykogen, ett ämne som även kan lagras i muskler. Glukos i form av glykogen är inte det enda som kan lagras i levern. I detta organ kan du även lagra proteiner, mineraler, vitaminer och vissa fettämnen.

Gallproduktion

En annan viktig leverfunktion är gallproduktionen. Galla används för att bryta ned fetter när du äter mat.

Leversjukdom och leverproblem

Det finns ett flertal sjukdomar som kan drabba levern. Steatos/fettlever, leverfibros/leverinflammation, hepatit, levercirros/skrumplever, leverencefalopati/leverkoma är exempel på sjukdomar som kan drabba levern.

Steatos – fettlever

Levern påverkas i hög grad av din livsstil och kost och när något händer med levern påverkas många av kroppens funktioner. Fettlever är en sjukdom som kan bero på flera olika saker. Detta tillstånd kallas även för steatos och innebär att mer än fem procent av levern består av fett. Steatos innebär att levern är förstorad och kan så småningom leda till leverinflammation eller skrumplever.

Hur uppstår fettlever?

Det vanligaste sättet att få fettlever är genom övervikt. Det är även vanligt att få fettlever genom kraftig alkoholkonsumtion. Vissa mediciner kan också ge fettlever, samt sjukdomar som celiaki och hepatit C. Personer med fettlever löper högre risk att drabbas av diabetes och högt blodtryck.

Leverfibros – leverinflammation

Leverinflammation kallas också för leverfibros och innebär inflammatoriska förändringar som leder till ärrbildning i levern, vilket i sin tur ger att funktionen blir sämre. Det kan ta lång tid att utveckla leverinflammation och det är inte alla som konsumerar större mängder alkohol som får inflammation i levern. Den vanligaste orsaken till leverinflammation är Hepatit C.

Besvär och symptom vid leverfibros

Besvär och symptom vid leverfibros kan t.ex. vara:

  • gulsot
  • vätska i buken
  • blödningar i magsäck och tarmar
  • feber
  • aptitlöshet
  • leversvikt
  • leverförvirring eller leverkoma som innebär att skadorna på levern påverkar hjärnan så att man blir förvirrad och riskerar att falla i koma

Hepatit A, B och C

Har man fått hepatit, som innebär en inflammation i leverns celler eller i levern, fungerar levern inte så bra som den borde, varför det kan bli svårt att ta hand om de mediciner och gifter som normalt passerar.

Olika typer av hepatit

Det finns olika typer av hepatit och de vanligaste är hepatit A, hepatit B och hepatit C. Sjukdomen kallas också ibland för gulsot, eftersom huden kan bli gulfärgad av hepatit. Hepatit kan orsakas av olika virus, eller virussjukdomar samt förtäring som till exempel:

  • Alkohol
  • Allvarliga bakterie- och parasitinfektioner
  • Amöbainfektion
  • Körtelfeber
  • Läkemedel som t.ex. exempelvis paracetamol
  • Giftiga svampar

Spridning, symptom och behandling av Hepatit A, B och C

Hepatit A viruset sprids med avföring som förorenar vatten eller mat och vanliga smittkällor är musslor och ostron. Ju bättre vatten- och livsmedelshygien desto mindre risk för smitta. Vanliga symtom vid hepatit a är feber, diarré och illamående och därefter  aptitlöshet och gulsot. Hepatit a ger dock inte en kronisk leverskada utan läks ofta med tiden. Det finns också vaccin mot hepatit a.

Hepatit B viruset sprids med kroppsvätskor som blod och saliv. Vanliga smittovägar är blodtransfusioner, intravenöst missbruk eller sexuellt umgänge. Foster kan smittas via modern. Symtomen liknar de vid hepatit A, man brukar dock inte få diarré. Det finns idag läkemedel som kan bota den kroniska infektionen. Vaccin finns.

Hepatit C viruset sprids oftast genom intravenöst missbruk och ger i många fall inga symtom alls. Hälften av patienterna får en kronisk leverinflammation och en del av dessa får efter en tid skrumplever eller levercancer. Läkemedel finns som kan bota den kroniska infektionen.

Levercirros – skrumplever

Skrumplever kallas också för levercirros och innebär att leverinflammationen har gått så långt att levern har fått en kronisk skada. Levern blir liten och ärrig samtidigt som strukturen är förstörd. Skrumplever är den allvarligaste alkoholrelaterade sjukdomen och den kan leda till leversvikt och levercancer. Skrumplever kan ge samma symtom och besvär som leverinflammation och kräver vanligen flera års hög alkoholkonsumtion för att utvecklas. Den går inte tillbaka, men utvecklas långsammare hos den som slutar dricka alkohol.

Leverencefalopati – leverkoma

Akut leversvikt kan orsakas av virushepatiter, läkemedelsförgiftning, svampförgiftning och fettlever när patienten är gravid varvid leverns funktion försämras kraftigt och patientens medvetandegrad sänks vilket leder till leverkoma. Symtom kan vara:

  • darriga händer
  • glömska och förvirring
  • en karakteristisk andedräkt

Undersökning görs med EEG.

Behandling av leverencefalopati – leverkoma

Behandlingen består av laxeringsmedel, minskat intag av protein och stoppade blödningar. Patienten måste i dessa fall få en levertransplantation då leverkoma inte kan botas.

Farliga ämnen

Om du dricker eller äter något som inte är bra för kroppen är det leverns uppgift att ta hand om detta. Dessa farliga ämnen metaboliseras i levern till att bli andra ämnen. Även hormoner och kalcium renas i levern. Gifterna och metaboliterna kan föras ut ur kroppen genom gallan och avföringen eller genom att återupptas i blodcirkulationen och rensas bort av njurarna.

ASAT & ALAT

ASAT och ALAT är förkortningar på enzym som finns i kroppen och som kan mätas genom blodprov.

ASAT – aspartataminotransferas

Aspartataminotransferas (ASAT) är ett annat enzym som också förekommer i levern i första hand. Även detta enzym frigörs och hamnar i blodet vid leverskada. Om du har förhöjda levervärden i form av högt ASAT-värde så är det en indikator på att du lider av virushepatiter. Det kan även ses vid levermetastaser samt vid muskeldystrofi, lungemboli, hemolys och bukspottskörtelinflammation. ASAT och ALAT testas nästan alltid samtidigt.

ALAT – alaninaminotransferas

Alaninaminotransferas (ALAT) är ett enzym som i första hand finns i levern. När levern skadas kommer enzymet ut i blodet där det kan upptäckas genom blodprov. Förhöjda alatvärden beror sannolikt på skadad lever, men kan även bero på vissa mediciner, leverinfektion och hepatit. Den vanligaste anledningen till förhöjda levervärden för ALAT är alkoholkonsumtion.

 

Välj & beställ hälsokontroll

Texterna under kunskapsbanken skall betraktas som populärvetenskapliga och skall ej ses som vetenskapligt säkerställda avseende råd eller rekommendationer. Medisera kan inte garantera att texterna baseras på den allra senaste forskningen.