Funktionsmedicinsk Blodpanel

Frågor och svar

Om provet

Vad är funktionsmedicin?

Funktionsmedicinen är ett medicinskt område vars målsättning är att på vetenskaplig grund identifiera och åtgärda de underliggande orsakerna vid ohälsa och sjukdom istället för att dämpa symptom med läkemedel.

I USA har arbetsmodellen funnits länge, i Sverige är den relativt ny. Ofta låter en funktionsmedicinsk läkare dig göra extensiva laboratorieutvärderingar och andra undersökningar för att ta reda på vad som behöver åtgärdas. Arbetet går ut på att efter noggrann kartläggning optimera din biokemi och livsstil oavsett hur utgångsläget ser ut. Behandlingsprocessen är beprövad, datadriven och standardiserad och innefattar självskattning, symptombeskrivning, labbtester samt funktionsmedicinsk analys av din situation.

Vad är det för skillnad på funktionsmedicin och vanlig skolmedicin?

Funktionsmedicin och vanlig skolmedicin har i grunden två olika tillvägagångssätt: funktionsmedicin tar ett helhetsperspektiv och fokuserar på att hitta och behandla grundorsakerna till ohälsa, medan skolmedicin oftast är symptombaserad och använder standardiserade behandlingar för att snabbt och effektivt hantera medicinska problem.

Detta innebär att funktionsmedicin kan vara väldigt effektiv och bra vid behandling av kroniska sjukdomar, medan skolmedicin kan vara att föredra vid behandling av akuta symtom och sjukdomar. Båda metoderna har sina fördelar och kan komplettera varandra beroende på patientens behov och situation.

Vad kan blodprovet ge för insikter?

Blodprovet kan ge dig insikt i din näringsstatus genom att mäta nivåerna av vitaminer och mineraler i kroppen. De blodmarkörer som ingår i detta test är; vitamin D, B12, B9, homocystein, magnesium, zink ferritin och järn. Genom att mäta dessa kan du få en inblick i om du till exempel har brist på vitamin.

Du kan även få information om du löper risk att drabbas av diabetes eller kardiovaskulära problem. Genom att mäta insulin-nivåer, HbA1c, glukos och c-peptid kan du se om du har pre-diabetes eller löper risk att drabbas av diabetes i framtiden och börja förebygga detta. Samma gäller för hjärt- och kärlsjukdomar då biomarkörer som mäter de olika typerna av kolesterol och triglycerider ingår.

Även sköldkörtelhormoner analyseras för att kunna ge en inblick i hur hormonbalansen avseende sköldkörteln ser ut.

Inflammationsmarkörer som CRP och sänkningsreaktion kan avslöja kronisk eller akut inflammation.

Lever- och njurfunktion bedöms genom kontroll av ett flertal markörer kopplat till leverns och njurarnas funktion och hälsa. Även här för att kunna upptäcka eller förebygga sjukdom i dessa organ.

Till sist ingår det biomarkörer som mäter blodstatus och vävnad. Biomarkörerna relaterade till blodstatus ger dig en inblick i om du eventuellt har blodbrist. Vävnadsmarkörerna kan ge dig en insikt i om du har någon skada, obalans eller sjukdom som påverkar kroppens muskler och vävnader.

Kan biotinintag påverka provresultaten?

Ja, intag av biotin (biotinbehandling vid neurologiska sjukdomar eller tillförsel via kosttillskott) kan orsaka felaktiga provresultat för sköldkörteltester. Därför bör prover inte tas tidigare än 24 timmar efter senaste biotindos för patienter med sådan behandling (biotindos >5 mg/dag). Rådfråga dock alltid din läkare innan du ändrar eller avslutar en behandling.

Kan levaxinbehandling påverka provresultaten?

Ja, provtagning för kontroll av Levaxinbehandling bör utföras på morgonen innan man tar sin tablett. Vid påbörjad behandling och vid dosändring bör kontroll av TSH och fritt T4 utföras tidigast sex veckor senare eftersom det ofta kan ta relativt lång tid för TSH att ställas in på en ny jämviktsnivå.

Om provtagningen

Hur tas provet för Funktionsmedicinsk Blodpanel?

Provet tas som ett venöst blodprov i armen, som därefter skickas till laboratorium för analys.

Vilka anvisningar finns inför att jag skall ta mitt blodprov?

Du skall nattfasta minst 12 timmar innan du tar ditt blodprov, drick gärna vatten. Ta blodprovet innan klockan 10:00 på morgonen. Ta ej järnmedicin dygnet före provtagningen. Visa mediciner kan påverka resultatet på blodanalysen exempelvis levaxin och biotin. Tag ej blodprov dag innan röd dag och inte på en fredag. Detta på grund av att det finns risk att vissa prover fördröjs i transport till laboratorium och därmed förstörs. Analysen är då inte möjlig att genomföra.

Se mer detaljerad information som skickas till dig vid beställningen samt följ anvisningar från din läkare.

Tas blodprovet på ett Karolinska provtagningsställe svaras Transferrin ut istället för TIBC (Total Iron Binding capacity).

Om resultatet

Vad innebär normala värden?

Normala värden för njur- och leverfunktion, vitamin- och mineralstatus, blodfetter, sköldkörtelfunktion, blodsockernivåer, inflammation, vävnadshälsa, blodstatus och järndepåer, tyder på att kroppens organ och system fungerar som de ska och indikerar en god hälsa.

Vad innebär avvikande värden?

Avvikande värden kan tyda på obalanser eller underliggande hälsoproblem. Avvikelser kan indikera att något organ eller system i kroppen inte fungerar optimalt och kan kräva ytterligare utredning eller behandling.

Hur lång tid tar det innan jag får mina provsvar?

Vissa analyser har en något längre svarstid hos vissa laboratorier, exempelvis fS-Insulin. Detta innebär att leveranstiden kan bli något längre än den generella som är 2-6 vardagar efter att du tagit ditt blodprov.