Blodgrupps test
Blodprovet för ABO-Rh-gruppering fastställer din blodgrupp och avgör om du är Rh-positiv eller Rh-negativ. Blodgruppsbestämning är avgörande vid blodtransfusioner, graviditet och medicinska behandlingar där blodkompatibilitet är en viktig faktor. Att känna till sin blodgrupp är värdefullt vid akuta situationer eller inför kirurgiska ingrepp. Följande ingår i testet:
- Analys av blodgrupp, så kallad ABO-Rh gruppering samt erytrocyt-antikroppsscreening. B-blodgrupp (helblod) analyseras av Karolinska.
- Blodprovstagning på Karolinska Universitetslaboratoriet drop-in
- Ett läkarkommenterat provsvar online i ”Min Journal” som du loggar in med via Bank-ID och kommer åt via mobil, surfplatta och dator (du behöver inte skapa ett konto)
- Du kan ta blodprovet direkt efter beställning
Observera att blodgrupps-testet enbart kan tas på Karolinska Universitetslaboratoriets provtagningsställen.
Vad innebär det att tillhöra en blodgrupp?
Blodgrupp avser de egenskaper som definierar en persons blod baserat på specifika markörer (antigener) på ytan av de röda blodkropparna. Det finns omkring 380 kända markörer för blodgrupper, varav cirka 345 är klassificerade i 43 olika blodgruppssystem. De två viktigaste och mest kända systemen är:
- ABO-systemet som bestämmer om en person har blodgrupp A, B, AB eller O. Detta baseras på närvaron eller frånvaron av två antigener, A och B, på de röda blodkropparnas yta.
- Rh-systemet som anger om en person är Rh-positiv (har Rh-antigenet, även kallat D-antigen) eller Rh-negativ (saknar Rh-antigenet).
Blodgruppssystemen spelar en viktig roll vid blodtransfusioner, transplantationer och graviditeter eftersom felaktig kombination av blodgrupper kan leda till allvarliga reaktioner. Förutom ABO och Rh-systemen finns andra viktiga blodgruppssystem, exempelvis Kell, Duffy och Kidd, som används i mer avancerad medicinsk diagnostik.
Att känna till sin blodgrupp är viktigt både ur medicinskt och säkerhetsmässigt perspektiv, särskilt vid akuta vårdsituationer eller om blodgivning behövs.
Vad innebär ABO-systemet?
ABO-systemet är det mest välkända blodgruppssystemet och delar in blodgrupper i fyra huvudkategorier: A, B, AB och O. Bokstäverna hänvisar till närvaron eller frånvaron av antigener (A och B) på ytan av de röda blodkropparna.
- Blodgrupp A har A-antigen på de röda blodkropparna och anti-B-antikroppar i plasman.
- Blodgrupp B har B-antigen på de röda blodkropparna och anti-A-antikroppar i plasman.
- Blodgrupp AB har både A- och B-antigen på de röda blodkropparna och saknar antikroppar mot dessa.
- Blodgrupp O saknar både A- och B-antigen, men har både anti-A och anti-B-antikroppar i plasman.
I Sverige används ”O” som benämning på denna blodgrupp, men i vissa andra länder kallas den ”0” (noll). Ursprungligen anses ”O” stå för ”Ohne” (tyska för ”utan”), som hänvisar till frånvaron av antigener.
Blodgruppernas fördelning i Sverige
Blodgrupp A är vanligast i Sverige, följt av blodgrupp O. Blodgrupperna B och AB är mer sällsynta. Generellt sett fördelar sig blodgrupperna i Sverige enligt följande:
- Blodgrupp A: Cirka 44 %
- Blodgrupp O: Cirka 38 %
- Blodgrupp B: Cirka 12 %
- Blodgrupp AB: Cirka 6 %
ABO-systemets betydelse
ABO-systemet behövs vid blodtransfusioner och transplantationer, eftersom en felaktig matchning mellan blodgrupper kan leda till allvarliga immunreaktioner. Det används också i forskning och vid bestämning av genetisk härkomst.
Rh-systemet och dess roll i blodgruppsbestämning
Rh-systemet är, tillsammans med ABO-systemet, en av de viktigaste blodgruppsindelningarna. Det baseras på närvaron eller frånvaron av ett protein, kallat Rh-faktorn eller D-antigenet, på ytan av de röda blodkropparna:
- Rh-positiv (RhD+) är personer som har D-antigenet på sina röda blodkroppar (cirka 85% av Sveriges befolkning).
- Rh-negativ (RhD-) är personer som saknar D-antigenet (resterande 15%).
Rh-systemet är avgörande vid blodtransfusioner och graviditet. Om en Rh-negativ person får Rh-positivt blod kan deras immunförsvar reagera och bilda antikroppar mot D-antigenet, vilket kan orsaka komplikationer vid framtida transfusioner eller graviditeter.
Erytrocytantikroppar och antikroppsscreening
Irreguljära erytrocytantikroppar är antikroppar mot röda blodkroppar som inte förekommer naturligt. Dessa kan bildas hos personer som:
- Tidigare varit gravida (exponering för fostrets blod, särskilt om det finns en Rh-inkompatibilitet).
- Tidigare fått blodtransfusioner med blod som inte helt matchade deras blodgrupp eller Rh-status.
Inför en blodtransfusion måste blodet matchas noggrant för att undvika en immunreaktion där mottagarens antikroppar angriper det transfunderade blodet. Screening för irreguljära erytrocytantikroppar behövs för att identifiera och förebygga sådana reaktioner.
Under graviditeten kan en Rh-negativ mamma bilda antikroppar mot ett Rh-positivt fosters blod. Detta kallas Rh-immunisering och kan orsaka hemolytisk sjukdom hos det nyfödda barnet, där barnets röda blodkroppar bryts ned av mammans antikroppar. Förebyggande åtgärder, som injektion av anti-D-immunoglobulin (Rh-profylax), används för att minimera denna risk.
ABO- och Rh-systemets samspel
För att säkerställa en säker blodtransfusion eller en hälsosam graviditet kombineras ABO- och Rh-systemen i blodgruppsbestämningen. Ett komplett blodgruppsresultat inkluderar både ABO- och Rh-status, exempelvis A RhD+ eller O RhD-.