Sköldkörteln är en hormonproducerande körtel som sitter framtill på halsen, strax nedanför struphuvudet och runt luftstrupen. Trots att den är relativt liten påverkar den stora delar av kroppens funktioner genom att producera sköldkörtelhormoner.
Hormonerna från sköldkörteln styr bland annat kroppens ämnesomsättning, energinivå, temperaturreglering, hjärtfunktion och flera hormonella processer. När sköldkörteln producerar för lite eller för mycket hormon kan det därför påverka både kropp och psyke på många olika sätt.
Sköldkörtelsjukdomar är vanliga och förekommer betydligt oftare hos kvinnor än hos män. Symptomen utvecklas ofta gradvis och kan ibland vara svåra att skilja från exempelvis stress, utmattning eller hormonella förändringar.
Vad gör sköldkörteln?
Sköldkörteln producerar framför allt hormonerna tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3). Dessa hormoner påverkar nästan alla kroppens celler och reglerar hur snabbt kroppen använder energi.
Sköldkörtelhormoner påverkar bland annat:
- Ämnesomsättning och energiförbrukning.
- Kroppstemperatur.
- Hjärtfrekvens och blodcirkulation.
- Muskelstyrka och uthållighet.
- Hjärnans funktion och koncentrationsförmåga.
- Sömn och återhämtning.
- Hormonsystem och fertilitet.
- Hud, hår och naglar.
När nivåerna av sköldkörtelhormoner förändras påverkas därför ofta både fysisk och mental hälsa. Läs mer om vanliga frågor och svar om sköldkörteln.
TRH, TSH och kroppens hormonreglering
Produktionen av sköldkörtelhormoner styrs via ett avancerat hormonsystem mellan hjärnan och sköldkörteln.
Hypotalamus i hjärnan producerar hormonet TRH (tyreotropinfrisättande hormon), som signalerar till hypofysen att frisätta TSH (tyreoideastimulerande hormon).
TSH stimulerar i sin tur sköldkörteln att producera hormonerna T4 och T3.
Systemet fungerar som en hormonell återkopplingskedja där nivåerna hela tiden regleras för att hålla ämnesomsättningen i balans.
Om någon del av systemet påverkas, till exempel hypotalamus, hypofysen eller själva sköldkörteln, kan hormonbalansen förändras och ge symptom.
Sköldkörtelrubbningar
Sköldkörtelrubbningar innebär att produktionen av sköldkörtelhormoner är för låg eller för hög.
De vanligaste tillstånden är:
- Hypotyreos – låg ämnesomsättning
- Hypertyreos – hög ämnesomsättning
Eftersom sköldkörtelhormoner påverkar stora delar av kroppen kan symptomen bli många och ibland diffusa.
Sköldkörtelsjukdomar är relativt vanliga och ärftlighet spelar ofta en roll. Läs mer om hur hälsan påverkas av sköldkörtel.
Hypotyreos – låg ämnesomsättning
Hypotyreos innebär att sköldkörteln producerar för lite hormon, vilket gör att kroppens ämnesomsättning sjunker.
När ämnesomsättningen är låg använder kroppen mindre energi, vilket ofta leder till trötthet och minskad ork.
Vanliga symptom vid hypotyreos är:
- Trötthet och energibrist.
- Frusenhet.
- Viktuppgång.
- Torr hud och håravfall.
- Nedstämdhet.
- Koncentrationssvårigheter.
- Långsam puls.
- Sömnproblem.
- Minskad sexlust.
- Förstoppning.
- Nedsatt fysisk prestationsförmåga.
Symptomen utvecklas ofta långsamt och kan därför vara svåra att upptäcka tidigt. Många symptom kan dessutom likna stress, utmattning eller andra hormonella besvär.
Den vanligaste orsaken till hypotyreos är Hashimotos sjukdom, en autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper sköldkörteln.
Hypertyreos – hög ämnesomsättning
Hypertyreos innebär istället att sköldkörteln producerar för mycket hormon, vilket gör att kroppens ämnesomsättning ökar.
När ämnesomsättningen är hög arbetar kroppen på högvarv, vilket ofta ger tydligare symptom.
Vanliga symptom vid hypertyreos är:
- Hjärtklappning.
- Svettningar.
- Viktnedgång trots normal aptit.
- Oro och rastlöshet.
- Sömnsvårigheter.
- Darrningar.
- Ökad känslighet för värme.
- Ångest och irritabilitet.
- Andfåddhet.
Den vanligaste orsaken till hypertyreos är Graves sjukdom, som också är en autoimmun sjukdom.
Autoimmuna sköldkörtelsjukdomar
Många sköldkörtelsjukdomar är autoimmuna, vilket innebär att immunförsvaret felaktigt angriper kroppens egen vävnad.
Vid Hashimotos sjukdom angrips sköldkörteln gradvis vilket ofta leder till hypotyreos. Vid Graves sjukdom stimulerar istället antikroppar sköldkörteln till ökad hormonproduktion vilket leder till hypertyreos.
Autoimmuna sköldkörtelsjukdomar är vanligare hos kvinnor och förekommer ibland tillsammans med andra autoimmuna sjukdomar.
Vanliga analyser vid misstanke om autoimmun sköldkörtelsjukdom är TPO-antikroppar och TRAK.
Subklinisk hypotyreos och diffusa symptom
I vissa fall kan TSH vara förhöjt samtidigt som fritt T4 fortfarande ligger inom referensintervallet. Detta kallas subklinisk hypotyreos.
Vissa personer har tydliga symptom, medan andra inte märker av några besvär alls. Tillståndet kan ibland utvecklas till tydlig hypotyreos över tid.
Det förekommer också att personer upplever symptom trots blodprover som ligger inom referensintervallet. Bedömningen behöver därför alltid sättas i relation till symptom, sjukdomshistoria och övriga analyser.
Stress och sköldkörteln
Långvarig stress och förhöjda kortisolnivåer kan påverka kroppens hormonbalans och ibland även sköldkörtelns funktion.
Symptom vid stress och sköldkörtelrubbning kan dessutom överlappa varandra, exempelvis trötthet, sömnproblem, hjärtklappning, ångest och koncentrationssvårigheter.
Stress påverkar även sömn, återhämtning och flera hormonsystem i kroppen, vilket kan göra symptomen mer komplexa.
Sköldkörteln och psykisk hälsa
Sköldkörtelhormoner påverkar hjärnan och nervsystemet, vilket gör att sköldkörtelrubbningar ofta påverkar humör, stressnivå och mental energi.
Vid låg ämnesomsättning är det vanligt med:
- Nedstämdhet.
- Depressiva symptom.
- Mental trötthet.
- Koncentrationssvårigheter.
- Långsammare tankeförmåga.
Vid hög ämnesomsättning är istället oro, ångest och rastlöshet vanligare.
Eftersom symptomen kan likna stress, utmattning eller psykisk ohälsa upptäcks sköldkörtelrubbningar ibland sent.
Läs mer om sköldkörteln och psykiskt mående.
Sköldkörteln och fertilitet
Sköldkörteln påverkar flera hormonella system i kroppen och kan därför också påverka fertilitet och menstruationscykel.
Hos kvinnor kan sköldkörtelrubbningar bland annat bidra till:
- Oregelbunden menstruation.
- Nedsatt fertilitet.
- Ökad risk för missfall.
- Påverkan under graviditet.
Även hos män kan sköldkörtelhormoner påverka hormonbalans, energi och sexuell funktion.
Läs mer om blodprov inom fertilitet och graviditet.
Näringsämnen som påverkar sköldkörteln
Sköldkörtelns funktion påverkas även av flera vitaminer och mineraler, bland annat jod, selen och järn.
Selen behövs bland annat för omvandlingen av T4 till det mer aktiva hormonet T3.
Järnbrist och låga ferritinnivåer kan också påverka energi, ämnesomsättning och hormonfunktion.
Även D-vitamin och andra näringsämnen har uppmärksammats i forskning kring autoimmuna sköldkörtelsjukdomar.
Läs mer om blodprov inom näringsstatus.
Struma och knölar i sköldkörteln
I vissa fall kan sköldkörteln bli förstorad, något som kallas struma. Det kan också uppstå knölar eller förändringar i sköldkörteln.
Förstorad sköldkörtel eller knölar behöver inte innebära allvarlig sjukdom, men kan ibland påverka hormonproduktionen och behöva utredas vidare.
Vanliga symptom kan vara tryckkänsla på halsen, svårigheter att svälja eller en synlig svullnad framtill på halsen.
Sköldkörteln och blodprov
Vid misstanke om sköldkörtelrubbning används blodprov för att undersöka hormonbalansen.
Vanliga analyser inkluderar:
TSH används ofta som första analys eftersom hormonet reagerar känsligt på förändringar i sköldkörtelns funktion.
Vid misstanke om autoimmun sköldkörtelsjukdom analyseras ofta även antikroppar.
Läs mer om sköldkörteln och blodprov.
Behandling av sköldkörtelrubbningar
Idag finns effektiva behandlingar för både låg och hög ämnesomsättning.
Vid hypotyreos behandlas hormonbristen vanligtvis med läkemedel som ersätter kroppens egna sköldkörtelhormoner.
Vid hypertyreos finns flera olika behandlingsalternativ beroende på orsaken bakom tillståndet.
Tidig upptäckt är viktig eftersom obehandlade sköldkörtelrubbningar över tid kan påverka hjärta, ämnesomsättning, fertilitet och livskvalitet.
Stöd och information
Sköldkörtelförbundet arbetar för ökad kunskap, bättre vård och stöd till personer med sköldkörtelsjukdom.
På deras webbplats finns information, råd och stöd för personer som lever med sköldkörtelrelaterade besvär.
