Immunförsvaret och immunologi

Immunförsvaret är kroppens skyddssystem mot virus, bakterier, svamp, parasiter och andra ämnen som kan skada kroppen. Det hjälper oss att bekämpa infektioner, läka skador och skydda kroppen mot sjukdomar.

Immunförsvaret består av många olika celler, proteiner, organ och signalämnen som samarbetar för att identifiera och oskadliggöra främmande ämnen. Samtidigt behöver immunförsvaret kunna skilja mellan kroppens egna celler och sådant som faktiskt är skadligt.

Immunologi är läran om immunförsvaret och hur kroppen reagerar vid infektioner, inflammation, allergi, autoimmuna sjukdomar och immunbrist.

Vad är immunförsvaret?

Immunförsvaret är ett avancerat biologiskt system som skyddar kroppen mot infektioner och sjukdomar. Det består bland annat av vita blodkroppar, antikroppar, lymfsystemet, mjälten, thymus och olika signalämnen.

Immunförsvaret arbetar hela tiden för att upptäcka och bekämpa sådant som kroppen uppfattar som främmande eller potentiellt farligt.

Vanliga funktioner i immunförsvaret är:

  • Skydd mot virus och bakterier.
  • Bekämpning av infektioner.
  • Aktivering av inflammation vid skada eller infektion.
  • Bildning av antikroppar.
  • Immunologiskt minne efter infektion eller vaccination.
  • Identifiering av kroppens egna och främmande celler.

Det medfödda och det adaptiva immunförsvaret

Immunförsvaret delas vanligtvis in i det medfödda immunförsvaret och det adaptiva immunförsvaret.

Det medfödda immunförsvaret

Det medfödda immunförsvaret är kroppens första försvarslinje. Det reagerar snabbt och ospecifikt mot infektioner och främmande ämnen.

NK-celler (naturliga mördarceller) är en del av detta försvar och kan snabbt angripa virusinfekterade celler och vissa cancerceller.

Hud, slemhinnor, magsyra och olika immunceller är delar av det medfödda immunförsvaret.

Neutrofila granulocyter, monocyter och makrofager, som utvecklas från monocyter, är exempel på celler som deltar i det tidiga immunförsvaret.

Det adaptiva immunförsvaret

Det adaptiva immunförsvaret är mer specialiserat och kan känna igen specifika virus, bakterier eller andra ämnen.

Här ingår bland annat B-lymfocyter och T-lymfocyter som hjälper kroppen att skapa ett immunologiskt minne efter infektion eller vaccination.

Det adaptiva immunförsvaret kan känna igen specifika smittämnen och skapa ett immunologiskt minne. Det gör att kroppen ofta kan reagera snabbare och effektivare vid framtida exponering för samma virus eller bakterie.

Vita blodkroppar och immunförsvaret

Vita blodkroppar, även kallade leukocyter, är centrala för immunförsvaret. De hjälper kroppen att upptäcka och bekämpa infektioner och inflammation.

Olika typer av vita blodkroppar har olika uppgifter i immunförsvaret.

Antikroppar och immunitet

Antikroppar är proteiner som bildas av B-lymfocyter och hjälper immunförsvaret att känna igen och bekämpa främmande ämnen.

Antikropparna kan binda till virus, bakterier och andra ämnen för att hjälpa immunförsvaret att oskadliggöra dem.

Det finns flera olika typer av antikroppar:

  • IgG är den vanligaste antikroppen i blodet och ger långvarigt skydd.
  • IgA skyddar slemhinnor i exempelvis luftvägar och tarm.
  • IgM bildas tidigt vid infektion.
  • IgE är kopplat till allergi och parasitinfektioner.

IgG-subklasser och immunbrist

IgG delas in i olika subklasser som har olika funktioner i immunförsvaret. Vissa personer kan ha brist på en eller flera IgG-subklasser trots normala totala IgG-nivåer.

IgG-subklasser kan därför analyseras vid misstanke om immunbrist, återkommande infektioner eller nedsatt immunfunktion.

Basal lymfocytanalys

Basal lymfocytanalys används för att undersöka olika typer av lymfocyter i blodet och kan ge information om immunförsvarets sammansättning och aktivitet.

Analysen omfattar bland annat T-lymfocyter, B-lymfocyter och NK-celler (naturliga mördarceller), som alla har viktiga roller i kroppens immunförsvar.

Undersökningen kan vara relevant vid exempelvis återkommande infektioner, misstanke om immunbrist eller vissa immunologiska och hematologiska tillstånd.

Komplementsystemet

Komplementsystemet är en del av det medfödda immunförsvaret och består av proteiner som hjälper kroppen att bekämpa infektioner och aktivera inflammation.

Komplementsystemet samarbetar med antikroppar och immunceller för att oskadliggöra mikroorganismer.

Aktivering av komplementsystemet är en viktig del av immunförsvarets försvar mot bakterier och andra smittämnen.

Komplementsystemet kan aktiveras via flera olika vägar:

  • Klassiska vägen aktiveras främst när antikroppar binder till virus eller bakterier.
  • Lektinvägen aktiveras när immunförsvaret känner igen vissa sockermolekyler på mikroorganismer.
  • Alternativa vägen kan aktiveras direkt på ytan av vissa mikroorganismer utan att antikroppar behövs.

Komplementfaktorer C3 och C4

C3 och C4 är proteiner som ingår i komplementsystemet och hjälper immunförsvaret att bekämpa infektioner och reglera inflammation.

C3 är en viktig del av flera aktiveringsvägar i komplementsystemet, medan C4 framför allt är kopplat till den klassiska vägen och lektinvägen.

Komplementfunktionstest C3 och C4 kan användas vid utredning av autoimmuna sjukdomar, inflammation och vissa immunologiska tillstånd.

Inflammation och immunförsvaret

Inflammation är en naturlig del av immunförsvarets reaktion vid infektion, vävnadsskada eller irritation.

Kortvarig inflammation hjälper kroppen att läka och bekämpa infektioner, medan långvarig inflammation ibland kan bidra till sjukdom.

Långvarig låggradig inflammation kan ibland vara kopplad till exempelvis övervikt, rökning, stress, autoimmuna sjukdomar eller metabol påverkan.

Cytokiner är signalproteiner som används av immunceller för att kommunicera med varandra. De hjälper till att reglera inflammation, immunreaktioner och kroppens försvar mot infektioner.

Vanliga inflammationsmarkörer är CRP, hs-CRP (högkänsligt) och SR.

Autoimmuna sjukdomar och immunförsvaret

Vid autoimmuna sjukdomar reagerar immunförsvaret mot kroppens egna vävnader och celler. Det kan leda till inflammation och skador i exempelvis leder, hud, muskler, nervsystem eller inre organ.

Vid autoimmunitet förlorar immunförsvaret delvis förmågan att skilja mellan kroppens egna vävnader och främmande ämnen. Det kan bidra till kronisk inflammation och vävnadspåverkan.

Autoimmuna sjukdomar kan påverka många olika delar av kroppen och symtomen varierar beroende på vilket organ som drabbas. Blodprov används ofta för att undersöka tecken på autoimmun aktivitet.

Ett exempel är antinukleära antikroppar (ANA), som analyserar autoantikroppar riktade mot strukturer i cellkärnan.

ANA används bland annat vid utredning av olika bindvävssjukdomar och reumatiska sjukdomar. Förhöjda nivåer av ANA kan förekomma vid exempelvis SLE, Sjögrens syndrom, sklerodermi och andra autoimmuna bindvävssjukdomar.

Allergi och immunförsvaret

Allergi innebär att immunförsvaret reagerar mot ämnen som normalt är ofarliga.

Vid allergiska reaktioner aktiveras immunceller och inflammatoriska ämnen som histamin.

Vanliga allergier är pollenallergi, pälsdjursallergi och födoämnesallergi.

Immunbrist och nedsatt immunförsvar

Immunbrist innebär att immunförsvaret inte fungerar normalt. Det kan vara medfött eller uppstå senare i livet.

Personer med immunbrist kan få återkommande infektioner eller svårare att bekämpa infektioner.

Immunförsvaret kan påverkas av exempelvis:

  • Infektioner.
  • Autoimmuna sjukdomar.
  • Läkemedel.
  • Stress och sömnbrist.
  • Näringsbrist.
  • Hög ålder.

Tarmen och immunförsvaret

En stor del av immunförsvaret finns i mag-tarmkanalen. Tarmens immunförsvar hjälper kroppen att skilja mellan skadliga mikroorganismer och ämnen som kroppen ska tolerera.

Tarmfloran, även kallad mikrobiotan, består av stora mängder bakterier och andra mikroorganismer som påverkar immunförsvaret.

Samspelet mellan tarmflora och immunförsvar tros ha betydelse för bland annat inflammation, allergi och autoimmuna sjukdomar.

Tarmflora, kost, infektioner och inflammation kan påverka immunförsvaret och samspelet mellan tarmen och immunsystemet.

Stress, sömn och immunfunktion

Stress och sömn påverkar immunförsvaret på flera sätt. Långvarig stress och sömnbrist kan påverka immunförsvarets reglering och kroppens förmåga att återhämta sig.

Långvarig stress och sömnbrist kan påverka nivåerna av stresshormoner och inflammatoriska signalämnen, vilket i sin tur kan påverka immunförsvarets balans och återhämtning.

Kortisol och andra stresshormoner påverkar immunologiska processer och inflammation.

Åldrande och immunförsvaret

Immunförsvaret förändras med åldern. Äldre personer kan få sämre immunrespons och ökad känslighet för infektioner.

Med stigande ålder förändras immunförsvarets funktion gradvis. Det kan bidra till ökad känslighet för infektioner och ibland ett svagare svar på vaccinationer.

Åldersrelaterade förändringar i immunförsvaret kallas ibland immunosenescens.

Vaccination och immunologiskt minne

Vaccination hjälper immunförsvaret att skapa ett immunologiskt minne mot specifika virus eller bakterier.

Vid senare kontakt med smittämnet kan immunförsvaret reagera snabbare och effektivare.

Blodprov inom immunologi och immunförsvar

Blodprov kan ge information om immunförsvarets aktivitet, inflammation, antikroppar och olika immunceller.

Immunologiska blodprover används ofta tillsammans för att ge en bredare bild av immunförsvarets aktivitet, inflammation och antikroppssvar.

Vilka analyser som är relevanta beror på symtom, sjukdomshistoria och frågeställning.

Vanliga immunologiska blodprover är:

När kan immunologiska blodprov vara relevanta?

Immunologiska blodprov kan vara relevanta vid:

  • Återkommande infektioner.
  • Långvarig inflammation.
  • Misstanke om autoimmun sjukdom.
  • Allergiska besvär.
  • Utredning av immunbrist.
  • Oklara symtom med trötthet eller feber.

När bör man söka vård?

Man bör söka vård vid långvariga infektioner, hög feber, kraftig inflammation, återkommande infektioner eller misstanke om autoimmun sjukdom.

Mer kring Immunförsvaret och immunologi

Se alla blodprov inom kategorin immunförsvar

Texterna i kunskapsbanken skall betraktas som populärvetenskapliga och skall ej ses som vetenskapligt säkerställda avseende råd eller rekommendationer. Medisera kan inte garantera att texterna baseras på den allra senaste forskningen.