Järn, blodvärden och järnbristanemi

Järn är ett av de mest betydelsefulla mineralerna i kroppen. Det är en viktig komponent i blodets syretransport, deltar i cellernas energiproduktion och är nödvändigt för normal funktion i muskler och nervsystem. Ett välbalanserat järnintag behövs för att kroppen ska fungera optimalt. I denna artikel beskrivs varför järn behövs, hur järnbristanemi utvecklas, vilka symtom som kan uppstå och hur du kan förebygga och upptäcka järnbrist via kost och blodprov.

Varför behöver kroppen järn?

Järnets huvudsakliga uppgift är att ingå i proteiner som transporterar syre. Hemoglobin, som finns i de röda blodkropparna, innehåller järn och ansvarar för att binda syre i lungorna och föra det vidare ut i kroppen. När syret lämnats till vävnaderna binds istället koldioxid, som transporteras tillbaka till lungorna för utandning. Utan tillräckligt järn kan kroppen inte tillverka normalt hemoglobin, vilket försämrar syretransporten.

I musklerna finns myoglobin, ett annat järninnehållande protein som lagrar och transporterar syre till muskelcellerna. Detta är särskilt viktigt vid fysisk aktivitet. Järn deltar dessutom i flera enzymprocesser som påverkar immunsystemet och cellernas energiproduktion.

Vad är järnbrist och järnbristanemi?

Järnbrist innebär att kroppens järnförråd är minskade. Om bristen blir tillräckligt uttalad påverkas produktionen av hemoglobin, vilket leder till järnbristanemi. Då blir de röda blodkropparna färre och ofta mindre än normalt, vilket försämrar blodets förmåga att transportera syre. Detta ger upphov till ett brett spektrum av symtom eftersom kroppens vävnader inte får den mängd syre de behöver.

Vad är blodbrist och blodvärde?

”Blodbrist” är detsamma som anemi och innebär att kroppen har för få röda blodkroppar och/eller för låg halt hemoglobin (Hb).

Med ”blodvärde” menar man vanligen koncentrationen av Hemoglobin (Hb) i blodet, alltså hur mycket av det syrebindande proteinet det finns i blodet.

Symtom vid järnbrist och järnbristanemi

Järnbrist utvecklas vanligtvis gradvis och symtomen kan därför vara vaga till en början. Trötthet, nedsatt ork, huvudvärk, blekhet och yrsel är vanliga tecken. Vissa upplever hjärtklappning, andfåddhet, kalla händer och fötter samt håravfall eller sköra naglar. Koncentrationssvårigheter och rastlösa ben förekommer också. Vid uttalad järnbristanemi blir besvären tydligare och kan påverka vardagslivet i betydande grad.

Varför är järnbrist så vanligt?

Orsakerna till järnbrist varierar. Den vanligaste orsaken hos kvinnor är blodförlust vid menstruation. Blödningar från mag–tarmkanalen kan också leda till järnbrist och beror ibland på sår, inflammation eller läkemedel som NSAID. Kostens sammansättning spelar roll. Växtbaserat järn tas upp i mindre utsträckning än animaliskt järn, vilket kan påverka personer som äter vegetariskt eller veganskt.

Behovet av järn ökar dessutom vid graviditet, under tillväxtperioder och vid regelbunden hård träning. Hos vissa personer beror bristen på nedsatt upptag i tarmen, exempelvis vid celiaki eller inflammatorisk tarmsjukdom.

Läs mer om hur järnbrist behandlas.

Hur förebygger man järnbrist?

Det viktigaste sättet att förebygga järnbrist är genom en kost som innehåller tillräckliga mängder järn. Animaliska livsmedel som leverpastej, blodpudding, nötkött, lamm, fisk, kyckling och skaldjur innehåller hemjärn, som kroppen lätt kan ta upp.

Vegetabiliska alternativ som fullkornsprodukter, baljväxter, nötter, frön, torkad frukt och bladgrönsaker bidrar också med järn, men upptaget är lägre. Ett enkelt sätt att förbättra upptaget från vegetabilier är att kombinera dem med livsmedel som är rika på C-vitamin, till exempel citrusfrukter, paprika eller bär.

Järntillskott kan vara ett effektivt sätt att återställa järnnivåer vid konstaterad brist, men kroppen tar inte upp järn från tabletter lika effektivt som från mat. Överskottet kan irritera magen och orsaka förstoppning, illamående eller smärta. Eftersom järn i för höga doser kan bli skadligt ska tillskott alltid användas enligt rekommendation och helst efter att en brist bekräftats via blodprov.

Blodmarkörer som visar järnstatus

För att bedöma järnnivåer och diagnostisera järnbristanemi används flera blodmarkörer.

• Hemoglobin, som ingår i blodstatus, anger mängden syrebindande protein i blodet och visar om anemi föreligger.
• Ferritin speglar kroppens järnförråd. Eftersom ferritin kan stiga vid inflammation analyseras ibland även en inflammationsmarkör som CRP för att tolka ferritinvärdet korrekt.
• Järn visar mängden cirkulerande järn i blodet.
• Transferrin anger hur mycket av transportproteinet för järn som finns tillgängligt i blodet.
• Transferrinmättnad (TSAT) visar hur stor andel av transportproteinet som faktiskt är bundet till järn.
• TIBC (Total Iron-Binding Capacity) beskriver blodets totala förmåga att binda och transportera järn, det vill säga hur mycket transportprotein (transferrin) som finns tillgängligt för att binda järn.
• Markörer som MCV och MCH, som ingår i blodstatus, sjunker vid järnbristanemi eftersom de röda blodkropparna blir små och innehåller mindre hemoglobin.

En kombination av dessa prover ger en bild av järnstatus och hjälper till att skilja mellan olika orsaker till lågt blodvärde.

Typiska mönster

Typiska mönster vid järnbrist och järnbristanemi är:

• Hemoglobin (Hb) där ett lågt Hb visar att blodets syretransportförmåga är nedsatt, vilket talar för anemi.

• Ferritin (järndepåer)
  • Lågt ferritin indikerar att kroppens järndepåer är uttömda vilket är ett tecken på järnbrist.
  • Normalt eller högt ferritin behöver inte utesluta järnbrist, särskilt om inflammation eller sjukdom föreligger.

• Järn (cirkerande järn), transferrin, TIBC och transferrinmättnad
  • Vid järnbrist ser man vanligtvis lågt järn, högt transferrin och TIBC samt en låg transferrinmättnad vilket innebär att kroppen försöker ta upp mer järn, men att det finns i mindre mängder.
  • En transferrinmättnad under ca 15–20% ses ofta vid järnbrist och järnbristanemi.

• Blodstatus, till exempel MCV & MCH (röd-blodkroppars storlek & innehåll)
  • Vid järnbristanemi blir ofta de röda blodkropparna små (låg MCV) och innehåller mindre hemoglobin (låg MCH) vilket innebär mikrocytär, hypokrom anemi.
  • Denna kombination förstärker misstanken om järnbrist, men små/hypokroma blodkroppar kan även bero på andra tillstånd (till exempel vissa ärftliga blodsjukdomar) ifall järnstatus är normal.

Typiska tolkningar, när det pekar mot järnbrist och järnbristanemi är:

• Lågt ferritin, låg transferrinmättnad, högt transferrin och högt TIBC är en stark indikation på järnbrist.
• Lågt ferritin, låg transferrinmättnad, lågt hemoglobin, mikrocytär & hypokrom blodbild (lågt MCV & MCH) ger en tydlig av järnbristanemi.
• Normalt eller högt ferritin, låg transferrinmättnad och tecken på inflammation kan dölja järnbrist (det kallas ibland ”funktionell järnbrist”).

Blodprov för järnbrist

I Mediseras järnbristtest ingår nio blodmarkörer där du får ökad kunskap om bland annat järn, ferritin och blodstatus (hemoglobin, MCV och MCH).

Transferrintest, test av transferrinmättnad och TIBC-test kan beställas som enskilda prover.

Källor

1177.se

Livsmedelsverket.se