Sömnsvårigheter och sömnlöshet

Sömnsvårigheter och sömnlöshet (insomni) är vanligt. Ungefär var tredje person har svårt att sova då och då och upp emot var tionde vuxen har svårare sömnbesvär.

Vad innebär sömnsvårigheter och sömnlöshet?

Sömnlöshet som också kallas insomni är den vanligaste typen av sömnstörning och innebär att man har svårt att somna, att man vaknar upp flera gånger nattetid eller att man vaknar tidigt på morgonen utan att kunna somna om.

Man brukar skilja mellan akuta sömnsvårigheter som varar några dagar till veckor och kroniska som är längre än en månad. De akuta beror oftast på en händelse, en stressig period eller störda rutiner såsom tidsomställning efter en resa eller skiftarbete. Kroniska sömnsvårigheter kan bero på livsstilsfaktorer och rutiner precis som de akuta, men kan även ha underliggande sjukdom som orsak exempelvis: blodbrist, sköldkörtelsjukdom, depression eller ångest.

Läs mer om sömnproblem för att få en bredare bild av problemet.

Vad styr sömnen?

Sömn är ett grundläggande behov som styrs av tre grundbultar – vår biologiska klocka, vakenhet och stress/aktivitetsnivå. Den biologiska klockan styrs av ljus och mörker. Ögonen registrerar när det blir mörkt ute och skickar signaler till hjärnan som utsöndrar hormonet melatonin. Melatonin gör att vi blir trötta och sover. Därför är det viktigt att få ordentligt med dagsljus dagtid och mörker nattetid.

Normalt sömnbehov är mellan 6–9 timmar, barn sover mer och djupare, äldre personer är mer lättväckta och sover ofta kortare på grund av att kroppens förmåga att tillverka melatonin sjunker med åldern. Det finns även en individuell skillnad i behovet av sömn och man kan vara kvälls- eller morgonmänniska.

Vad händer när vi sover?

Under sömnen återhämtar sig kroppen och hjärnan. Slaggprodukter rensas ut både via lymfsystemet som fungerar som kroppens reningssystem och via glymfsystemet som är motsvarande system i hjärnan. Ämnesomsättningen sjunker för att spara energi och hormoner släpps ut som bygger upp kroppen och reparerar nervceller och skador. Immunsystemet aktiveras och stärks. Sömnen är också viktig för inlärning eftersom våra korttidsminnen omvandlas till långtidsminnen när vi sover.

Hur påverkas vi av sömnlöshet?

Långvariga sömnsvårigheter ger många symtom dagtid såsom trötthet, sömnighet, koncentrationssvårigheter, minnespåverkan, irritabilitet, energiförlust, värk, sämre koordination och stelhetskänsla. Tillsammans bidrar det till en påtagligt sänkt livskvalitet. På grund av förändrad aptit och en obalans i hormonerna som styr vår ämnesomsättning ökar risken för övervikt. Man blir mer infektionskänslig eftersom immunförsvaret sänks. Sömnlöshet kan dessutom bidra till en rad sjukdomstillstånd såsom diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdomar och depression.

Vanliga orsaker till sömnsvårigheter

Livsstilsfaktorer

• Stress
• Oregelbundna sovvanor
• Större måltider eller träning sent på kvällen
• Yttre förhållanden som oljud/buller, för varmt/kallt, ljust etcetera
• Koffein – även kaffe på morgonen kan påverka sömnen negativt
• Alkohol – försämrar djupsömnen och gör att man vaknar ofta under natten

Sjukdomar

• Depression, ångestsyndrom och oro kan både orsakas av och orsaka sömnproblem
• Anemi (blodbrist, järnbrist)
• Sköldkörtelsjukdom
• Hjärt-kärlsjukdom
• Sura uppstötningar, reflux
• Smärttillstånd eller restless legs syndrom som gör det svårt att komma till ro
• Sömnapnésyndrom – andningsuppehåll på grund av övervikt eller trånga luftvägar

Läkemedel

Många mediciner som man tar regelbundet påverkar sömnen negativt och kan ge upphov till sömnlöshet.

Hur utreder och diagnosticerar man sömnlöshet?

Det finns flera saker man kan göra för att utreda sömnlöshet och sömnsvårigheter.

Blodprover

För att utesluta underliggande sjukdom kan man ta blodprover för att se bland annat blodstatus och sköldkörtelstatus.

Kroppslig undersökning

En kroppslig undersökning ingår i alla utredningar. Man gör den för att upptäcka om det finns några synliga tecken på sjukdom som kan vara orsak till dina sömnproblem. Bland annat lyssnar läkaren på ditt hjärta, dina lungor, känner på din sköldkörtel och tar blodtryck och puls.

Kartläggning av symtom

Man gör en kartläggning av din sömn och dina symtom för att se vilken typ av sömnstörning som föreligger och vad den kan bero på. Läkaren kommer att fråga dig om dina sömnvanor och om aspekter som kan påverka din sömn negativt. Frågor du kan få besvara är: Känner du dig stressad? Hur trivs du på jobbet? Har ni små barn som håller er vakna? Äter du ofta precis innan du går och lägger dig? Tränar du på kvällen? Dricker du mycket kaffe? Hur ser dina alkoholvanor ut?

Genomgång av läkemedel

Eftersom många läkemedel har sömnpåverkan som biverkning går ni tillsammans igenom vilka läkemedel du tar regelbundet.

Sömnapnésyndrom

Om din läkare tror att du har trånga luftvägar och vaknar upp ofta på grund av att du har andningsuppehåll kan du få genomgå en sömnutredning där man undersöker hur du andas när du sover och registrerar andningsuppehåll. Det kallas för nattlig andningsregistrering.

Hur förebygger och behandlar man sömnlöshet?

Enkla förändringar i vardagliga livet kan göra mycket. Livsstilsförändringar såsom sömnhygien, sömnrestriktion, stimuluskontroll och terapi går därför före läkemedel som behandlingsalternativ. Om man i utredningen hittar en underliggande sjukdom som orsak till sömnbesvären riktas behandlingen in på den och de behandlingsalternativ som beskrivs här kan vid behov användas som komplement.

Sömnhygien

Sömnhygien innebär att man skapar bästa förutsättningarna för att kunna sova. Till exempel ett tyst, mörkt och svalt sovrum och att man går och lägger sig och går upp samma tid varje dag för att få en jämn dygnsrytm. Att undvika kaffe och alkohol, inte träna eller äta stora måltider för sent på kvällen ingår också här.

Sömnrestriktion

Med sömnrestriktion menas att man begränsar tiden för sömn till mellan vissa klockslag för att skapa rutiner och dra nytta av kroppens förmåga att vid sömnbrist somna lättare och öka andelen djupsömn. Man ska därför undvika powernaps dagtid och sovmorgnar.

Stimuluskontroll

Stimuluskontroll handlar om att lära kroppen att sängen betyder sova. Vid långvariga sömnproblem har sängen ofta förlorat sin naturliga association till sömn och triggar istället igång oro och stress över förväntad sömnlöshet. Genom att bara använda sängen nattetid och inte göra någonting annat än att sova (ha sex är okej) i sängen lär man hjärnan att förknippa sängen med sömn igen vilket förenklar insomning.

Kognitiv beteendeterapi – KBT

Kognitiv beteendeterapi är en effektiv behandlingsmetod som de allra flesta blir hjälpta av. Internetbaserad KBT som man kan göra hemifrån är smidigt och har likvärdig effekt som när man går och träffar en terapeut.

Läkemedel

Det finns olika läkemedel som man kan ta till hjälp för att förbättra sin sömn. Vid långvariga besvär kan det vara nödvändigt att äta sömnmedicin en kortare period för att bryta mönstret. Läkemedel vill man dock undvika så långt det går eftersom sömnmediciner, beroende på vilken sort man provar, har biverkningar som försämrad djupsömn och trötthet dagtid vilket ökar risken för bland annat trafikolyckor. Vissa preparat är dessutom beroendeframkallande.

Andra hjälpmedel

Sist men inte minst känner sig många behjälpta av naturliga läkemedel som valeriana och melatonin. Avslappningsövningar och akupunktur kan också ha god effekt.

Referenser

Mirjam Ekstedt, forskare Karolinska Institutet

Jerker Hetta, Professor Karolinska Institutet, Psykiatri sydväst, Huddinge

KBTiprimärvården.se

Mayoclinic.org

Läkemedelsboken.se

Läkartidningen