T4 (fritt)

Fritt T4 (tyroxin) är ett av de två huvudsakliga hormoner som produceras av sköldkörteln, tillsammans med T3 (trijodtyronin). Tyroxin produceras nästan uteslutande i sköldkörteln, ett fjärilsformat organ i halsen, vars funktion styrs av hypofysen genom hormonet TSH (tyreoideastimulerande hormon).

Vad är fritt T4?

T4 är den primära formen av sköldkörtelhormon som cirkulerar i blodet och finns i två former, bundet och fritt. Majoriteten av T4 är bundet till transportproteiner som tyroxinbindande globulin (TBG), prealbumin och albumin, medan endast en liten del av T4 är fri och biologiskt aktiv. Det är det fria T4 som har en direkt effekt på kroppens celler. Sköldkörteln producerar T4 som svar på stimulering av TSH eller tyreoideastimulerande hormon, från hypofysen.

Namnet tyroxin, eller T4, kommer av att hormonet innehåller fyra jodatomer. Det bildas i sköldkörteln genom att aminosyran tyrosin binds till fyra jodatomer. T4 är den mest förekommande formen av sköldkörtelhormon i blodet och fungerar som en föregångare till T3, den mer biologiskt aktiva formen.

Det är främst hormonet T3 som tas upp av kroppens celler och har den direkta biologiska effekten på ämnesomsättningen. T3 bildas huvudsakligen genom omvandling av T4 i kroppens vävnader, särskilt i levern och njurarna, där enzymet dejodinas avlägsnar en jodatom från T4 för att skapa det mer aktiva hormonet T3.

Fritt T4 fungerar alltså som en föregångare till T3 och är det huvudsakliga hormonet som sköldkörteln frisätter. Trots att det är T3 som har den direkta effekten på cellerna, mäts ofta fritt T4 i blodprov för att bedöma sköldkörtelns funktion. Detta beror på att nivåerna av fritt T4 ger en bild av sköldkörtelns hormonproduktion och dess förmåga att stödja kroppens ämnesomsättning.

Sköldkörtelns produktion av T4 regleras av hypofysen, som utsöndrar TSH (tyreoideastimulerande hormon eller tyreotropin). När hypofysen frisätter mer TSH, stimuleras sköldkörteln att öka sin produktion av sköldkörtelhormoner. Hypofysens aktivitet styrs i sin tur av hypotalamus, som frisätter TRH (tyrotropin-releasing hormone) för att aktivera hypofysen. Tillsammans bildar dessa organ ett regleringssystem som balanserar produktionen.

Varför är fritt T4 viktigt?

T4 är viktigt för att reglera hastigheten på ämnesomsättningen, vilket påverkar hur snabbt kroppen använder energi och bryter ner näringsämnen. Det bidrar till att upprätthålla kroppens temperatur genom att påverka energiproduktionen.

T4 är också viktigt för normal tillväxt och utveckling hos barn, inklusive utvecklingen av nervsystemet. Hormonet påverkar hjärtfrekvensen och blodtrycket, vilket är viktigt för hjärtats funktion.

T4 har dock en relativt svag direkt påverkan på kroppens celler, men det omvandlas till T3 i levern och andra vävnader genom att en jodatom avlägsnas. Denna omvandling behövs för att sköldkörtelhormonerna ska kunna utföra sina funktioner. Tyroxin har en längre halveringstid än T3, vilket gör att det fungerar som ett stabilt lager av sköldkörtelhormon som kroppen kan använda vid behov.

Varför tas blodprov för analys av T4 fritt?

Blodprov för analys av fritt T4 används för att diagnostisera och följa upp sjukdomar som påverkar sköldkörteln. Vid hypotyreos, där sköldkörteln producerar för lite hormoner, är nivåerna av fritt T4 låga, medan TSH är förhöjt i ett försök att stimulera ökad hormonproduktion. Låga nivåer av fritt T4 kan ge symtom som trötthet, viktuppgång, frusenhet och koncentrationssvårigheter.

Vid hypertyreos, där sköldkörteln producerar för mycket hormoner, är nivåerna av fritt T4 förhöjda samtidigt som TSH är kraftigt sänkt. Höga nivåer av fritt T4 kan leda till symtom som hjärtklappning, viktnedgång, nervositet och sömnproblem.

Blodprov för fritt T4 används också vid uppföljning av behandling med sköldkörtelhormonersättning, som levotyroxin (syntetiskt T4), för att säkerställa att hormonnivåerna är inom ett hälsosamt intervall.

T4 fritt ingår i hälsokontroll stor och kan beställas som ett enskilt T4 fritt prov.

Vad är P-T4 fritt?

P-T4 fritt avser koncentrationen av fritt tyroxin i plasma, den del av blodet som återstår när blodceller avlägsnats men där koagulationsfaktorerna fortfarande finns kvar. Plasma erhålls genom att blodprovet centrifugeras utan att blodet får koagulera. Analysen av P-T4 fritt används för att mäta mängden biologiskt aktivt T4 som är tillgängligt för kroppen att använda. Detta test används i diagnostik av sköldkörtelsjukdomar, som hypotyreos och hypertyreos, samt vid uppföljning av behandling med sköldkörtelhormonersättning.

Vad är S-T4 fritt?

S-T4 fritt mäter koncentrationen av fritt T4 i serum, den vätska som återstår efter att blodet fått koagulera och koagulationsfaktorerna avlägsnats. Serum erhålls genom att blodprovet centrifugeras efter att blodet koagulerat, vilket skiljer serumet från blodcellerna och fibrinogen.

Liksom P-T4 fritt används S-T4 fritt för att bedöma sköldkörtelns funktion, diagnostisera tillstånd som hypotyreos och hypertyreos samt för att följa upp effekten av behandlingar.

Skillnaden mellan P-T4 fritt och S-T4 fritt ligger alltså i vilken del av blodet som används för analysen (plasma eller serum). I praktiken är resultaten från de två analyserna likvärdiga och används på samma sätt för att förstå och utvärdera sköldkörtelns funktion. Valet av metod beror oftast på laboratoriets rutiner och preferenser, men båda testerna bidrar till en korrekt bedömning av sköldkörtelns hälsa.

Vad är referensintervallet för fritt T4?

Referensintervallet för fritt T4 skiljer sig åt beroende på ålder och laboratoriets mätmetod.

För kvinnor och män äldre än 18 år är referensintervallet för tyroxin 12 till 22 pmol/L, och för pojkar och flickor 12 till 18 år är intervallet 13 till 21 pmol/L enligt Karolinska.

Unilabs referensintervall för kvinnor och män är 10 till 22 pmol/L.

SYNLABs referensintervall för vuxna över 20 år är 9 till 19 pmol/L. För personer i åldern 11 till 20 år är referensintervallet 10 till 17 pmol/L

pmol/L står för pikomol per liter.

Vid högt värde

Höga värden av tyroxin kan peka på hypertyreos. Vid hypertyreos ökar kroppens ämnesomsättning, vilket i princip får kroppen att gå på högvarv trots att du inte gör något som föranleder denna reaktion. Symptomen är inte alltid tydliga utan kan upplevas som darrningar, svettningar, hudproblem, håravfall eller rubbad menstruation.

Vid hypertyreos eller tyreotoxikos är TSH-nivåerna vanligtvis mycket låga, ofta lägre än 0,01 mIE/L, samtidigt som nivåerna av sköldkörtelhormonerna fritt T4 och T3 är klart förhöjda.

Andra faktorer och sjukdomar kan också påverka TSH- och tyreoideahormonnivåerna, till exempel vid Non-thyroidal Illness Syndrome (NTI), där hormonbalansen tillfälligt rubbas utan att sköldkörteln är direkt påverkad. I sådana fall rekommenderas att tyreoideafunktionen utvärderas på nytt när den underliggande sjukdomen har behandlats eller gått tillbaka.

Nivåerna av fritt T4 i plasma kan snabbt påverkas av intag av levotyroxin, till exempel levaxin, vilket är viktigt att ta hänsyn till vid provtagning och tolkning av resultat.

I vissa fall kan analyser av sköldkörtelhormoner visa diskrepans mellan resultat och klinisk bild, vilket kan väcka misstanke om analytisk interferens. Vid misstanke om detta kan det vara värdefullt att jämföra resultaten från ett annat laboratorium med en annan analysmetod.

Vid lågt värde

Lågt värde av T4 kan, men behöver inte, indikera hypotyreos. Detta betyder att det finns för lite tyroxin i kroppen. Låga värden av tyroxin gör att kroppens ämnesomsättning sjunker, vilket i sin tur kan leda till trötthet, svårigheter att komma ihåg saker, ont i muskler och leder samt infertilitet. Det finns även vissa mediciner som kan ge hypotyreos som en bieffekt. Under en graviditets sista trimester har kroppen vanligtvis låga värden av tyroxin.

Vid hypotyreos är TSH-nivåerna förhöjda på grund av sköldkörtelns nedsatta förmåga att producera hormoner. Vid manifest hypotyreos är TSH-nivåerna kraftigt förhöjda samtidigt som T3 och T4 är låga, vilket ofta ger tydliga symtom på sköldkörtelunderfunktion.

Om TSH är något förhöjt medan fritt T3 och T4 fortfarande är inom normala nivåer, kallas detta tillstånd subklinisk hypotyreos.