Sköldkörteln och blodprov

Sköldkörteln och blodprov

15 maj 2023

Sköldkörteln, är som namnet avslöjar, en sköldformad körtel som sitter på halsens framsida, strax nedanför struphuvudet och framför luftstrupen. På engelska heter sköldkörteln ”thyroid gland”. Ordet härstammar från grekiskans ”thyreoiedes” som betyder sköldformad och detta är noterat i västerländsk litteratur första gången 1693.

Vilken funktion har sköldkörteln?

Sköldkörteln har många olika funktioner i kroppen och den viktigaste är att reglera och balansera kroppens ämnesomsättning. Detta gör den genom att producera hormonerna  T3 (trijodtyronin) och T4 (tyroxin). Hormonsystemet behöver vara i balans för att man skall må bra, det får inte finnas för mycket och inte heller för lite hormon i kroppen. Tyreoideastimulerande hormon (TSH) produceras i hypofysen i hjärnan och TSH reglerar i sin tur sköldkörteln. Klicka här för att läsa mer om Sköldkörteltest bas.

Hypertyreos – överproduktion

Det kallas för hypertyreos när sköldkörteln tillverkar för mycket hormoner. ”Hyper” är ett prefix från grekiskan och betyder ”över”. Ämnesomsättningen ökar och kroppen går på högvarv.

Hypotyreos – underproduktion

Hypotyreos innebär en underproduktion av de hormoner som sköldkörteln tillverkar. ”Hypo” är ett prefix som kommer från grekiskan och betyder ”under”. Underproduktion av sköldkörtelhormon leder till att ämnesomsättningen blir låg och kroppens system går på lågvarv.

Symtom vid sköldkörtelrubbning

Det som är komplicerat med symtombilden gällande sköldkörtelrubbning är att besvären kan förväxlas med övergångsbesvär, utmattningssyndrom eller depression. Bekymren kan vara vaga, otydliga och diffusa och förvärras över en längre tid. Symtomen kan även variera med ålder och svårigheterna kan blandas samman med eller bortförklaras med en stressad livsstil.

Exempel på symtom vid hypertyreos

  • svaga muskler
  • sömnproblem
  • problem med hud, hår och naglar
  • förändrad aptit, diarré, viktnedgång
  • förändrad menstruationscykel
  • plötsliga svettningar
  • hjärtklappning, ökad puls och darrningar
  • problem med ögonen

Vanligt med psykiska symtom

Affekter och känslouttryck påverkas och förändras; man kan uppleva sig överkänslig, ha nära till gråten eller bära på en känsla av nervositet. Man tappar lättare tålamodet, blir irriterad och arg över småsaker. Koncentrationsförmåga och arbetsminne är exempel på kognitiva funktioner som kan drabbas. Om man drabbas av giftstruma är psykologiska symtom vanliga men dessa funktioner kan påverkas av rubbning i sköldkörteln även om man ej har giftstruma.

Allvarliga, men ovanliga tillstånd: toxisk kris och psykiatriska tillstånd

I sina allvarligaste former tar sig detta kraftiga och kritiska uttryck: toxisk kris, en variant av hypertyreos, innebär att kroppen går på maximala varvtal, man får hög feber, svettas mycket, drabbas av hjärtklappning och känner sig rastlös. Organpåverkan kan gå så långt att man drabbas av psykiatriska sjukdomar och psykostillstånd, depression eller fobier.

Hypertyeros, vad ligger bakom?

Den autoimmuna sjukdomen Graves, även kallad giftstruma, är den vanligaste orsaken till hypertyreos. Immunförsvaret tillverkar vid detta tillstånd antikroppar mot sköldkörteln så kallade TSH-receptor antikroppar (TRAK). TRAK liknar det TSH-hormon som hypofysen tillverkar för att reglera sköldkörteln och detta leder till en överproduktion av hormoner. Denna sjukdom kan vara ärftlig, så har du en släkting som drabbats är risken högre för dig. Man behandlar denna sjukdom med radioaktivt jod, läkemedel eller operation. Knölstruma är ett annat tillstånd som innebär att körteln blir förstorad, det kan visa sig som en enstaka knöl till en stor struma som växer nedåt i brösthålan. Man kan vara sjuk länge utan att förstå vad det är som är fel och drabbas av hypertyreos. Då har det sannolikt utvecklats till en giftig, toxisk struma, med en störd hormonbalans. Man kan även utveckla hypotyreos om man drabbas av knölstruma. Cancer i sköldkörteln är ovanligt men förekommer.

Exempel på symtom vid hypotyreos

  • trötthet och nedsatt energinivå
  • psykiska symtom som nedstämdhet, ledsenhet och depression
  • koncentrations- och minnessvårigheter
  • frusenhet, du fryser lättare än vanligt
  • problem med torr och spröd hud och hår
  • förstoppning
  • viktuppgång
  • låg puls och långsam hjärtrytm
  • svårt att bli gravid, missfall
  • svullnad i ansiktet och mörkare röst
  • värk i kroppen, muskler och leder

Hypotyreos, vad ligger bakom?

Den autoimmuna sjukdomen Hashimotos tyreoidit är den vanligaste orsaken till hypotyreos. Immunförsvaret tillverkar då antikroppar vilket leder till kronisk sköldkörtelinflammation och att  sköldkörtelvävnaden långsamt bryts ner över tiden. Man kan också drabbas av hypotyreos om man opererat eller behandlat sköldkörteln på grund av struma eller annan sjukdom i körteln, till exempel behandling med radioaktivt jod eller läkemedel. Även sjukdom i hypofysen, så kallad sekundär hypotyreos, kan påverka sköldkörteln men är mycket ovanligt.

Kvinnor drabbas oftare

Det är ungefär 4-5 gånger vanligare att drabbas av sjukdomar i sköldkörteln om du är kvinna. Enligt statistik från Socialstyrelsen behandlades drygt 470 000 personer i Sverige med sköldkörtelhormon under 2020. Det finns troligen ett mörkertal och många som lider av obalans i hormonsystemet utan att veta om det. Det vanligaste är att sköldkörteln tillverkar för lite hormon, det vill säga hypotyreos.

Hypotyreos och graviditet

Hypotyreos kan minska dina möjligheter att bli gravid och det är viktigt att få behandling. Med rätt behandling är hypotyreos inte något hinder för graviditet. Under graviditeten ökar behovet av sköldkörtelhormon eftersom fostret under graviditetens första hälft inte har någon egen hormonproduktion. Gravida kvinnor som behandlas med sköldkörtelhormon ska därför höja veckodosen levotyroxin (Levaxin/Euthyrox) från 7 till 9 dygnsdoser (motsvarande 20-30 %) så snart graviditeten är känd. Därefter följer man upp med blodprover, fritt T4 och TSH, var 4-6e vecka till och med vecka 25.

Gravida kvinnor screenas

Enligt SFOG:s riktlinjer från 2017 ska prov på fritt T4 och TSH tas på alla gravida vid första besök på barnmorskemottagningen.

Struma

Struma är ett samlingsnamn för förstorad sköldkörtel. Struma kan förekomma både vid hypertyreos (överproduktion) och hypotyreos (underproduktion). Man kan uppleva det som ett tryck över halsen på grund av att sköldkörteln har blivit förstorad och trycker på kringliggande vävnader och luftstrupen. Man kan också få svårt att svälja.

Sköldkörteln och jod

Livsmedelsverket skriver att tillskott av jod i bland annat salt har minskat allvarliga former av cancer i sköldkörteln. Annan kost som är rik på jod är mager fisk, skaldjur och ägg. Jodbrist leder till struma det vill säga förstorad sköldkörtel. Gravida kvinnor behöver äta jod annars finns det risk att fostrets nervsystem inte utvecklas som det skall. Överkonsumtion är inte heller bra.

Vilka blodprover har med sköldkörteln att göra?

TSH, Fritt T4, Fritt T3, Anti TPO och TRAK är blodmarkörer som har en koppling till sköldkörtelns funktion. För produktion och omsättningen av sköldkörtelhormonerna i kroppen spelar flera vitaminer och mineraler en viktig roll, bland annat järn, B-vitaminer, zink och D-vitamin. Läs mer om Mediseras stora sköldkörteltest.

Vad visar de olika blodproverna?

TSH är förkortningen för tyreoideastimulerande hormon, som produceras i hypofysen. TSH reglerar sköldkörtelns produktion av T4 (tyroxin) samt mindre mängder av T3 (trijodtyronin). Hormonsystemet hänger samman och är beroende av att alla delar är i balans; olika hormoner påverkar varandra i en lång kedja, rubbas denna någonstans påverkar det hela systemet. Man mäter de hormonerna som finns i blodet i en fri, obunden form och det är därför det kallas fritt T4 och fritt T3. Anti TPO och TPOAk är samma sak och är en förkortning av antikroppar mot tyreoideaperoxidas eller tyreoperoxidas-antikroppar. Detta är en antikropp som angriper sköldkörteln och påverkar dess funktionsnivå. Även TRAK (TSH-receptorantikroppar eller tyroideastimulerande hormon-receptorantikroppar) är en sådan antikropp.

Klicka här för att läsa mer om Sköldkörteltest Mellan. Här ingår TSH, T4 (fritt), T3 (fritt) och TPO.

Klicka här för att läsa mer om TRAK.

Hur vet jag om jag har problem med min sköldkörtel?

Symtomen kan vara svårtolkade och bortförklaras med annat exempelvis stress. Men om du har bekymmer som påminner om dem nämnda ovan och funderar på detta bör du söka läkare för bedömning. Läkaren behöver ta hänsyn till din livs- och sjukdomshistoria, symtombild samt ta ett antal blodprover för att kunna ställa en diagnos för rätt behandling.

Sjukdomsförloppet inte alltid linjärt och logiskt

Sjukdomar och symtom vid sköldkörtelbesvär tar sig inte alltid helt logiska uttryck och symtombilden kan variera med ålder och från person till person. För att nämna ett exempel kan patienter som har underproduktion (hypotyreos) få perioder där man istället ser överproduktion (hypertyreos). Om man drabbas av knölstruma kan man få både under- och överproduktion av hormon.

Hur ställs en diagnos?

Det är en läkare som ställer diagnos och det räcker inte med resultatet från blodprover. Dessa behöver kompletteras med en sammanvägd bedömning av symtombild, livs- och sjukdomshistorik och även andra undersökningar och prover. Läkaren undersöker din sköldkörtel för att se om den är förstorad. Ibland görs ytterligare undersökningar som ultraljud och cellprov och i vissa fall även datortomografi och röntgen.

Sköldkörteltest via blodprov

Texterna under kunskapsbanken skall betraktas som populärvetenskapliga och skall ej ses som vetenskapligt säkerställda avseende råd eller rekommendationer. Medisera kan inte garantera att texterna baseras på den allra senaste forskningen.