Blodtryck
Blodtryck är en central fysiologisk parameter som speglar kroppens cirkulationsstatus och hjärthälsa. Det används som en indikator för att bedöma blodets tryck mot blodkärlens väggar för att förstå hur väl hjärtat och kärlsystemet fungerar. Blodtrycket är ett av de viktigaste måtten i medicinsk diagnostik och övervakning, och dess nivåer påverkas av både inre och yttre faktorer.
Blodtrycksmätning hjälper till att upptäcka tillstånd som högt blodtryck (hypertoni) och lågt blodtryck (hypotoni), samt för att övervaka behandling.
Vad är blodtryck?
Blodtryck definieras av två huvudvärden, dels systoliskt tryck och dels diastoliskt tryck. Systoliskt tryck är det högsta värdet och mäts när hjärtat drar ihop sig och pumpar blod ut i kroppen. Diastoliskt tryck är det lägsta värdet och mäts när hjärtat slappnar av mellan slagen.
Blodtrycket anges med siffror, där det systoliska trycket kommer först och det diastoliska trycket därefter. Ett normalt blodtryck är vanligtvis omkring 120/80 mmHg. Måttenheten mmHg (millimeter kvicksilver) används traditionellt inom medicin för att ange tryck.
Hur regleras blodtrycket i kroppen?
Kroppen har flera mekanismer för att reglera blodtrycket och säkerställa att vitala organ som hjärna, hjärta och njurar får tillräckligt med blod. Några av de viktigaste systemen är:
- Det autonoma nervsystemet som reglerar blodkärlens diameter och hjärtats slagfrekvens.
- Renin-angiotensin-aldosteronsystemet (RAAS) som kontrollerar blodvolym och kärlmotstånd genom hormoner som renin, angiotensin och aldosteron.
- Njurarna som ansvarar för att justera vätske- och saltbalansen, vilket påverkar blodvolymen.
- Baroreceptorer som är tryckkänsliga receptorer i stora blodkärl som signalerar till hjärnan för att justera blodtrycket vid förändringar.
Varför är blodtrycksmätning viktigt?
Blodtrycksmätning är en enkel, icke-invasiv metod och en av de mest effektiva sätten att upptäcka högt blodtryck (hypertoni), ett tillstånd som ofta inte ger några symtom, men som på lång sikt kan skada hjärtat, blodkärlen och andra organ. Om blodtrycket är för högt under en längre period kan det leda till hjärtinfarkt, stroke, njursvikt och synproblem.
Blodtrycksmätning utförs även vid misstanke om lågt blodtryck (hypotoni) som kan orsaka yrsel, svimning och andra symtom som kan påverka livskvaliteten.
Regelbundna blodtryckskontroller görs för att:
- Upptäcka avvikelser tidigt då blodtrycksmätning kan identifiera högt eller lågt blodtryck innan symtom uppstår.
- Förhindra hjärtsjukdomar då tidig behandling kan minska risken för hjärtinfarkt, stroke och andra komplikationer.
- Följa behandlingseffekter och hur väl medicinering och livsstilsförändringar fungerar.
- Ge trygghet då regelbundna mätningar hjälper till att ta kontroll över hälsan.
Hur utförs blodtrycksmätning?
Blodtryck mäts oftast med en blodtrycksmanschett och en tryckmätare (manuell eller automatisk). För noggranna resultat är det viktigt att:
- Personen är avslappnad och har vilat minst fem minuter.
- Armen är i hjärthöjd under mätningen.
- Manschetten har rätt storlek och är korrekt placerad.
Faktorer som påverkar blodtrycksmätning
Blodtrycket kan påverkas av flera faktorer, bland annat:
- Fysiologiska faktorer som ålder, kön, vikt, fysisk aktivitet, stress och kost.
- Tidpunkt på dygnet då blodtrycket ofta är lägre på morgonen och högre på eftermiddagen.
- Position eftersom skillnader kan uppstå mellan sittande, liggande och stående positioner.
- Faktorer vid mätning som felaktig manschettstorlek, rörelse under mätning eller samtal som kan ge felaktiga värden.
Varför utförs blodtrycksmätning?
Blodtrycksmätning görs för att övervaka och diagnostisera högt eller lågt blodtryck. Det är ett enkelt, men effektivt sätt att mäta en individs hjärt- och kärlhälsa. Om ett blodtryck är onormalt högt, kan läkare rekommendera livsstilsförändringar eller medicinering för att sänka blodtrycket och minska risken för hjärtsjukdomar.
För personer med högt blodtryck kan blodtrycksmätningar användas för att utvärdera effekten av behandling och justera mediciner vid behov. För personer med lågt blodtryck kan mätningar hjälpa till att identifiera orsak och rekommendera åtgärder för att förbättra blodcirkulationen och förhindra yrsel eller svimning.
Vad är ett optimalt blodtryck?
Ett optimalt blodtryck är mindre än 120/80 mmHg.
Vad är ett normalt blodtryck?
Ett normalt blodtryck ligger inom intervallet 120–129/80–84 mmHg.
Vad är ett förhöjt blodtryck?
Ett förhöjt blodtryck ligger i intervallet 130–139/85–89 mmHg.
Blodtryck över detta intervall, det vill säga 140/90 mmHg eller högre kan innebära risk för hjärt-kärlsjukdomar och klassificeras som högt blodtryck eller hypertoni.
Vad innebär högt blodtryck (hypertoni)?
Hypertoni definieras som blodtryck över 140/90 mmHg vid upprepade mätningar och delas in i:
- Primär hypertoni som orsakas av livsstilsfaktorer som stress, övervikt, rökning, hög saltkonsumtion och ärftlighet.
- Sekundär hypertoni som beror på bakomliggande sjukdomar som njursjukdomar, hormonella rubbningar (exempelvis hyperaldosteronism eller Cushing-syndrom) eller läkemedel.
Hypertoni klassificeras baserat på hur högt blodtrycket är där:
- Mild hypertoni (grad 1) ligger i intervallet 140–159/90–99 mmHg
- Måttlig hypertoni (grad 2) innebär 160–179/100–109 mmHg
- Kraftig hypertoni (grad 3) är 180/110 mmHg eller högre
Vad innebär isolerad systolisk hypertoni?
Isolerad systolisk hypertoni innebär att det systoliska blodtrycket är över 140 mmHg, medan det diastoliska blodtrycket är under 90 mmHg. Detta tillstånd är vanligast hos äldre personer och beror ofta på att blodkärlens elasticitet minskar med åldern, vilket gör att artärerna blir stelare. Det som händer vid isolerad systolisk hypertoni är:
- Ökad belastning på hjärtat som innebär att hjärtat måste arbeta hårdare för att pumpa blod genom de styva kärlen.
- Försämrat blodflödepå grund av minskad kärlelasticitet påverkar blodcirkulationen och kan öka risken för skador på hjärta och kärl.
- Ökad risk för komplikationer då tillståndet är kopplat till en högre risk för hjärt-kärlsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och njurskador.
Vad innebär lågt blodtryck (hypotoni)?
Hypotoni definieras som ett blodtryck under 90/60 mmHg, särskilt om det orsakar symtom. Orsaker kan vara:
- Uttorkning
- Blödning
- Hjärtsjukdomar som hjärtsvikt eller bradykardi
- Hormonella störningar som Addisons sjukdom
- Biverkningar av läkemedel
Symtom vid hypotoni är bland annat:
- Yrsel och svimning
- Trötthet
- Kalla extremiteter
- Chock i allvarliga fall
Lågt blodtryck är oftast ofarligt och kräver sällan någon behandling, men kan innebära att du lättare får blodtrycksfall.
Symptom och komplikationer vid högt blodtryck
De vanligaste symtomen vid förhöjt blodtryck är huvudvärk, trötthet, andfåddhet och/eller illamående. Dessa blir mer påtagliga vid kraftig hypertoni och kan i svårare fall åtföljas av illamående och andnöd. Högt blodtryck kan med tiden försvaga kärlen och orsaka bestående skador på organen. Komplikationer vid långvarig hypertoni är bland annat:
- Hjärtinfarkt och hjärtsvikt
- Stroke
- Njurskador
- Försämrad syn (hypertensiv retinopati)
Vilka är riskfaktorerna för högt blodtryck?
Flera faktorer kan öka risken för att utveckla högt blodtryck, både sådana som vi inte kan påverka, som genetik och ålder, och livsstilsrelaterade faktorer som vi kan påverka genom våra val.
Genetiska faktorer spelar en betydande roll i risken för att utveckla högt blodtryck. Om nära familjemedlemmar har eller har haft högt blodtryck ökar sannolikheten att själv drabbas. Ärftligheten påverkar hur kroppen reglerar blodtryck, exempelvis genom saltbalans och blodkärlens funktion.
Med stigande ålder minskar blodkärlens elasticitet, vilket gör det svårare för kärlen att anpassa sig till förändringar i blodflödet. Detta leder till en gradvis ökning av blodtrycket. Risken för högt blodtryck ökar särskilt efter 60 års ålder.
Övervikt och fetma belastar hjärtat och blodkärlen, vilket kan leda till förhöjt blodtryck. Fettvävnad producerar dessutom ämnen som kan bidra till inflammation och förändringar i blodkärlens funktion. Brist på fysisk aktivitet försämrar blodcirkulationen och kan göra att blodtrycket stiger över tid. Regelbunden motion bidrar till att sänka blodtrycket och förbättra hjärt-kärlhälsan.
Högt saltintag, stress, alkohol och rökning kan bidra till högt blodtryck eftersom:
- För mycket salt i kosten ökar vätskeansamlingen i kroppen, vilket höjer blodtrycket genom att öka volymen blod som hjärtat måste pumpa.
- Långvarig stress kan påverka blodtrycksregleringen negativt och leda till ohälsosamma vanor som rökning, alkoholintag och dålig kosthållning, som i sin tur höjer blodtrycket.
- Överdriven alkoholkonsumtion ökar blodtrycket och kan skada hjärtat och kärlen.
- Nikotin gör att blodkärlen drar ihop sig, vilket höjer blodtrycket. Rökning skadar dessutom blodkärlens väggar, vilket ytterligare bidrar till hjärt-kärlproblem.
Hur kan man sänka blodtrycket?
Högt blodtryck kan ofta sänkas genom att göra livsstilsförändringar och, om nödvändigt, använda medicinering.
Ändra kosten och håll en hälsosam vikt
Högt saltintag bidrar till att öka blodtrycket. Begränsa saltmängden till högst 5–6 gram per dag (cirka en tesked) och följ en hälsosam kost rik på frukt, grönsaker, fullkorn, magra proteiner och hälsosamma fetter (t.ex. olivolja och omega-3). DASH-dieten (Dietary Approaches to Stop Hypertension) är särskilt effektiv. Undvik också bearbetade livsmedel då de ofta innehåller mycket salt och ohälsosamma fetter.
Håll en hälsosam vikt och motionera regelbundet
Om du är överviktig kan viktnedgång hjälpa till att sänka blodtrycket. Även en måttlig viktnedgång på 5–10 % kan göra stor skillnad.
Regelbunden fysisk aktivitet, som att gå, jogga, cykla eller simma, kan sänka blodtrycket. Målet är minst 150 minuter måttlig motion eller 75 minuter intensiv träning per vecka. Styrketräning kan också bidra positivt.
Begränsa alkoholintaget och sluta röka och snusa
Överdrivet alkoholintag och nikotin kan höja blodtrycket. Även rökning skadar blodkärlen och höjer blodtrycket. Att sluta röka förbättrar hjärt-kärlhälsan på både kort och lång sikt.
Hantera stress
Kronisk stress kan höja blodtrycket. Öva avslappningstekniker som meditation, djupandning eller yoga och planera din tid. Undvik överbelastning och skapa utrymme för vila och avkoppling i vardagen.
Begränsa koffeinintaget
Koffein kan tillfälligt höja blodtrycket hos vissa individer. Om du är känslig för koffein, överväg att minska konsumtionen av kaffe, te och energidrycker.
Medicinsk behandling vid behov
Om livsstilsförändringar inte räcker kan läkare ordinera blodtryckssänkande läkemedel som:
-
- ACE-hämmare
- Angiotensinreceptorblockerare (ARB)
- Betablockerare
- Kalciumkanalblockerare
- Diuretika (vätskedrivande medel)
Hur många har högt blodtryck i Sverige?
I Sverige lider ungefär en tredjedel av den vuxna befolkningen av högt blodtryck. Bland vuxna över 20 år drabbas cirka var fjärde person, och efter 60 års ålder har nästan varannan högt blodtryck. Det är en ”tyst” sjukdom, där hälften av de drabbade inte är medvetna om sitt tillstånd eftersom högt blodtryck sällan ger symtom förrän nivåerna är mycket höga. Många upptäcker först efter behandling att symtom som huvudvärk eller trötthet berodde på högt blodtryck.
Trots att det finns effektiva behandlingsmetoder når bara hälften av alla med högt blodtryck sina mål. Blodtrycksmätning är ett enkelt och pålitligt sätt att kontrollera om blodtrycket ligger på en hälsosam nivå.