T3 (fritt)

T3 (trijodtyronin) är en av de två huvudsakliga sköldkörtelhormonerna, där den andra är T4 (tyroxin). Tyroxin (T4) och en mindre del av trijodtyronin (T3) produceras i sköldkörteln, ett organ i halsen. Denna produktion och frisättning styrs av TSH (tyreoideastimulerande hormon) som utsöndras från hypofysen. T3 är oftast bundet till protein i blodet, men förekommer även som ett obundet biologiskt fritt hormon, vilket är det hormon man mäter via blodprov.

Majoriteten av T3 produceras perifert genom omvandling från T4 i levern och andra vävnader.

Vad är T3, fritt?

T3 (fritt), eller trijodtyronin, är en aktiv form av sköldkörtelhormon som är viktig för kroppens ämnesomsättning. Det är en fettlöslig molekyl som lätt passerar cellmembran för att utöva sin effekt direkt på cellnivå.

Fritt T3 refererar specifikt till den del av T3 som inte är bundet till proteiner i blodet, vilket gör det biologiskt aktivt och tillgängligt för cellerna att använda. Tillsammans med tyroxin (T4) bestämmer T3 bland annat hur mycket energi kroppen använder. Namnet kommer av att molekylen innehåller tre jodatomer, vilket skiljer det från tyroxin (T4), som har fyra jodatomer. Trijodtyronin bildas huvudsakligen genom att en jodatom avlägsnas från tyroxin.

Majoriteten av T3 i blodet är bundet till transportproteiner som tyroxinbindande globulin (TBG), albumin och transtyretin. Endast en liten del, det fria T3, är obundet och tillgängligt för att tas upp av celler och aktivera biologiska processer. Fritt T3 reglerar många funktioner genom att binda till specifika receptorer i cellkärnan, kända som tyreoideahormonreceptorer (TR). När fritt T3 binder till dessa receptorer påverkas genuttrycket, vilket leder till syntes av proteiner som är nödvändiga för att reglera metabolism, tillväxt och energiomsättning.

På cellnivå omvandlas en stor del av T3 från tyroxin (T4) genom avlägsnandet av en jodatom, en process som sker främst i levern och njurarna med hjälp av enzymet dejodinas. Denna konvertering behövs eftersom T4 i sig har låg biologisk aktivitet jämfört med T3.

Sköldkörteln som producerar dessa hormon styrs av hypofysen genom hormonet TSH, tyreotropin. Ju mer TSH som utsöndras, desto mer sköldkörtelhormon bildas. Hypofysen styrs i sin tur av hypotalamus genom hormonet TRH (tyrotropin-releasing hormone).

Varför är fritt T3 viktigt?

Fritt T3 spelar en viktig roll i kroppens ämnesomsättning genom att öka hastigheten på metaboliska processer, vilket påverkar hur snabbt kroppen använder energi, producerar värme och bryter ner näringsämnen. T3 har även en viktig inverkan på flera kroppsfunktioner som hjärtfrekvens, kolesterolnivåer, tillväxt och utveckling. Det behövs också för normal funktion av nervsystemet. T3:s kemiska funktion påverkar en rad biologiska processer som:

• Energiomsättning då det stimulerar mitokondrier i cellerna, vilket ökar produktionen av ATP (cellens energivaluta).
• Värmereglering då det ökar kroppens värmeproduktion genom att påverka basmetabolismen
• Proteinsyntes då det reglerar produktionen av proteiner som behövs för cellens tillväxt och reparation
• Kolhydrat- och fettmetabolism då det påverkar hur kroppen lagrar och förbränner glukos och lipider, vilket upprätthåller energibalansen

Varför tas blodprov för analys av fritt T3?

Blodprov för fritt T3 används som ett komplement vid utredning och uppföljning av sköldkörtelns funktion, särskilt när resultaten av TSH och fritt T4 inte ger en tydlig bild av sköldkörtelns tillstånd. Fritt T3 är särskilt värdefullt vid misstanke om hypertyreos, där förhöjda T3-nivåer kan ge en mer komplett bild av sjukdomens omfattning.

Vid hypotyreos har analys av fritt T3 begränsad diagnostisk användning eftersom nivåerna av T3 ofta förblir normala även vid sköldkörtelunderfunktion. Därför används fritt T3 sällan som en primär markör i dessa fall.

Genom att kombinera analysen av fritt T3 med TSH, fritt T4 och ibland TRH, kan man identifiera sköldkörtelrubbningar och fastställa om obalansen beror på problem i sköldkörteln, hypofysen eller hypotalamus.

T3 fritt ingår för kvinnor i hälsokontroll stor och kan beställas som ett enskilt T3 fritt prov.

Vad är P-T3 fritt?

P-T3 fritt avser koncentrationen av det fria T3 i blodplasman. Plasma är den vätska som återstår när blodceller har avlägsnats, men där koagulationsfaktorerna finns kvar. P-T3 fritt mäts för att bedöma sköldkörtelns funktion och ger en indikation på den mängd biologiskt aktivt T3 som är tillgängligt för kroppens celler.

Vad är S-T3 fritt?

S-T3 fritt mäter koncentrationen av fritt T3 i serum, som är den vätska som återstår efter att blodet har fått koagulera och koagulationsfaktorerna har avlägsnats. Denna analys används på samma sätt som P-T3 fritt för att utvärdera sköldkörtelns aktivitet och upptäcka rubbningar i hormonproduktionen.

Skillnaden mellan de två är vilken del av blodet som används för analysen. I praktiken ger båda testerna likvärdig information om sköldkörtelns funktion och används på liknande sätt i diagnostik och uppföljning av sköldkörtelsjukdomar. Valet mellan P-T3 fritt och S-T3 fritt beror på laboratoriets rutiner och preferenser.

Vad är referensintervallet för T3 fritt?

För kvinnor och män äldre än 18 år är referensintervallet för fritt T3 3,1 till 6,8 pmol/L, och för pojkar och flickor 12 till 18 år är intervallet 3,9 till 7,7 pmol/L enligt Karolinska.

Unilabs referensintervall för kvinnor och män äldre än 18 år är 3,3 till 6,0 pmol/L, och för 10 till 18 åringar 3,3 till 6,5 pmol/L.

SYNLABs referensintervall för vuxna över 20 år är 2,4 till 6,0 pmol/L. För personer i åldern 15 till 20 år varierar referensvärdena beroende på kön:

• Flickor: 3,3 till 5,8 pmol/L
• Pojkar: 2,9 till 6,8 pmol/L

pmol/L står för pikomol per liter.

Vid högt värde

Förhöjda nivåer av fritt T3 är vanligast vid hypertyreos eller tyreotoxikos, som är tillstånd där sköldkörteln producerar för mycket hormoner.

Vid hypertyreos är TSH-nivåerna kraftigt sänkta, ofta under 0,01 mIE/L, på grund av den negativa feedback-mekanismen där hypofysen minskar sin stimulering av sköldkörteln. Samtidigt är både T3- och T4-nivåerna förhöjda, med T3 som ofta är mer markant förhöjt.

Höga nivåer av T3 ökar kroppens ämnesomsättning och kan, om det inte behandlas, leda till komplikationer som hjärtpåverkan och benskörhet. Vanliga symtom vid förhöjt fritt T3 inkluderar hjärtklappning, viktnedgång, svettningar, nervositet, irritabilitet och sömnproblem. Vid svårare hypertyreos kan man även se muskelsvaghet, ökad aptit, och i vissa fall värmekänslighet.

T3-dominant hypertyreos kan också förekomma, där T3 är förhöjt medan T4 är normalt, vilket gör analysen av fritt T3 särskilt viktig.

Vid Graves sjukdom orsakar överaktiv sköldkörtel höga nivåer av fritt T3.

För att få en korrekt utredning och diagnos och behandlingsplan behöver man tolka T3-nivåerna tillsammans med TSH, T4 och andra relevanta kliniska data.

Vid lågt värde

Lågt T3-värde i blodet kan, men behöver inte, tyda på hypotyreos där sköldkörteln inte kan producera tillräckligt med hormoner. Vid hypotyreos är fritt T3 dock mindre känsligt och används inte som en primär diagnostisk markör, eftersom T3-nivåerna kan förbli normala även vid en begynnande sköldkörtelunderfunktion. Vid Hashimotos sjukdom leder sköldkörtelns underfunktion till låga nivåer av fritt T3 i senare stadier, medan nivåerna kan vara normala i de tidiga faserna av sjukdomen.

Vid hypotyreos är TSH-nivåerna vanligtvis förhöjda eftersom hypofysen försöker stimulera sköldkörteln till att öka produktionen. Om T3 och T4 är normala, men TSH är något förhöjt, kallas detta för subklinisk hypotyreos. Detta tillstånd ger ofta milda eller inga symtom, men kan utvecklas till manifest hypotyreos med tiden.

Vid manifest hypotyreos är TSH-nivåerna kraftigt förhöjda och både T3 och T4 är låga. Detta tillstånd ger ofta tydliga symtom som trötthet, viktökning, förstoppning, torr hud, håravfall, frusenhet, depression och nedsatt koncentration. Låga nivåer av fritt T3 leder till en långsammare ämnesomsättning och påverkar kroppens energibalans negativt.

Behandlingen av manifest hypotyreos innebär tillförsel av sköldkörtelhormon, vanligtvis i form av levotyroxin (syntetiskt T4), som kroppen sedan kan omvandla till T3.

Påverkan av andra tillstånd på fritt T3

Förändringar i nivåerna av fritt T3 kan också ses vid andra sjukdomar eller tillstånd som inte primärt beror på sköldkörteln, så kallad non-thyroidal illness syndrome (low T3 syndrome), där nivåerna av T3 sjunker utan att sköldkörteln är dysfunktionell. Detta tillstånd uppstår ofta vid allvarlig sjukdom, kirurgi, trauma eller kronisk stress. Vid sådana fall är T4-nivåerna ofta normala eller lätt sänkta, medan TSH kan vara normalt eller något sänkt. Dessa avvikelser är vanligtvis tillfälliga och kan återgå till det normala när den underliggande orsaken har behandlats.

Andra faktorer som kan påverka fritt T3 är läkemedel som till exempel glukokortikoider, ß-blockerare och dopamin, kraftig viktnedgång, lever och njursjukdom, långvarig fasta eller malnutrition. Det är därför viktigt att bedöma fritt T3 tillsammans med andra tyreoideaparametrar och den kliniska situationen.