Vad gör insulinet i kroppen?
Insulin är ett hormon som anpassar mängden blodsocker i kroppen. Insulinet ser till att sockret kan komma in i kroppens celler. Utan insulin får cellerna inget bränsle, vilket leder till att kroppen till slut inte kan överleva. Insulinet påverkar även förmågan att ta upp och omsätta fettsyror och möjliggör upptagandet av triglycerider i blodet. Insulinet skickas ut i blodet när koncentrationen av glukos ökar. Vi har en konstant basnivå av insulin i blodomloppet, om den är i obalans börjar kroppen själv att producera socker.
Hur produceras insulin?
Insulinet produceras i bukspottkörteln i de så kallade Langerhanska öarna. Därav namnet insulin då ”insula” betyder ”ö” på latin. Hos en frisk person regleras insulinproduktionen av sig självt så att blodsockret hålls på en jämn nivå. Vid diabetes fungerar däremot inte insulinproduktionen som hos en frisk person.
Hur är insulin kopplat till diabetes?
Diabetes är en sjukdom där kroppens insulinproduktion är rubbad eller helt satt ur spel, därför behandlas sjukdomen med insulin. Vid diabetes har man för höga nivåer socker i sitt blod. Det finns olika typer av diabetes, exempelvis typ 1 och typ 2. Vid typ 1-diabetes har insulinproduktionen i kroppen minskat, vilket gör att hormonet måste förses på egen hand genom injektioner. Om kroppen själv inte förmår att producera tillräckligt med insulin används en tillverkad variant som behandling.
Även personer med typ 2-diabetes lider av insulinbrist. För att upprätthålla ett normalt blodsockervärde behöver de flesta personer med typ 2-diabetes injiciera insulin. Under de första åren med typ 2-diabetes behövs vanligtvis ingen insulin-injektion, därefter kompletteras bristen utefter behov.
Kan man få för mycket insulin?
Ja, man kan få i sig för mycket insulin. Detta kallas för hypoglykemi och betyder att det finns mer insulin i blodet än vad som behövs. Det kan bero på att en diabetiker har tagit för mycket insulin, ätit för lite eller ansträngt sig för mycket fysiskt utan att justera sitt insulin.
Vad är insulinresistens?
Detta innebär att kroppen inte responderar på insulinet på det sätt den borde. Latinets ”resistentia” betyder ”to resist”, det vill säga “att göra motstånd”. Man kan förklara det som att kroppen gör motstånd mot insulinet på ett sätt som inte är meningen för att systemet skall vara i balans. Först kompenserar kroppen med att producera mer insulin, men över tid blir betacellerna utmattade, insulinet otillräckligt och nivåerna av socker i blodet stiger. Detta innebär med stor sannolikhet diagnosen diabetes typ 2. Betacellernas förmåga att producera insulin och därmed reglera blodsockret samt respondera vid höga nivåer av blodsocker är försämrat eller ur funktion.
Även leverns glukosproduktion påverkas genom att effekten av insulinet i kroppen är nedsatt. Siffror visar att ca 10 % av befolkningen har insulinresistens, men alla har inte typ 2 diabetes eftersom kroppen i vissa fall kan kompensera genom ökad produktion av insulin. Fetma är en bakomliggande orsak till resistens, främst bukfetma.
Hur farligt är insulin?
Insulin är ett livsviktigt hormon, men kan vara farligt i för stora mängder. Insulin gör att kroppens celler tar upp socker, det vill säga glukos, från blodet. Då sjunker blodsockret. Kroppens celler kan inte bedöma om det pågår en överdos av insulin, utan fortsätter att ta upp socker så länge det finns insulin i blodet. Om det finns väldigt mycket insulin i blodet kan cellerna ta upp för mycket socker, då sjunker blodsockret. Lågt blodsocker gör att hjärnan och andra organ fungerar sämre. Om blodsockret blir extremt lågt kan det innebära livsfara. Det är därför viktigt att rådfråga sin läkare kring dosering av insulin.
Vad är normal insulinnivå?
Vad som är en normal insulinnivå eller snarare vad som är ett normalt blodsockervärde, varierar över dygnet. Om man har ätit, inte ätit och hur länge sedan man åt påverkar insulinnivån. Man kan dra slutsatser om insulinnivån med hjälp av blodsockernivån i blodet eftersom insulinets uppgift är att reglera och balansera nivåerna av socker i blodet.
Vad är normalt blodsocker?
Man brukar säga att ett normalt blodsocker ligger mellan 4-6 mmol/l på fastande mage och upp till max 8,7 mmol/l efter du har ätit. Mmol/L är en internationell standard för att mäta blodsockernivån i kroppen. Som exempel kan nämnas att det betraktas som ”normalt” eller som en basnivå när en människa som väger 70 kg har ca 4 gram glukos i blodet.
Varför går inte blodsockret ner trots insulin?
Det kan finnas olika anledningar till att blodsockret är för högt. Tabletter, för stort matintag, för lite fysisk aktivitet, vissa sjukdomar och stress är exempel på faktorer som kan påverka blodsockernivån.
Insulin och blodprov
Kan man ta ett insulintest via blodprov?
Ja, men vanligtvis mäter man inte nivån av själva insulinet utan man mäter istället nivån av HbA1c, glukos eller C-peptid. Genom dessa värden drar läkaren slutsats om hur kroppens insulinsystem fungerar. HbA1c, det vill säga långtidsblodsockret, visar hur blodsockervärdet sett ut i blodet över en längre tid. Glukos visar blodsockret i den stund som blodprovet togs.
Vad innebär det att testa C-peptid?
Man kan även skatta insulinnivåerna i blodet indirekt via C-peptid som är ett biämne som bildas när kroppen tillverkar insulin. För varje molekyl insulin som kroppen bildar produceras det även en molekyl C-peptid. Anledningen till att man mäter C-peptid är att C-peptid finns kvar i blodet längre tid än insulinet.
Läs om insulintestet.
Läs om hälsokontroll stor där blodmarkörerna HbA1c och glukos ingår.
Läs om stora prestationstestet där blodmarkörerna HbA1c, glukos och C-peptid ingår.
