Enzymer är ämnen som påskyndar kemiska reaktioner i kroppen och gör det möjligt för cellerna att fungera normalt. De behövs bland annat för att bryta ner maten, producera energi, bygga upp och bryta ner olika ämnen samt reglera kroppens ämnesomsättning. Nästan alla enzymer är proteiner, och de finns i kroppens alla organ och vävnader.
Vad är ett enzym?
Ett enzym är en biologisk katalysator, vilket innebär att det påskyndar en kemisk reaktion utan att själv förbrukas i processen. Enzymer gör att reaktioner som annars skulle gå mycket långsamt kan ske tillräckligt snabbt för att upprätthålla kroppens funktioner.
De flesta enzymer består av proteiner som är uppbyggda av aminosyror. Det finns även vissa RNA-molekyler som fungerar som enzymer, så kallade ribozymer.
Varje enzym har en särskild struktur som gör att det kan binda till specifika molekyler, så kallade substrat, och underlätta en viss kemisk reaktion.
Hur fungerar enzymer i kroppen?
Enzymer fungerar genom att binda till de ämnen som ska omvandlas och sänka den energi som krävs för att en kemisk reaktion ska kunna ske. Denna energi kallas aktiveringsenergi.
Enzymet har ett område som kallas aktivt centrum, där substratet binder. När reaktionen har genomförts frigörs produkterna och enzymet kan användas igen.
Enzymer är ofta mycket specifika, vilket innebär att ett visst enzym bara kan katalysera en eller ett begränsat antal typer av kemiska reaktioner.
Vilka funktioner har enzymer i kroppen?
Enzymer deltar i nästan alla kroppens biologiska processer. Några av deras viktigaste funktioner är:
- Matspjälkning: Bryter ner kolhydrater, proteiner och fetter till mindre beståndsdelar som kroppen kan ta upp.
- Energiomsättning: Hjälper cellerna att omvandla näringsämnen till användbar energi.
- Proteinsyntes: Medverkar i processer där kroppen bygger upp proteiner.
- Avgiftning och nedbrytning: Deltar i leverns nedbrytning och omvandling av läkemedel och andra ämnen.
- DNA-reparation: Medverkar när cellerna kopierar och reparerar arvsmassan.
- Blodkoagulation: Deltar i reaktioner som gör att blodet kan levra sig vid en blödning.
Utan enzymer skulle många av dessa processer gå för långsamt för att kroppen skulle kunna fungera.
Vilka är de vanligaste enzymerna i kroppen?
Kroppen innehåller tusentals olika enzymer med specialiserade funktioner. Några välkända exempel är:
- Amylas: Bryter ner stärkelse till mindre kolhydrater och finns bland annat i saliven och bukspottkörtelns sekret.
- Lipas: Hjälper till att bryta ner fett under matsmältningen.
- Pepsin: Bryter ner proteiner i magsäcken.
- Laktas: Bryter ner mjölksocker (laktos) i tunntarmen.
- ALAT: Deltar i aminosyraomsättningen och finns framför allt i levern.
- ASAT: Medverkar i aminosyraomsättningen och förekommer bland annat i lever och muskler.
- Kreatinkinas (CK): Deltar i energiomsättningen, särskilt i muskelceller.
Enzymer kan alltså ha helt olika uppgifter beroende på var i kroppen de finns.
Vad är matsmältningsenzymer?
Matsmältningsenzymer är enzymer som bryter ner maten till mindre molekyler som kan tas upp genom tarmväggen.
Amylas bryter ner stärkelse, proteaser bryter ner proteiner och lipaser bryter ner fett. Dessa enzymer produceras bland annat i spottkörtlarna, magsäcken, bukspottkörteln och tunntarmen.
Om kroppen producerar för lite av vissa matsmältningsenzymer kan det leda till försämrad nedbrytning och upptag av näringsämnen.
Ett exempel är laktasbrist, som innebär att kroppen har nedsatt förmåga att bryta ner laktos. Det kan orsaka gasbildning, uppblåsthet och diarré efter intag av mjölkprodukter.
Vad är skillnaden mellan enzymer och hormoner?
Enzymer och hormoner har olika funktioner i kroppen.
Enzymer påskyndar kemiska reaktioner, medan hormoner fungerar som signalämnen som förmedlar information mellan celler och organ.
Exempelvis är insulin ett hormon som hjälper till att reglera blodsockret, medan enzymer deltar i de kemiska reaktioner som behövs för att cellerna ska kunna omsätta glukos.
Hormoner kan också påverka aktiviteten hos olika enzymer och därmed reglera kroppens ämnesomsättning.
Vad påverkar enzymers aktivitet?
Enzymers aktivitet påverkas av flera faktorer, bland annat temperatur, pH-värde och tillgången på de ämnen som enzymerna ska omvandla.
Många av kroppens enzymer fungerar bäst inom ett begränsat temperatur- och pH-intervall. Om förhållandena förändras kraftigt kan enzymets struktur och funktion påverkas.
Vissa enzymer behöver dessutom hjälpämnen, så kallade kofaktorer, för att fungera normalt. Dessa kan exempelvis vara metalljoner som magnesium eller zink, eller organiska molekyler som bildas från vitaminer.
Brist på vissa vitaminer eller mineraler kan därför påverka enzymberoende processer i kroppen.
Vad innebär förhöjda enzymvärden i blodet?
Förhöjda enzymvärden innebär att aktiviteten eller mängden av ett visst enzym i blodet är högre än laboratoriets referensintervall.
Många enzymer finns normalt inne i kroppens celler. Om cellerna skadas eller påverkas kan enzymer frigöras till blodet, vilket kan leda till förhöjda värden. Förhöjda enzymvärden kan bland annat förekomma vid:
- Leverpåverkan eller leversjukdom.
- Muskelskador eller intensiv fysisk ansträngning.
- Sjukdomar i gallvägarna.
- Vissa inflammatoriska tillstånd.
- Påverkan från läkemedel eller alkohol.
Ett förhöjt enzymvärde innebär däremot inte automatiskt att en sjukdom föreligger. Resultatet behöver tolkas utifrån vilket enzym som analyserats, hur stor avvikelsen är, övriga blodprover och eventuella symtom.
Vilka enzymer kan mätas genom blodprov?
Flera enzymer används som blodmarkörer för att undersöka leverns, musklernas och andra vävnaders tillstånd.
- ALAT (alaninaminotransferas) är ett enzym som framför allt finns i levern. Förhöjda nivåer kan tyda på påverkan eller skada på leverceller.
- ASAT (aspartataminotransferas) finns i bland annat levern och musklerna. Förhöjda värden kan förekomma vid både leverpåverkan och muskelskador.
- ALP (alkaliskt fosfatas) finns bland annat i lever, gallvägar och skelett. Analysen används vid utredning av exempelvis gallvägspåverkan och vissa skelettrelaterade tillstånd.
- GT (gamma-glutamyltransferas) är ett enzym som främst används för att undersöka påverkan på lever och gallvägar.
- CK (kreatinkinas) finns framför allt i musklerna. Förhöjda värden kan förekomma vid muskelskador och efter kraftig fysisk ansträngning.
- LD (laktatdehydrogenas) finns i många av kroppens vävnader. Förhöjda värden kan ses vid olika typer av cell- och vävnadspåverkan.
Vid misstanke om leverpåverkan analyseras ofta flera enzymer tillsammans eftersom de ger kompletterande information. Läs mer om leverfunktion och levervärden.
Kan man ha för låga enzymnivåer?
Ja, vissa enzymbrister kan påverka kroppens funktion. Det är dock viktigt att skilja mellan låg enzymaktivitet i en vävnad och ett lågt enzymvärde i blodet.
Brist på ett specifikt enzym kan exempelvis bero på genetiska variationer, sjukdom eller nedsatt produktion.
Laktasbrist är ett vanligt exempel där minskad enzymaktivitet i tunntarmen leder till svårigheter att bryta ner laktos.
Låga värden av enzymer som ALAT eller ASAT i blodet har däremot inte samma betydelse som en konstaterad enzymbrist i en vävnad och är ofta mindre kliniskt betydelsefulla än förhöjda värden.
Kan man påverka kroppens enzymer genom kosten?
Kroppen producerar själv de flesta enzymer den behöver. En varierad kost bidrar med protein, vitaminer och mineraler som behövs för att bilda enzymer och upprätthålla deras funktion.
Vissa vitaminer, särskilt flera B-vitaminer, fungerar som förstadier till koenzymer som deltar i kroppens kemiska reaktioner. Även mineraler som magnesium och zink behövs för aktiviteten hos många enzymer.
Det innebär däremot inte att extra vitaminer, mineraler eller enzymtillskott automatiskt förbättrar enzymfunktionen hos en person som redan får i sig tillräckligt med näring.
